Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
äro bosatta i trakten av Seattle, Portland, San
Francisco och Los Angeles. I de 3
Stillahavs-staterna bodde 1940 70,390 svenskar (1920 78,826;
jfr tab. 7). Inom Bergsstaterna äro de samlade
huvudsaki. till konstbevattnade områden och
gruvfälten (jfr sp. 1104). Mer än hälften (231,306;
1920 343,633) av svenskarna bodde 1940 i Illinois,
Wisconsin, Michigan och n.v. Centralstaterna.
När den svenska immigrationen började, utgjorde
Green Bay—Mississippi ungefärlig västgräns för
mera koloniserat område (jfr kartan över
befolkningens fördelning 1850, sp. 1134). V. därom
stodo väldiga vidder billigt land att få.
Huvudmassan av de immigranter, som då voro villiga
att åtaga sig pionjärlivets mödor och
ansträngningar, utgjordes av tyskar och skandinaver. En
mycket stor del av n.v. Centralstaterna,
Wisconsin och Illinois ha koloniserats av dessa folk.
Det tyska folkelementet är i majoritet överallt
utom i North och South Dakota, där
norrmännen äro något överlägsna i antal. Först efter
1900 kommo svenskarna i majoritet bland de
ut-landsfödda i Minnesota. Eftersom Chicago i stor
utsträckning var genomgångsort för de stora
immigrantskarorna, stannade många där. Stadens
oerhörda industriella och kommersiella
utveckling har sedan dragit dit massor av immigranter.
Chicago är den stad i F., som har den största
svenska befolkningen: 1910 63,035, 1920 58,563 och
1940 46,258. I v. Pennsylvanias och angränsande
delars av Ohio och staten New Yorks gruv- och
industriområden bo många svenskar. Här
ligger en av de mest svenska städerna i F.,
James-town (se tab. 9). I New York och dess
förstäder, i New Jersey samt i de starkt
industrialiserade s. New Englandstaterna bo c:a 80,000
(1920 c:a 115,000) svenskar.
Tab. 9. Städer med mer än 2,000 svenskar 1940.
Städer Antal
svenskar °/o av hela
befolkningen °/o av
utlands-födda
Chicago, Ill....................... 46,258 1,4 6,9
New York, N.Y...................... 28,881 0,4 1,4
Minneapolis, Minn.................. 19,244 3,9 30,0
Los Angeles, Cal................... 7,344 o,s 3.6
Seattle, Wash...................... 7,670 2,9 12,9
S :t Paul, Minn.................... 6,100 2,1 18,2
Worcester, Mass.................... 5,468 2,8 13,7
Jamestown, NY..................... 5>35t 12,6 61,e
San Francisco, Cal................. 5,278 o,s 4,1
Duluth, Minn....................... 5,052 5,0 26,2
Boston. Mass....................... 3,799 0,5 2,1
Portland, Ore...................... 3,622 1,2 9,4
Detroit, Mich...................... 3,185 0,2 1,0
Oakland, Cal....................... 2,562 o,s 6,9
Denver, Colo....................... 2,427 o,s 9,8
Omaha, Nebr........................ 2,183 0,9 9,8
Tacoma, Wash....................... 2,181 2,0 13,7
De svenska invandrarna grundade på ett
anmärkningsvärt tidigt stadium egna kyrkor och
skolor och skapade föredömliga sociala
institutioner, ss. sjukhus och ålderdomshem. I allm.
ha dessa tillkommit och drivits tack vare religiösa
el. humanitära organisationer, och åtskilliga ha
varit i oavbruten verksamhet sedan 1870- och
80-talen. Bland svenska sammanslutningar i F.
— vilka organisatoriskt ofta omfatta jämväl Ca-
nada — äro de kyrkliga äldst och i stort sett
av störst betydelse. Främst märkes
Augustana-synoden*, som med rötter i svenskt
församlingsliv går så långt tillbaka som till 1848 och som nu
omfattar o. 1,200 församlingar med över 900
präster och ett medl.-antal på o. 300,000 samt
äger tillgångar på över 30 mill. S- Svenska
evangeliska missionsförbundet bildades 1885 i
Chicago men räknar sitt ursprung tillbaka till
1867. Det har över 450 kyrkor, o. 50,000 medl.,
ett egendomsvärde på nära 9 mill. $, läroverk,
sjukhus, barnhem m.m. och bedriver
missionsverksamhet i Amerika, Afrika och Kina. Svenska
baptistsamfundet i Amerika har o. 300 kyrkor,
o. 40,000 medl., skolor, ålderdomshem, barnhem
m.m. Svenska evangeliska frikyrkan har o. 140
kyrkor och o. 13,000 medl. Till dessa samfund
komma de svenska församlingarna inom
Metodistkyrkan med o. 250 kyrkor och över 20,000 medl.,
Swedenborgskyrkan, Episkopalkyrkan och
Frälsningsarmén. — Utanför kyrkornas
verksamhetskrets ha betydande organisationer växt upp främst
för att lämna social hjälp. Den mest betydande
är Vasaorden av Amerika, som i syfte att bringa
sjuk- och begravningshjälp bildades i New
Haven, Conn., 1896. Från att länge ha hållit sig
inom de ö. staterna har den snabbt spritt sig
åt v. och räknade 1948 o. 60,000 medl., fördelade
på o. 400 loger och 19 distrikt. Orden äger ett
kapital av c:a 2,5 mill. $ och ett flertal ordenshus,
varav det i New York är det största svenska
föreningshuset utanför Sverige, inköpt för 25,000
$. Vasaorden äger i Sverige 13 loger. I
understöd av olika slag har av orden intill 1948
utbetalats mer än 10 mill. $. Under tiden efter 1 :a
världskriget har Vasaorden alltmer upptagit
svensk kulturell verksamhet på sitt program. —
Av liknande natur är Vikingaorden, stiftad 1890
och med huvudsaklig spridning i Illinois. Dess
medl.-antal är o. 14,000, logernas o. 60 och
tillgångarna över 1 mill. $, däribland ett
ålderdomshem. — Svithiodorden, bildad i Chicago 1880
i form av sjukhjälpsförening, ombildad till orden
1893, har o. 12,000 medl., 70 loger och tillgångar
på c:a 2 mill. $. — Utom dessa ordnar finnas
ett stort antal lokala hjälporganisationer. — Bland
sammanslutningar på det kulturella området
märkas Svenska kulturförbundet, bildat 1910 under
namn av Föreningen för svenskhetens bevarande
i Amerika och alltjämt systerorganisation till
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet samt verksamt för vidmakthållande av
svensk kultur bland Amerikas svenskar och
svenskättlingar; American Institute of Swedish
Arts, Literature and Science, grundat 1929
genom donation av Swen J. Turnblad*; American
Swedish Historical Foundation* (intill 1936
American Sons and Daughters of Sweden) äger och
driver American Swedish Historical Museum i
Phila-delphia; för att hugfästa minnet av och främja
forskningen betr. Nya Sverige och svensk
kolonisering vid Delaware verka bl.a. Swedish
Colo-nial Society i Philadelphia, som utg. flera
historiska arbeten. — Vidare märkas ett stort antal
lokala landskapsföreningar o.d., varav åtskilliga
äro sammanslutna i Svenska hembygdsförbundet
i Amerika, samt yrkessammanslutningar av svens-
— 1119 —
— 1120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
