Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General - Genreal- - Generalabsolution - Generaladjutant - Generalagent - Generalakt el. slutakt - Generalamiral - General Aniline & Film Corp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENERAL-
och för viss tid. Under 1600-talet har g.-löjtnant
(jfr Löjtnant) flerstädes betecknat den, som förde
befälet närmast under landsherren. Först på
1700-talet utbildade sig g.-graderna och
förbundos med ett ständigt befäl. — Lägsta g.-grad
inom större arméer (Frankrike, Italien,
Sovjetunionen, Storbritannien och USA) är som regel
brigadgeneral, som oftast för befäl över
brigad el. ev. division. Den vanligast lägsta
g.-graden är 1) generalmajor, i vissa länder
benämnd divisionsgeneral (t.ex. i
Frankrike général de division), vilken som regel för
befäl över en fördelning (division). Nästa
g.-grad är 2) generallöjtnant, i vissa länder
benämnd kårgeneral (t.ex. i Frankrike
général de corps d’armée), vilken vanl. för befäl över
en armékår. Inom svenska försvaret äro f.n.
endast cheferna för armén och flygvapnet
g.-löjt-nanter på aktiv stat. Den som regel högsta
g.-graden är 3) general, i vissa länder benämnd
armégeneral (t.ex. i Frankrike général
d’armé), vilken oftast för befälet över en armé.
Titeln motsvaras i Sovjetunionen av
generalöverste och i Tyskland av general av
infanteriet etc. G. på aktiv stat blir i Sverige f.n.
endast överbefälhavaren. — I ett par länder finns
en titel mellan g. och fältmarskalk, näml, i
Sovjetunionen general av armén och i Tyskland
generalöverste. — I Schweiz finns i fredstid
ingen högre titel än överste, varvid dock de tre
högsta överstegraderna (Oberstbrigadier,
Oberst-divisionär och Ober stkorp skommendant) äro
jämställda med motsv. g.-grader; g. (överbefälhavare)
tillsättes först vid mobilisering. — De flygmilitära
g.-titlarna följa som regel ovan angiven skala.
I Storbritannien benämnas de dock air commodore,
air vice marshal, air marshal och air chief marshal,
varvid den lägsta titeln motsvarar brigad-g. —
Ang. general of the army se Fältmarskalk.
G. kallas även inom flertalet religiösa ordnar
den högste ledaren för resp, orden, vilken
väljes på ordens generalkapitel vanl. på 3
år (jesuit-g. väljes på livstid), residerar oftast
i Rom och lyder omedelbart under påven.
Även högste ledaren för Frälsningsarmén
benämnes g. [E.O.B.]S.E.B.;S.N.
Genera’1- [j-] (av lat. genera’lis, allmän), i sms.:
allmän (t.ex. generalförsamling), över- o.d.
(generalkonsul), huvud- (t.ex. generalrepetition) el. i
allm. förstärkande (t.ex. generalrengöring).
Generalabsolution, en med fullständig avlat
förbunden påvlig välsignelse (benedic’tio apostol’ica),
utdelad av därtill särsk. befullmäktigade präster.
Exkommunicerade, uppenbart obotfärdiga el. i
dödssynd döende kunna ej erhålla g.
Generaladjutant, urspr. högre stabsofficer, vilken
biträdde en armébefälhavare. G. funnos redan
under Karl X Gustav och Karl XI, näml, en av inf.
och en av kav.; Karl XII förordnade 1717, att i
högkvarteret skulle finnas g. av armén och g.
av flygeln. Från Gustav III:s tid daterar
sig befattningen K.m:ts tjänstgörande g.,
och ur detta ämbete utvecklades befattningen K
o-n u n g e n s tjänstgörande g. för
armén med generaladjutantexp. för
armén, där kommandomålen bereddes i
fredstid. Tjänstgörande g. för armén var till 1840 chef
för generalstaben, vilken bl.a. räknade ett antal
g.; från 1805 hade de sistn., då de tjänstgjorde i
denna egenskap, generalmajors rang. 1832
överflyttades g. till generalitetet, där de en tid bildade
en särskild grad närmast efter generalmajorerna.
1840 övertog chefen för Lantförsvarsdep. g:s
åligganden. — Vid flottan var g. föredragande i
kommandomål rörande örlogsflottan redan under
1700-talet men fick först 1827 en fastare plats i
styrelsen, då generaladjutantexp. ingick som en
avd. i storamiralsämbetet och handlade alla frågor
rörande personalen, ss. befordringar, avsked,
utnämningar och instruktioner. 1840 övertog chefen
för Sjöförsvarsdep. g:s åligganden. Jfr Försvarets
kommandoexpedition. — Adjutanter av generals
grad hos tyska och ryska kejsarna
benämndes g. E.O.B.;H.Sk.
Generalagent, se Handelsagent.
Generalakt el. slutakt, folkr., benämning på
det originalexemplar, som vid kollektivtraktater,
d.v.s. sådana, som ingås mellan en mångfald
stater, brukar förvaras hos den stat, där
konferensen ägt rum. I våra dagar har särsk. talats
om generalakten av 1928 ang. fredligt
avgörande av internationella tvister. Denna är
dock ingen g. i angiven bemärkelse, då den icke
är ett enhetligt, för alla stater gällande fördrag
utan eg. utgör ett flertal fördrag med olika
grupper deltagare. G. 1928, som tillkom under Nat.
förb:s auspicier i syfte att främja en allmän
avrustning, anvisade tre vägar för lösandet av
internationella konflikter: medling, rättsligt
avgörande genom Haagdomstolen el. skiljedom.
Den vann anslutning från ett stort antal stater
och trädde i kraft 16/s 1929. Sveriges
anslutningsakt deponerades hos Nat. förb:s
general-sekr. 13/s s.å. men omfattade icke bestämmelserna
i kap. om skiljedom. Utbrottet av 2:a världskriget
1939 avslöjade aktens illusoriska karaktär. H.Ci.
Generalamiral, en högsta amiralsgrad (jfr dock
Storamiral), som fanns vid svenska flottan
under tiden 1780—1828. Graden infördes av Gustav
III 1780 och medförde närmast ansvaret under
konungen för örlogsflottans bestånd och
förkovran men innebar även chefskapet över Arméns
flotta. Innehavare av graden ha varit H. af
Trol-le 1780—84, K. A. Ehrensvärd 1792—94, J. Puke
1812—15, V. v. Stedingk 1818—23 och O. R.
Cederström 1823—28. — Jfr Amiralgeneral.
General Aniline & Film Corp. [jenn^ral
änn’i-låin ann ... kåparéFjan], New York, numera ett
av USA:s största företag inom färgämnes- och
råfilmsbranscherna, är resultatet av en
sammanslagning 1939 mellan Agfa-Ansco Corp., General
Aniline Works, Inc. och Ozalide Corp.
Kartellens ursprungliga namn var American I. G.
Chemical Corp. Det äldsta av moderföretagen,
Agfa-Ansco, går tillbaka till 1842, då bröderna Anthony
grundade en fabrik för fotografisk materiel i
New York; 50 år senare skedde en
sammanslagning med ett konkurrentföretag, Scovill Manuf.
Co., varvid det nya bolaget erhöll namnet Ansco.
När det tyska storföretaget I. G. Farben 1929
erhöll kontroll över Ansco, förändrades
firmanamnet till Agfa-Ansco. — Färgfirman General
Aniline Works, Inc. räknar sin start från 1868;
under en följd av år hette företaget Bayer Co.
— 451 —
— 452 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
