Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Svenskar - Historia - Kolonisationen och kolonialkrigen 1500-talet—1763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
ka ingenjörer, journalister, förf, och
konstnärer etc.
Nästan alla mera betydande svenska
sammanslutningar i F. ha sina egna, officiella tidskr.,
ss. ”Augustana”, organ för Augustanasynoden
sedan 1872, ”Sändebudet”, de svenska
metodisternas organ, grundat 1861 och den äldsta nu
utkommande svenska tidn. i Amerika, och
”Svenska kulturförbundets kvartalsskrift”. — Den första
svenskspråkiga tidn. i F. var den 1851—52 i New
York utkommande ”Skandinaven”. Därpå följde
”Hemlandet, Det Gamla och Det Nya”, grundad
1855 i Galesburg, Ill., under många år ledd av
Svenskamerikas främste tidningsman, J. A.
Enan-der, efter dennes död uppgången i ”Svenska
ame-rikanaren-tribunen”, Chicago, som med sig
införlivat även ett stort antal andra svenska tidn.
Numera är denna tidn., vars upplaga överskridit
100,000, den mest spridda bland svenskarna i F.
Liksom övriga svenska nyhetstidn. har den sin
alldeles speciella typ och utkommer blott en
gång i veckan; alla försök att i Amerika utge
en daglig svensk tidn. ha strandat. Bland övriga
svenska tidn. märkas ”Nordstjernan”, New York
(1871), ”Svea”, Worcester, Mass. (1897), ”Texas
posten”, Austin, Texas (1906) och ”Vestkusten”,
San Francisco, Cal. (1885). Under 1940-talet har
antalet regelbundet utkommande, svenskspråkiga
tidn. och tidskr. i Amerika nedgått till ett par
10-tal, vartill kommer ett stort antal lokala och
tillfälliga församlings- och
föreningspublikatio-ner m.m.
Tilläggas kan, att, medan sammanslutningar och
tidn. för svenskar och svenskättlingar i F. efter
hand alltmera övergått till engelska språket,
undervisning i svenska införts vid allt flera av
landets högsk. En pionjärgärning har på detta
område utförts av Riksföreningen för
svenskhetens bevarande i utlandet, och f.n.
underhåller Svenska institutet svenska lektorat vid
flera univ. i F. J.C.;ÄOn.
Historia. Kolonisationen och
kolonialkrigen 1 5 0 o-t a 1 e t—1 763. De mot
Amerika riktade färderna under tiden o. 1500 gingo åt
två håll. Mot Central- och Sydamerika sökte sig
spanjorer, lockade av hägrande guldrikedomar;
de nådde även område, som numera tillhör F.,
bl.a. och främst Florida. Någon fast bosättning
kom ej omedelbart till stånd. Mot n. lockade omkr.
Newfoundland de fiskrika vattnen fiskare särsk.
från Frankrike (Bretagne); Amerikas kustland här
blev kallat Bretonska kusten. Efter en tid blevo
de på pälsbärande villebråd rika skogarna omkring
S:t Lawrence ett mål för de ävenledes mestadels
franska pälsjägarna. Ät n.v. gingo även de exp.,
som sökte efter nordvästpassagen. Av betydelse
var, att en engelsk exp. under J. Cabot* därvid
kom att fara utmed n. delen av nuv. F :s kust.
Redan från början voro Spanien, Frankrike och
England de i Nordamerika intresserade makterna.
De första försöken att inom nuv. F:s område
grunda en koloni gjordes av franska hugenotter i
Florida på 1560-talet; de fingo till följd, att även
spanjorer slogo sig ner där och 1565 grundade
staden S:t Augustine. I den fejd, som utbröt,
måste fransmännen rymma fältet, och med S:t
Augustines befästningar som en första fast stödje-
SU 10 — 1121 —
36 — Red. avsl. 31/i 49.
pelare utvecklades det spanska väldet i Florida
men nådde aldrig verklig betydenhet. — Även i
n.v. utgingo de första kolonisationsförsöken från
Frankrike (fr.o.m. 1540); vid floden S:t John
grundades 1604 en koloni; den gick under men erhöll
efterföljare, som ledde till fåtalig fransk
bosättning i gränslandet mellan nuv. F. och Canada.
Längre åt n. utbredde sig omkr. S:t Lawrence det
franska väldet, och de exp., som företogos
härifrån, gingo på olika punkter in på nuv. F:s
område, bl.a. i nuv. New York, där omkr. Lake
Cham-plain franska nybyggen växte upp. Längre
västerut utbredde missionärer och pälsjägare, det
franska väldets pionjärer, Frankrikes intressesfär
över landet s. om Stora sjöarna. Ett svårt hinder
för fransmännens framträngande åt s. var, att de
inblandade sig i indianernas strider och därvid
togo parti mot irokeserna. Dessa bjödo motstånd
och lyckades i förbund med andra europeiska
kolonister hindra fransmännen att få i sitt våld New
York, som för det franska området erbjöd en
naturlig och bekväm utfart till havet. — De
nationer, bland vilkas kolonister irokeserna funnit
bundsförvanter, voro Holland och England. 1614
bildades ett holländskt kompani för kolonisation
i Amerika; dess verksamhetsfält blev Nya
Nederländerna (New York), där utmed kusten och
Hudsonfloden holländska nybyggen och
handelsfaktorier grundlagts sedan 1610. I s. utvidgades Nya
Nederländerna främst genom 1655 års erövring av
den svenska kolonien vid Delaware (se Nya
Sverige).
Den engelska kolonisationen i Nordamerika
började senare men blev av väsentligt större
omfattning. Initiativtagarna till densamma voro dels
enskilda stormän, gentlemen adventurers, som av
konungen förlänades med kolonisationsområden,
dels köpmän, borgerliga företagare, som
samman-slöto sig i av kronan privilegierade kompanier.
På 1580-talet begynte kolonisationsförsöken, då
Sir Walter Raleigh grundade ett nybygge i nuv.
North Carolina. Det land, som man därvid tog i
besittning, kallades Virginia, en beteckning, som
från engelskt håll till att börja med användes om
hela det område, som utgör nuv. F:s kust mot
Atlanten. Emellertid gick Raleighs koloni snabbt
under, och de engelska försöken upprepades först
under nästa sekel, nu av borgerliga företagare. Ett
handelssällskap, Virginiakompaniet, bildades för
att kolonisera landet, erhöll 1606 privilegier men
delades redan 1609 i två, London- el.
Virginiakompaniet med säte i London samt
Plymouthkompani-et i Plymouth. Det förra skulle kolonisera de
s., det senare de n. delarna av det s.k. Virginia.
Emellertid hade redan före delningen en exp.
utsänts 1607, som s.å. i nuv. Virginia grundade
staden Jamestown. Trots stora svårigheter —
anfall från infödingarna, sjukdomar, brist på
livsmedel, inre slitningar — och en därav betingad
fruktansvärd dödlighet gick kolonien framåt.
Bebyggelsen utbredde sig inåt landet längs med
James River, tobaksodling kunde bedrivas i stor
skala och blev landets huvudnäring; 1619
frigjordes kolonisterna från det starka inflytande, vari
det dittills stått till Virginiakompaniet och
förvandlades från dettas underlydande till fria
bönder. Kolonien fick en viss självstyrelse, det in-
— 1122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
