Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältbindel - Fältbro - Fältbynke - Fältdepå - Fältdressyr - Fältdräkt - Fältduvor - Fältfackla - Fältfärg - Fältförband - Fältförsök - Fältgendarmeri - Fältgevaldiger - Fältgrå - Fältgudstjänst - Fälthare, tysk hare - Fälthaubits - Fälthoppmus - Fälthär - Fältingenjörkompani - Fältintendent - Fältjägare - Fältjärnväg - Fältkanon - Fältkantor - Fältkloärt - Fältkonsistorium - Fältkrafter - Fältkrasse - Fältkrigsrätt - Fältkvartermästare - Fältkök - Fältlinje - Fältludd - Fältläkarkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄLTBRO
former på 1600-talet. F. tjänade hos de gamla
grekerna även som militär prydnad, under
Caesar som officerstecken, under medeltiden som en
detalj i riddardräkten, under religionskrigen för
att skilja mellan protestanter (gul), kejserliga och
spanjorer (röd), svenskar (grön el. blå),
fransmän (vit). Under Erik XIV:s tid förekom även
gul färg på f. runt midjan. Därefter synas ej
några bestämda färger på f. och hattplymer ha
funnits. Först på Kristinas tid användes f. med
de svenska färgerna, d.v.s. blå med guldkanter.
F. är föregångare till paradskärp, i Sverige av
övervägande gul färg (se Skärp). [E.O.B.]S.Bn.
Fältbro, tillfällig militärbro, förfärdigad av på
platsen anskaffad el. särsk. framförd materiel. Med
hänsyn till avsedd trafik indelas f. i 3, 7, 15 och 25
tons broar, de sistn. för tunga stridsvagnar. Fria
bredden är 2,5—3,5 m. Bärverket utgöres vanl. av
enkla träunderslag el. HB-balkar (spikade
träbalkar) och plankvandring, stöden av bockar el.
pålok. Stöden kunna även vara flytande, i vilket
sistn. fall bärverket kan utgöras av
fackverks-balkar (se fig.). Jfr Krigsbro.
Fältbynke, art av malörtsläktet*.
Fältdepå, krigsv., se Depå.
Fältdressyr, se Dressyr.
Fältdräkt, mil., se Uniform.
Fältduvor, rasgrupp av duvsläktet*.
Fältfackla, en vanl. på en stång fästad gas- el.
elektrisk lampa med reflektor jämte tillhörande
låda för gasbehållare el. ackumulatorer för
belysning av sjukvårds-, provianterings- m.fl. platser.
Fältfärg, psykol., se Färguppfattning.
Fältförband benämnas de delar av de svenska
arméstridskrafterna, vilka främst avses för de
rörliga operationerna, till skillnad från
lokalför-svarsförband*, vilka främst ha ”stationära”
uppgifter, samt depåförband (se Depå). F. tillföras
för att kunna lösa sina uppgifter den bästa
tillgängliga beväpningen och utrustningen och den
kvalitativt bästa personalen. Sålunda ingå i f.
de modernaste vapnen, huvuddelen av art. samt
den värnpliktiga personalen upp till omkr.
35-årsåldern. F. äro i stor utsträckning motoriserade.
— Vid krig sammanföras fält- och
lokalförsvars-förbanden i armékårer el. tilldelas de ett
militärområde. Chef för armékår och befälhavare för
militärområde lyda direkt under
överbefälhavaren. S.E.B.
Fältförsök, lantbr., se Försöksteknik.
En fältbros huvuddelar.
— 943 —
Fältgendarmen, i vissa länder benämning på
krigspolis*.
Fältgevaldiger, tidigare polischef i högre kvarter
inom svenska armén.
Fältgrå, den numera allmänt använda färgen på
fältuniform. Jfr Fältdräkt och Uniform.
Fältgudstjänst, se Militär själavård.
Fälthare, tysk hare, se Hare.
Fälthaubits, vapentekn., se Haubits.
Fälthoppmus, art av fam. springråttor*.
Fälthär benämnes ofta den del av de vid
krigs-tillfälle mobiliserade arméstridskrafterna, vilken
utför de egentliga operationerna. Benämningen
fältarmé för rörliga arméstridskrafter
användes stundom i mots. till fästningsförband,
depåförband m.m.
Fältingenjörkompani, äldre benämning på
ingenjörkompani, tillhörande fältförband.
Fältintendent av i:a och 2:a graden, en tid
regementsofficersgrader, motsvarande
överstelöjtnant och major, vid Intendenturkåren.
Fältjägare, lätt utrustat fotfolk, som använts för
rörliga uppdrag; i preussiska armén, där f. tidigare
rekryterades bland söner till forsttjänstemän,
användes de företrädesvis för överbringande av
meddelanden. I Sverige kvarlever ordet i Jämtlands
fältjägarregemente. Jfr Jägare.
Fältjärnväg, en i fält enl. samma grunder som
i fred byggd provisorisk järnväg, där fordringarna
på arbetets snabba utförande äro stora, under det att
kraven på tåghastighet kunna sänkas. Jfr Fältbana.
Fältkanon, se Kanon.
Fältkantor, se Militär själavård.
Fältkloärt, art av kloärtsläktet*.
Fältkonsistorium, se Militär själavård.
Fältkrafter, fys., se Kraftfält.
Fältkrasse, bot., art av krassesläktet*.
Fältkrigsrätt, äldre benämning på
underdomstol vid krigsmakten, sedan denna för annat
ändamål än övning ställts på krigsfot. Jfr
Krigsrätt.
Fältkvartermästare, se Generalkvartermästare.
Fältkök, gammal benämning på kokanordning,
som medföres i fält. Jfr Kokvagn.
Fältlinje, fys., se Kraftfält.
Fältludd, art av ullörtsläktet*.
Fältläkarkåren. Som den äldsta
sjukvårdsorganisationen vid svenska försvarsväsendet torde
kunna anses de bardskärare, om vilkas
anställande vid fänikorna Gustav Vasa förordnade
1556. I bardskärarskråets privilegier 1571
stadgades, att skrået bl.a. skulle förse hären och
flottan med erforderlig sjukvårdspersonal. Från
1613 finnas upptagna i inf.-reg:s stater 1 r e g
e-mentsbarberare (senare
regements-fältskär) och ett antal gesäller, vid
kav.-reg. funnos kompanibarberare; de flesta
utgjordes av utlänningar, i många fall skäligen
okunniga. Under Karl X stadgades därför
exa-mensskyldighet och prov inför fältskärsämbetet
i Stockholm. Det tekniska överinseendet över
läkarvården vid en armé utövades under Karl
XII av stabsmedicus. En första verklig
fältläkarstat upprättades 1806 med egen chef,
och därmed var ett viktigt steg taget mot bättre
förhållanden på krigssjukvårdens område. Den
— 944 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
