Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fält - Fält- - Fältarbeten - Fältarmé - Fältartilleri - Fältarv - Fältbageri - Fältbana - Fältbatteri - Fältbefästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLT-
Alltefter arten av denna storhet, fältstyrkan
(fältintensiteten), talar man om vektorfält
el. skalära fält (se Skalar och Vektor). Ex.
på vektor-f. äro kraft-f., ss. elektriska f.,
magnetiska f., gravitations-f., etc. Ett skalärt f. är t.ex.
ett temp.-f. Om i ett vektor-f. f.-styrkan i varje
punkt till storlek och riktning är densamma,
sä-ges f. vara homogent, i motsatt fall inhomogent.
3) Her., se Heraldik.
4) Sportv., benämning på en samling tävlande
(ryttare m.fl.), som startat i en löpning
(kapplöpning).
Fält-, militärt prefix, som anger, att termen i
fråga avser förhållandena i fält (= under krig
el. likartade omständigheter), numera ofta ersatt
med sammansättningsleden krigs-.
Fältarbeten, krigsv., sådana i fält utförda
arbeten, som avse att främja egna truppers verksamhet
och bekvämlighet, näml, befästnings-, maskerings-,
förbindelse-, förstörings- och förläggningsarbeten.
Fältarmé, se Fälthär.
Fältartilleri, rörligt art., ingående i fälthären.
F., utrustat med kanoner av högst 9 cm och
haubitser av högst n cm kaliber (vanl. 7,5, resp.
10,5 cm), benämnes lätt; övrigt f. benämnes
tungt (vanl. 10—15 cm kanoner och 15—22
cm haubitser). Större delen av f. är motoriserat,
mindre delar hästanspända. I Sverige utgöres
fördelningsart. till större delen av lätt,
motoriserat f., kårart. huvudsaki. av tungt motoriserat
f. Det gamla positionsartilleriet räknas numera
som tungt f. Det rörliga luftvärnsart. kan även
hänföras till f. —- Det lätta f. besitter stor
rörlighet och framkomlighet i terräng samt
förmåga att snabbt intaga stridsställning. Det är
särsk. lämpat för direkt samverkan med inf. —
Det tunga f., som i fråga om framkomlighet
m.m. är det lätta underlägset men å andra sidan
har större verkningsförmåga mot
motståndskraftiga mål och på stora avstånd, användes mest
för samlad eld mot ställningar m.m. och för
artilleribekämpning. Jfr Artilleri och
Artilleripjäs. R.Sbg.
Fältarv, växtart av hönsarvsläktet*.
Fältbageri, krigsv., äldre benämning på
fördelnings- och etappbagerier (se Underhållstjänst).
Fältbana, en av flyttbar materiel utan större
underbyggnadsarbeten anordnad, smalspårig järnväg
för vanl. tillfällig trafik, ss. vid större
byggnadsarbeten, vid förråds- och upplagsplatser, för
transport av ammunition inom fästningar och under
ställningskrig m.m. Spårvidden är 40—75 cm.
Drivkraften kan utgöras av människor, dragdjur,
vindspel el. lokomotiv. I stormaktsarméerna finnes
särskild fältbanemateriel. Jfr Fältjärnväg.
Fältbatteri, enhet inom fältartilleri, se Batteri.
Fältbefästning benämndes förr en av trupperna
själva utförd befästningsanordning för att höja
egen eldverkan samt skydda och spara egen
trupp; numera hänföras hit alla i fält utförda
befästningsanordningar. Egentliga f. användes f.g.
under nordamerikanska inbördeskriget, betingade
av inf:s ökade eldkraft genom
bakladdningsge-värets och enhetspatronens införande.
Utvecklingen inom det vapentekniska området i slutet
av 1800- och i början av 1900-talet tvingade icke
blott den försvarande utan även den anfallande
Fig. 1. Schematisk ritning över en fältbefäst ställning
från slutet av l:a världskriget.
att allt oftare utföra f. till skydd mot den
avsevärt ökade eldverkan. Erfarenheterna från
ryskjapanska kriget 1904—05 föranledde stormakterna
att utgiva särskilda befästningsinstruktioner. Den
alltmer stegrade eldverkan under i:a världskriget
tvingade trupperna till omfattande f.
Ställningarna, att börja med bestående av endast enkla
skyttevärn och hinder, försågos med skyddsrum,
skyttevärnen erhöllo allt kraftigare profiler,
hindren gjordes upp till 100 m breda. I
bakom-varande terräng anlades nya f. Genom den
oerhörda eldverkan från massinsats av art. blev det
nödvändigt att alltmer sprida och maskera
anläggningarna, varvid den befästade
ställnings-fronten fick större och större djup. Den
fältbe-fästade ställningen kom att likna en
fästnings-front (fig. 1). Principerna för spridning och
stort djup gälla alltjämt, ehuru 2:a världskriget
har påverkat detaljerna i f:s utförande. — F:s
styrka växlar från under rörliga förhållanden av
trupperna utförda skyttegropar, maskering m.m.,
s.k. lätta befästningar, och av specialtrupp med
särskilda arbetsmaskiner utförda, medeltunga
befästningar till under ställnings- och
fästnings-striden erforderliga, synnerligen motståndskraftiga
i berg och betong, tunga befästningar, utförda
av särskild arbetskraft. Ofta kommer ett
gradvis utbyggande att äga rum.
Vid försvar är stridsavsikten bestämmande
för val av ställning. Eldverkan går före skydd.
Härför erfordras goda observationsmöjligheter
och fria skottfält. För beredande av sådana
kunna ifrågakomma röjning av träd och
byggnader, mejning el. nedtrampning av sädesfält
o.s.v. För att undandraga f. direkt fientlig
observation och eld förläggas de om möjligt i
skog. Maskering (se Camouflage) bör
utföras redan vid arbetenas igångsättande samt
omfatta såväl anläggningar som arbetsplatser och
förbindelser. Skenanläggningar (se
Camouflage) böra komma till riklig användning i
syfte att missleda fienden, och dessa skola
läg
— 939 —
— 940 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
