Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försättslins, försatslins - Försättspapper - Försök och misstag - Försöksarbete - Försöksballong - Försöksdjur - Försöksgård - Försöksparker - Försöksring - Försöksskolor - Försöksteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄTTSPAPPER
minskas. Den medför en förstorad
avbildnings-skala och användes undantagsvis för
porträttfotografering el. som bristfällig ersättning för
teleobjektiv. F. medför en försämring av
objektivets skarptecknande egenskaper, vilket
kompenseras genom avbländning. Jfr Fotografiska
objektiv. KS.
Fö’rsättspapper, se Bokbinderi, sp. 421.
Försök och misstag (eng. trial and error), psykol.,
se Inlärning.
Försöksarbete, jur., det arbete (borrning,
schakt-ning m.m.), som inmutaren av en
mineralfyndighet enl. svenska gruvstadgan 1884 hade att anställa
till fyndighetens undersökning och blottande. Jfr
Försvarsavgift.
Försöksballong, dets. som pilotballong (se
Aero-logi). — I överförd bet.: någonting, t.ex. ett
meddelande el. förslag, som man framlägger för
att känna sig för el. utröna något.
Försöksdjur, sådana djur, som användas som
studieobjekt inom de experimentalbiologiska
vetenskaperna. Talrika djurformer brukas härvid,
varvid olika arter väljas alltefter det vetenskapliga
problemets natur. För operativa ingrepp
(vivisek-tioner) användas företrädesvis hund, katt, kanin,
apa och groda, men även t.o.m. encelliga former
äro numera tillgängliga för operationer, vilka ske
under mikroskopet. Inom bakteriologien användas
företrädesvis marsvin, råttor och möss och för
serologiska studier även större djur, framför allt
hästar. För näringsfysiologien ha den
svart-och-vita råttan och vita möss varit av utomordentlig
betydelse. Största delen av vår kunskap om
vitaminerna grundar sig på uppfödningsförsök med
dessa djur samt marsvin och apor. För
bestämmande av effektiviteten hos läkemedel, vilkas
styrka ej kan kontrolleras på kemisk väg, användas i
stor utsträckning råttor, möss och grodor
(biologisk standardisering). Djurstallar för uppfödning
av f. finnas numera i de flesta tidsenliga
fysiologiska, biokemiska och experimentellt medicinska
inst. I flera länder, särsk. England och USA,
finnas betydande avelscentra (”råttfarmer”), där f.
uppfödas efter modernaste näringsfysiologiska
principer. Huru värdefulla än de resultat äro, till vilka
vetenskapen genom experiment med f. kommit,
framstår dock ofta den nackdelen, att resultaten
ej alltid utan vidare kunna överföras på
människan och sålunda komma läkekonsten tillgodo. De
resultat, som erhållas genom direkta iakttagelser
på oss själva, äro alltid de värdefullaste. Dylika
försök anställa också vetenskapsmännen på sig
själva och sina medhjälpare, i den mån de äro för
hälsan ofarliga. Wk.
Försöksgård, en lantgård, som drives som ett
fullständigt jordbruk men som är inriktad på
utförandet av sådana jordbruksförsök, som kräva
både fältmässiga förhållanden och ständig tillsyn.
Vid f. studeras sålunda problem rörande dikning
och bearbetning, kalkning och gödsling, sådd och
skörd m.m. F. äro alltså icke att betrakta som
mönsterjordbruk för erhållandet av bästa möjliga
ekonomiska resultat av jordbruksdriften. Den första
f. i Sverige anlades 1890 av Svenska
mosskultur-föreningen, näml. Flahult* i Jönköpings län. Ett
flertal f. har sedermera upprättats av Svenska
mosskulturföreningen, Centralanstalten för försöks-
väsendet på jordbruksområdet och
Kemisk-växt-biologiska anstalten. I och med
försöksverksamhetens omorganisation 1936 övergingo samtliga
ovannämnda inst. tillhöriga f. till statliga s.k. fasta f.,
sorterande under Lantbrukshögsk., näml. Flahult
i Småland, Lanna i Västergötland, Gisselås i
Jämtland, Offer i Västernorrland och Alträsk i
Norrbotten. 1939 upprättades i Skåne ännu en fast f.,
Ugerup. Planer äro vidare å bane på anskaffandet
av f. i Östergötland och på Gotland. Som f. i
vidsträcktare bemärkelse kunna dessutom räknas
Institutets för husdjursförädling* egendom Viad
samt växtförädlingsanstalternas egendomar. Se
Försöksverksamhet. [OdlEo.
Försöksparker, skogsbr. För att möjliggöra
försöks anställande i större skala, än som kan ske på
små spridda provytor*, samt vinnande av närmare
anknytning mellan det vetenskapliga
försöksarbe-tet och det praktiska skogsbruket ha från 1920 till
Statens skogsförsöksanstalt (Statens
skogsforsk-ningsinstitut) upplåtits särskilda skogar som f.
F.n. finnas fyra f.: Siljansfors i Dalarne,
Kulbäcks-liden och Svartberget i Västerbotten samt
Tönner-sjöheden i Halland.
Försöksring, lantbr., se Försöksverksamhet.
Försöksskolor, se Arbetsskola och
Reformpedagogik.
Försöksteknik, lantbr. För att klarlägga
växt-odlingsproblem av skilda slag kunna olika
metoder komma till användning alltefter uppgiftens art.
De vanligaste metoderna omfatta odlingsförsök,
utförda som fält- el. kärlförsök. Fältförsöken,
som huvudsaki. utgöras av undersökningar ang.
sortfrågor, vinterhärdighet, sjukdomsresistens,
ogräsbekämpning och jordbearbetning, utföras på
åker och äng under samma förhållanden, som äro
rådande för den praktiska jordbruksdriften. Vid
kärlförsök (laboratoriemässigt utförda försök)
odlas växterna i kärl av glaserat lergods el. annat
motståndskraftigt material. Dessa försök
användas huvudsaki., då teoretiska spörsmål, som fordra
stor noggrannhet, skola lösas, och som
förberedelse till fältförsök. Försöksarbeten utföres enl.
speciell teknik, som — särsk. vad fältförsöken
angår — utförligt behandlas i en av Statens
jord-bruksförsöksanstalt utgiven ”Handledning i f.”.
Till f. höra alla frågor, som beröra planläggningen
av försöksspörsmålen, försökens anordnande i fält
el. kärl, utförandet av försöksarbetet samt
försöksresultatens statistiska behandling. Experimenten
böra upprepas under så likartade betingelser som
möjligt. Resultaten från enskilda experiment äro
aldrig absolut lika, beroende på variationer i
faktorer, som ej kunna helt behärskas av
för-söksanställaren. Medelvärdet av de erhållna
resultaten är därför behäftat med en viss osäkerhet,
och det är en av f:s uppgifter att beräkna denna
osäkerhet, d.v.s. att avgöra, om skillnaden mellan
olika försöksmoment kan tänkas bero på
tillfälliga faktorer el. vara verklig. Bedömningen sker
genom att väga försökets medelvärde mot dess
medelfel, och resultatet avgör den statistiska
säkerheten hos erhållna försöksresultat. En av f:s
viktigaste uppgifter är att vägleda
försöksanstäl-laren, så att tillgängliga resurser utnyttjas på
sådant sätt, att största möjliga utsikt finnes för
ett statistiskt säkert påvisande av effekt från en
— 103 —
— 104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
