Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlustlös - Förlustmutation - Förlåt - Förlägg - Förläggare - Förläggarföreningar - Förläggning - Förläggningsort - Förlängda märgen - Förlängning av bråk - Förlängningsfaktor, filterfaktor - Förläning - Förlöpande av maka och hem - Förlöpare - Förlösa - Förmak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRMAK
vändes dock för att ange, att förlusterna äro
försumbara, samt i syfte att förenkla
överslagsberäkningar. A.Lg.
Förlustmutation, biol., se Mutation.
Fö’rlåt, förhänge; ofta bildligt (”en blick bakom
f.”) med syftning på det förhänge, som skyddade
den innersta avdelningen (det allraheligaste) i
judarnas tabernakel.
Fö’rlägg, se Förlaga.
Förläggare, se Bokförlag och Förlag.
Förläggarföreningar, se Bokhandel.
Förläggning, krigsv. F. av trupper i fält kan
ske i kvarter, i barack el. i läger. Kvarter* är f.
under tak. Bivack* är f. under bar himmel med
el. utan tält. Båda dessa f.-sätt användas ofta i
förening. Vid f. i läger*, som förekommer endast
om förbanden skola stanna kvar en längre tid på
samma plats, är personalen förlagd i baracker el.
hyddor. Vid f. måste alltid stor hänsyn tagas till
fiendens flygverksamhet, varför f. om möjligt
intages och brytes i mörker samt den förlagda
personalen sprides ut över en stor yta. F. av
strids-grupperat förband benämnes
stridsförlägg-ning och innebär, att endast den personal
för-lägges, som kan frigöras utan att av läget
betingad stridsberedskap eftersättes. S.E.B.
Förläggningsort, plats, där förband ur
krigsmakten är stadigvarande förlagt (jfr Garnison och
Stationeringsort).
Förlängda märgen, medulVa oblonga’ta, den
nedersta delen av hjärnstammen, uppåt avgränsad
från hjärnbryggan genom en på framsidan markerad
fåra, nedåt från ryggmärgen genom korsningen
mellan pyramidbanorna. F. har formen av en
stympad kon, som med sin smala nedre del passerar
genom det stora nackbenshålet. Den innehåller
ledningsbanor (vit substans), som förbinda
hjärnan med ryggmärgen och med f., och
nervcells-anhopningar (grå substans) i form av kärnor, som
bilda dels ursprunget för de 6 bakre
kranialner-verna, dels centra för de till f. lokaliserade
automatiska funktionerna: andning, blodtryck, puls.
Den livsviktiga betydelsen av dessa centra gör,
att skador, som träffa f., mycket ofta bli
livsfarliga (se Epistropheus). Av till f. lokaliserade
sjukdomar må nämnas den från ryggmärgen
uppåtstigande formen av barnförlamning, som,
övergripande på andningscentrum, medför döden, och
den s.k. bulbärparalysen. — Jfr Hjärna och
Hjärn-nerver. A-U.
Förlängning av bråk, matem., se Liknämniga
bråk.
Förlängningsfaktor, filterfaktor, fotogr.,
en för praktiskt bruk införd faktor, med vilken
exponeringstiden skall multipliceras vid
fotografering med ljusfilter*, för att exponeringen (den
i kameran infallande ljusmängden) skall bli
densamma som utan filter. Den för ett filter
uppgivna f., t.ex. 2 el. 3 ggr, är endast ungefärlig
och gäller för viss färgkänslighet hos
negativmaterialet och för viss belysning. Vid
fotografering med gulfilter och ortokromatiskt el.
pan-kromatiskt negativmaterial är f. t.ex. störst vid
den blå belysningen mitt på dagen vid klar, blå
himmel, blir mindre vid solnedgången och är
minst vid glödlampsbelysning, som innehåller
procentuellt mycket gul och rödaktig strålning.
Jfr Färgkänslighet. K.S.
Förläning, äldre kam., överlämnande åt någon,
urspr. på viss tid, av ett större el. mindre län*
el. del av Kronans ränta, tionde el. andra
inkomstkällor som vederlag el. lön för åtagen tjänst el.
innehaft ämbete, stundom även som pant för
skuldfordran. Inom äldre lagspråk även kostnadsfri
upplåtelse av enskild jordegendom till begagnande.
Förlö’pande av maka och hem, se
Egen-villigt övergivande.
Fö’rlöpare, främre häst (förhäst) i spann el.
tandem (se Körning); förr även om framför (hästar
och vagn) löpande tjänare.
Förlösa, socken i N. Möre hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i N. Möre kontrakt av
Växjö stift, n.v. om Kalmar; 55,43 km2, därav
55,37 land; 1,141 inv. (1948). F. tillhör kustslätten
och har i ö. bördig jordbruksbygd, i v.
övervägande skog. Åkern utgör 34°/o av landarealen,
skogsmarken 54 °/o. Vid statsbanelinjen Kalmar
—Berga ligger stationssamhället Förlösa (422
inv. 1946) med sågverk och hyvleri, tillhörande
ab. E. Th. Ludvigsson (aktiekapital 100,000 kr,
75 arb., årstillverkning 7,500 stds trävaror),
samt en fajansfabrik. Egendomar: Förlösa,
Käll-torp och Christiansborg. Den nuv. kyrkan av
sten byggdes 1855—57, varvid den gamla revs. —
Namnet är sammansatt av trädnamnskollektivet
fsv. fyri, furuskog, och det något dunkla ordet lösa,
trol. besl. med ordet luta och med bet. äng (se
N. ödeen i Hj. Bjurulf, ”ö. Småland och Öland”,
1934, sid. 187). Det skrevs 1410 i Forløsom
(dat. plur.). P.;Er.
Förmak (eg. för-gemak), mottagningsrum för
främmande, (mindre) salong; förrum (t.ex.
utanför en domstols sessionsrum); anat., beteckning
dels för visst el. vissa rum i hjärtat*, dels för viss
avdelning av innerörat (se Hörselorgan).
— 1293 —
— 1294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
