Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Jordbruk - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA ___ __________________________
Tab. 14. Bomullsodlingen i de viktigaste
bomulls-producerande staterna 1879 och I934—43-
Stater Produktion
1879 1934—43
i
1000-tal balar ’) i °/o av hela
produktionen i
1000-tal balar i «/o av hela
produktionen
North Carolina .... 390 6,s 604 4,9
South Carolina .... 523 9,1 755 6,1
Georgia ............ 814 14,2 972 7,9
Tennessee .......... 331 5,7 498 4,1
Alabama ............ 700 12,2 1,010 8,2
Mississippi ........ 963 16,7 1,677 13,6
Arkansas ........ 608 io,s 1,322 10,8
Louisiana .......... 509 8,s 643 5,2
Oklahoma ........... 17 o,s 565 4,8
Texas ...... 805 14,0 3,112 25,3
*) 1 bomullsbal = 500 pounds = 226,795 kg.
land och 1,9% i Wisconsin. Exporten uppgick under
samma tid till i medeltal 189,000 t el. 30% av
produktionen.
Odlingen av sydfrukter har fått allt
större betydelse. Det är framför allt i Kalifornien,
Florida och Texas, som odlingen av dessa
frukter har de bästa klimatiska betingelserna. 1934
—43 kommo 57% av apelsin-, 6% av
grapefruit-och 91 % av vindruvsproduktionen från
Kalifornien. Motsv. siffror för Florida och Texas
voro 36, resp. 3 °/o för apelsiner och 55, resp.
33% för grapefruits. F:s genomsnittsproduktion
av apelsiner under perioden 1934—43 var 76 mill.
lådor, vilket var o. Vs av världsproduktionen.
Grapefruitskörden under samma tid var i
medeltal 17 mill. lådor el. c:a 95% av
världsproduktionen. Odlingen av andra frukter är också
betydande, t.ex. Stillahavsstaternas odlingar av
högklassiga äpplen, päron och plommon.
Utbredningen av och förskjutningarna inom
bomull s-odlingen framgå av tab. 14.
Exporten av bomull var ung. densamma 1909—13
och 1924—29, i medeltal 8,5 mill. balar el. c:a
2 mill. t, medan den under perioden 1934—43 sjönk
till 3,8 mill. balar el. c:a 0,9 mill. t. Detta
berodde givetvis delvis på 2:a världskriget, som 1940
—43 gjorde, att de viktigaste marknaderna blevo
avstängda. Perioden 1935—39 uppvisade sålunda en
export av 5,6 mill. balar el. 1,3 mill. t. Från
1909—13 till 1924—29 steg skörden från i
medeltal 13 mill. balar till 15,3 mill. för att
därefter sakta sjunka till 12,3 mill. i medeltal för åren
IQ34—43- Denna minskning förklaras genom att
arealen för bomull har sjunkit från 17 mill. ha
vid mitten av 1920-talet till 9 mill. ha 1941, en
minskning, som i viss mån kompenseras av en
ökad skörd pr ha. Minskningen av
bomullsproduktionen har gått ut över exporten, medan
den inhemska konsumtionen har ökat från 6,7
mill. balar 1924—29 (44% av produktionen) till 9,0
mill. balar i medeltal för 1934—-43 (70 °/o). De
största exporthamnarna för bomull äro Houston,
Galveston, New Orleans och Savannah.
Bomullsfälten ha varit utsatta för stora
skadegörelser genom bomullsviveln. Den började härja i
s.ö. hörnet av Texas 1892 och har sedan spritt
sig över hela bomullsbältet. I Sea
Island-distrik-tet i South Carolina, Georgia och Florida
upp
gick skörden 1916 till 117,000 balar, 1920 till
knappt 2,000. 1921 beräknades Vs av skörden bli
förstörd av bomullsviveln. Genom förbättrade
brukningsmetoder har man lyckats till en viss
grad skydda sig mot skadedjuret. Bomullsviveln
tål ej kalla vintrar och torra vårar, varför Texas
och Oklohama äro mindre utsatta för
härjningar än de östligare bomullsstaterna. Detta är
en av orsakerna till bomullsodlingens
förskjutning åt v. Se även Bomull.
Av F:s yrkesräknade personer (över 14 år)
1940 voro 9,141,117 el. 17,6% sysselsatta inom
jordbruket med binäringar. Antalet farmer var
s.å. 6,096,799; 20,0% hade en areal av 20—50
acre, 21,7% 50—100 och 21,0% 100—175 acre.
Större delen av farmerna skötes av farmaren
själv och hans familj. Lejd arbetskraft
användes i allm. endast under arbetsbråda tider. Den
stora användningen av maskinell drift inom
jordbruket, vilken framtvingats genom de höga
arbetslönerna, möjliggöres dels genom de
exten-siva brukningsmetoder, som ännu äro rådande i
stor utsträckning i F., dels genom de goda
väderleksförhållandena vid skörden.
Kreatursstocken räknade 1940 10,1 (1920
19,7) mill. hästar, 3,8 (5,4) mill. mulåsnor, 60,7 (66,7)
mill. nötkreatur, 40,1 (35) mill. får, 4,2 (3,5) mill.
getter och 34,0 (59,3) mill. svin. Tab. 15 visar
fördelningen av nötkreatur, får och svin samt
därmed i grova drag även av kött-, fläsk- och
ullproduktion samt mejerihanteringen 1934—43.
De viktigaste mjölkboskapsraserna äro
låglands, jersey, guernsey och ayrshire; av
gödboskap förekomma korthorn, hereford och angus
mest.
Skogsbruk. F:s skogar finnas i två av den
skoglösa prärien åtskilda områden, den atlantiska
och den pacifika skogsregionen. I den
atlantis-k a skogsregionens nordligaste del erinra klimat och
skogstyp rätt mycket om Sydsverige. Barrträden
dominera, men lövträd äro rikligt inblandade.
Främsta rummet intogs här fordom av
weymouth-tallen (Pinus Strobus), men förrådet av detta
utmärkta barrträd har nu genom hänsynslös
avverkning nedbragts till en obetydlighet av det
ursprungliga. Bland barrträd, som här förekomma,
kunna nämnas hemlocksgran (Tsuga canade’nsis)
samt ett par granarter (Pic’ea canadensis och P.
rub-ra), vilka äro viktiga som underlag för den i dessa
landsdelar väl utvecklade massaindustrien. I den
atlantiska skogsregionens mellersta del bli
lövträden allenahärskande (Quercus, Liquidam’bar, AVer,
Tab. 15. Kreatursstocken i 1,000-tal 1934—43.
Geogr. områden Nötkreatur Får Svin
[-Slaktdjur Mjölkkor-]
{+Slakt- djur Mjölk- kor+}
New Englandstaterna .... 237 949 96 238
Mellanatlantiska staterna.. 858 2,898 736 1,106
Nordöstra Centralstaterna . 4,376 7,457 4,588 14,490
Nordvästra Centralstaterna 12,472 8,179 6,940 21,824
Södra Atlantiska staterna . 2,411 2,353 1,077 5,108
Sydöstra Centralstaterna .. 2,312 2,581 1,559 4,804
Sydvästra Centralstaterna . 8,418 3,76i 9,798 5,045
Bergstaterna 6,378 1,181 16,520 i,3i.3
Stillahavsstaterna 2,534 1,681 5,283 i,37i
Förenta staterna 39,996 31,041 46,597 55,300
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
