Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Skogsbruk - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
dotsu’ ga taxifoVia), som kan nå en höjd av 70—80
m och en diam, vid brösthöjd av 3 m. Goda
urskogsbestånd av detta trädslag hålla 1,500 till 2,000 m3
pr ha. Virket är utmärkt för sågade trävaror. I
andra ledet komma T suga heterophyll’a,
jätte-cedern (Thuja gigantPa), ett par cypressarter
(Chamaecyp’aris Lawsonia’na och Ch. nutkaè’nsis),
ett flertal silvergransarter (Ab’ies) samt redwood
(Sequöi’a sempeFvirens). Den senare, som fått sitt
namn av den röda kärnveden, uppnår t.o.m. än
större dimensioner än douglasgranen. Störst av alla här
växande barrträd blir emellertid Kaliforniens
jätteträd, en redwood närstående art, Sequ6i’a
gigant Ra. Den kan nå ett 1 oo-tal m i höjd och
intill ett 10-tal m i diam, vid brösthöjd och
torde i storlek ej överträffas av något annat trädslag.
Med en livslängd av intill 4,000 ä 5,000 år torde
dessa träd vara de äldsta levande tingen på jorden.
Deras förekomst är begränsad till ett fåtal lokaler i
Sierra Nevada, vars skogar bilda en övergångstyp
mellan kustskogarna och Rocky Mountains’ skogar.
—• Tillgodogörandet av de pacifika kustskogarna
har mycket underlättats genom Panamåkanalens
tillkomst 1914. Närmare 1 mill. stds fraktas den
c:a 10,000 km långa sjövägen till F:s östkust, och
betydande kvantiteter finna väg t. o. m. till Europa.
Huvudparten av vad som ej förbrukas inom det
glest befolkade området går emellertid pr järnväg
till de folkrikare staterna i prärieområdet och ö.
därom. Under senare år har massaindustrien
undergått en snabb utveckling även i denna region.
Exploateringen sker i samtliga
skogsområden som regel med hjälp av skogsjärnvägar.
Vanl. framsläpas timret till järnvägsspåren med
ångvinschar, vilka alltefter lokala förhållanden och
behov utbildats till skilda typer. Även i övrigt
erbjuder timmertransporten många varierande
former, vid vilka tekniska hjälpmedel av olika slag
tas i anspråk. Under senare tid ha traktorer och
lastbilar kommit till stigande användning vid
timmertransporten. Flottning användes föga utanför
n.ö. staterna, och även där får den vika för nya
transportmetoder. Även slädtransport förekommer
i n. skogsområden. Avverkningarna göras i stor
skala av de stora trävarubolagen och som regel
utan tillräckligt hänsynstagande till återväxten och
skogarnas uthålliga avkastning. På statsskogarna,
som emellertid äro sämst belägna, iakttas, så vitt
det är möjligt, skogsvårdens fordringar. Effektiv
skogslagstiftning saknas. Skogsvården är emellertid
på väg även i F., och med den tilltagande
knappheten på skog har ett stigande intresse härför gjort
sig gällande såväl från det allmännas sida som hos
större, framsynta skogsföretag.
Den totala skogsarealen uppges till 248,7
mill. ha, varav 200,3 mill. ha äro möjliga att
ekonomiskt utnyttja. Av sistn. areal utgöras 40,0 mill. ha
av urskogar med sågtimmerskog, 36,3 mill. ha
uppväxande skogar med sågtimmerbestånd och 48,9
mill. ha bevuxna med massavedskog. 41,3 mill. ha
äro täckta med tillfredsställande återväxt, och 33,7
mill. ha äro kalmarker el. försedda med
otillfredsställande återväxt. Av ovannämnda 200,3 mill. ha
ägas 35,6 mill. ha av unionen, 4,3 mill. ha av de olika
staterna och av kommuner, 109,1 mill. ha av bolag
och 51,3 mill. ha av enskilda. Huvudmassan
utgö-res av barrskog. — Förrådet av sågtimmer-
duglig skog, som 1909 beräknades till 12,800 mill.
m3, uppskattades 1945 till endast 7,250 mill, m3. Den
faktiska minskningen torde vara ännu större. —
Den totala avverkningen beräknades 1944 till
345 mill. m3, varjämte c:a 42,5 mill. m3 anses
bli förstörda årl. genom skogseld, vindfällning,
insekthärjningar etc. Häremot står en beräknad
tillväxt av 379,2 mill. m3. I sågtimmerduglig skog
beräknades s.å. avverkningen utgöra 244 mill. m3,
medan tillväxten uppskattades till 160 mill. m3.
Skogsindustrierna ha nått en mycket hög
utveckling. Produktionen av sågade trävaror
motsvarar omkr. hälften av hela världsproduktionen.
Den nådde sitt maximum 1909 med 22,5 mill. stds.
1946 hade den gått ned till 17,7 mill., varav barrträ
12,8 mill. och lövträ 4,9 mill. stds. Denna stora
produktion täcker emellertid knappast landets behov,
varför ett mindre importöverskott uppstår.
Förbrukningen pr inv. är c:a 50 °/o större än Sveriges.
Produktionen av pappersmassa har
undergått en mycket stark ökning, vilken alltjämt
fortgår. Sålunda steg produktionen från 5,9 mill.
meterton 1937 till 9,6 mill. t. 1946, motsv. 39 % av
världsproduktionen. Likväl täckes härigenom ej
den inhemska förbrukningen av papper, som pr
individ räknat är större än i något annat land. 1946
uppgick produktionen av papper och papp till 16,6
mill. meterton el. 60 % av världens totala
produktion. Både pappersmassa och papper (förutom
massaved) måste importeras. Huvudparten
hämtas från Canada, särsk. i form av tidningspapper,
men även från Nordeuropa och främst från
Sverige äger en betydande import rum. F. är Sveriges
främste avnämare för pappersmassa.
Fisket var bland det första, som drog
européerna över till Amerika, och under
kolonialtiden var torskfisket på Newfoundlandbankarna
och utanför New Englands kust en viktig
näringsgren. Torsk, sill och makrill fångas där
fortfarande i stora mängder; Gloucester och
Boston äro de största fiskehamnarna. Sedan
mitten av 1800-talet har ostronfisket utmed
Atlant- och Golf-kusten fått stor betydelse och är
nu den viktigaste grenen inom fisket; det
sysselsätter ung. V4 av alla fiskarna. Ostronfisket
drives särsk. i trakten av Chesapeake Bay, och
Baltimore är en av de stora ostronmarknaderna
i världen. I Oregons och Washingtons floder
drives ett betydande laxfiske. Antalet fiskare
uppgår till c:a 60,000 och värdet av hela fisket
medräknat fiskkonserver till c:a no mill. $ i
genomsnitt 1934—43, d.v.s. icke fullt vad
farmarna i Kansas under samma tid fingo för sin
Tab. 16. Produktionen av kol, petroleum och
viktigaste mineral 1939.
i 1000-tal ton
i % av [-världsproduktionen-]
{+världs-
produk-
tionen+}
Stenkol och brunkol .......... 404,915 34
Petroleum, rå ................ 170,918 60
Järnmalm ...................... 52,371 30
Kopparmalm ....................... 661 30
Zinkmalm ......................... 460 28
Blymalm .......................... 405 23
Silver ......................... 2,002 25
Guld ....................... 145,349 kg 14
— II87 —
— II88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
