Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ganthem - Gants de Suède - Ganymed - Ganymedes - Gao - Gaoljan - Gaon - Gap - Gapnäbbar - Gapon, Georgij Appollonovitj - Gapsax - Gapstock - Gar - Gara - Garaasen, Haakon - Garage - Garageförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARAGEFÖRGIFTNING
av gotlandsmästaren Hegvaldr. — Namnets
förled är hittills oförklarad; -hem betyder sannol.
gård (jfr H. Gustavson, ”Gotlands ortnamn”,
i ”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.” 1938,
sid. 14). På 1300-talet skrevs namnet
Gant-heym. P.;E.W.;Er.
Gants de Suède [gau’ da spädd’] (fra.). eg.
handskar från Sverige; se Handskmakeri.
Ganyme’d (efter Ganymedes*), skämtsamt som
beteckning för kypare.
Ganyme’des, grek, myt., son till den trojanske
urkonungen Tros, bortfördes på gr. av sin
skönhet av Zeus (enl. senare sagor genom en örn) till
Olympen, där han blev gudarnas munskänk (jfr
Ganymed). — I konsten har G. ofta framställts
tills, med örnen. Mest bekanta äro från antiken
Leochares’ bronsgrupp, som finnes i marmorkopia
i Vatikanen, Rom, samt från nyare tid Rembrandts
målning (Dresden). Ämnet upptogs också av
Thor-valdsen.
Gao [gaå], stad i Franska Sudan, vid Nigers ö.
strand, 325 km ö. om Tombouctou; 6,923 inv. (1940).
G. är en viktig handelsort, nedre ändpunkt för
ångbåtstrafiken på mellersta Niger; flygstation.
Gaoljan, kinesiskt namn på durra.
Ga’on (hebr., ”excellens”), titel för ledarna av
de judiska högsk. i Babylonien, i Sura och
Pum-bedita, under tiden efter Talmuds avslutning o.
650—1040. De båda g., som kämpade sinsemellan,
betraktades som hela judenhetens andliga överhuvud.
Gap’, huvudstad i dep. Hautes-Alpes i s.ö.
Frankrike, vid Durances biflod Luye c:a 740 m ö.h.;
16,371 inv. (1946). Luftkurort; biskopssäte.
Trä-och marmorförädling.
Gapnäbbar, Anas’tomus, släkte av fam. storkfåglar,
som utmärkes därav, att kanterna av den
tjocka, från sidorna hoptryckta näbben stöta ihop blott
vid basen och spetsen och lämna en lucka på var
sida däremellan. Till släktet höra ett par arter
från Afrika och s. Asien; bäst känd är A.
lamel-lig’erus, gapnäbben, från Afrika s. om Sahara
och Madagaskar. Denna är nästan lika stor som
vår europeiska vita stork men är svart,
skimrande i grönt och purpur, varjämte fjädrarnas fan
på halsen, buken och låren äro sammanvuxna till
långa, smala, hornartade fransar. Gapnäbben
fångar sin föda både vid havs- och insjöstränder och
för liknande diet som vanliga storken — den är
dock också asätare. Den indiska g., A. o’scitans,
ghongalen, häckar i kolonier i träden, t.o.m.
mitt i bebyggda trakter. H.
Gapon [-å’n], Georgij Appollonovitj,
rysk politiker (1870—1906), bondson från
Poltava-guvernementet, i sin ungdom anhängare av L.
Tol-stojs sociala läror; präst fr.o.m. 1893, genomgick
Petersburgs teol. akad. 1898—1903. Fr.o.m. 1899
organiserade G. de fattigaste bland Petersburgs
arbetare för att bringa dem hjälp genom den
offentliga välgörenheten. G. ägde stor förmåga att
uppelda sina åhörare medelst inspirerande tal.
Polistjänstemannen Zubatov begagnade honom
1902, då det gällde att grunda de första av
regeringen gillade arbetarorganisationerna, i syfte
att motarbeta den hemliga revolutionspropagandan.
Dessa organisationer kommo fr.o.m. 1904 under
inflytande av den revolutionära stämningen, som 9/i
(n.st. 22/i) 1905 t.o.m. tvang G. att organisera
arbetarna till ett ”underdånigt” petitionståg till Nikolaj
II i Vinterpalatset. På väg dit möttes tåget av
eld-givande trupper. Genom en tillfällighet undkom G.,
som gick i spetsen. Efter denna s.k. ”blodiga
söndag” trädde G. i närmare förbindelse med de
revolutionära organisationerna. På hösten 1905
återtog han emellertid samarbetet med regeringen. 1906
fick han i uppdrag av polisen att utforska namnen
på deltagarna i socialrevolutionärernas
terroristorganisation, vilken dock avslöjade hans dubbla
roll och omedelbart lät avliva honom genom
hängning i en villa i närheten av Petersburg. — 1905
utkom G:s ”Story of my life”. M.Hv.
Gapsax, tekn., se Plåtsax.
Gapstock (jfr da. Gabestok), en stock, i vilken
missdådare begapas, förhånas av allmänheten, ett
i äldre tid vanligt straff. Se Stockstraff.
Gar (från ty., eg. beredd; jfr Garva), 1) om ett
fullgott garvat läder, oberoende av
garvningsmeto-den; 2) metall., renad, se Gara 2); även i sms., ss.
garkoppar.
Gara (se Gar), 1) mindre använt uttryck för garva
(hud, o.d.); 2) mindre vanl.: metall., rena råkoppar
el. annan metall genom oxidation, sedan metallen
smält i flamugn (el. garhärd).
Garaasen, H a a k o n, författare, se Garåsen,
Håkon.
Garage [-a’]*; fra. utt. -a’z] (fra., av gar er, föra,
sätta i förvar), byggnad el. sådan del av byggnad,
som inrymmer förvaringslokal för motorfordon.
Man kan skilja mellan enskilda g. för ett el. ett
fåtal motorfordon och allmänna g., innehållande
boxar el. uppställningsplatser till uthyrning. Större
allmänna g. äro i regel kombinerade med
anläggningar för tvättning, smörjning och reparation av
bilar och äro i så fall i regel av typen
”varmgarage”. Med ”kallgarage” förstås en sådan
bilförvaringsplats, där vintertid temperaturer under
fryspunkten kunna råda. Större g.-byggnader
uppföras företrädesvis så, att vagnarna kunna köras
till och från sina platser på ramper; dock begagnas
vid utrymmesbrist även hissar (spec. i USA; se bild
vid Chicago, sp. 48). — För g.-byggnader av olika
slag finnes av Byggnadsstyrelsen utarbetat
normalförslag (i SOU, 1932:9), vilket begagnats som
mönster för kommunernas byggnadsordningar.
Våren 1949 avslutades en ny g.-utredning, avsedd att
ligga till grund för ”Byggnadsstyrelsens
anvisningar till byggnadsstadgan”. Rörande drift av
g. äga brandmyndigheter och Yrkesinspektionens
chefsmyndighet utfärda särskilda föreskrifter. —
Stockholms första allmänna g. inrättades 1907. A.Lg.
Garageförgiftning framkallas genom inverkan
av avgaser från motorer. Noggranna
undersökningar ha visat, att koloxiden är praktiskt taget
det enda av de i dessa förekommande ämnena,
med vars giftighet man behöver räkna. Den mängd
koloxid, som bildas från en i gång varande
bilmotor, är icke alltid lika stor. I stort sett beror
den mindre på motorns konstruktion än på dess
arbetsbetingelser. Då motorn arbetar för full
belastning, t.ex. då man med en bil forcerar en backe
och förgasaren är rätt inställd och tändningen hög,
är förbränningen fullständigast. Då uppgår icke
koloxidhalten i avgaserna ens till 1 °/o. Är
för
— 265 —
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
