Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genes - Genesaret - Genesee River - Genesis - Genetik - Genetisk - Genetisk psykologi el. utvecklingspsykologi - Genetrix - Genetta, genetter - Genetz, Arvid (Arvi Jännes) - Genevad - Geneva Steel Company - Genève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENES
Gene’s [j-] (av grek. gen’esis*j, biol.,
utveckling av celler, individer och arter.
Genesaret, se Gennesaret.
Genesee River [jenisi’ rivv’a], flod i USA,
upprinner i n. Pennsylvania, flyter åt n. genom staten
New York samt mynnar i Ontariosjön n. om
Rochester, där den bildar 3 fall om tillsammans
62 m höjd; 225 km lång.
Gen’esis (grek., ursprung, skapelse; hebr.
be-rèschithj kallas 1 Mos. efter dess begynnelseord:
”1 begynnelsen”. G. omfattar: 1) urhistorien, kap.
1—11, världens skapelse och tiden intill Abraham,
2) kap. 12—50, patriarkhistorien. Se Pentateuken.
— Ang. Lilla G. se Jubileerboken.
GenetFk [j-] (av grek. genesis*j, uppkomst;
ärftlighetslära*.
Gene’tisk [j-] (jfr Genetik och Genesis), om
vetenskaplig metod, som anger ett begrepps el. en
företeelses uppkomst el. utveckling (i mots. till
deskriptiv metod); som har avseende på el.
samband med ärftligheten el. ärftlighetsläran.
Genetisk psykologi el.
utvecklingspsykologi, sammanfattande benämning på den
psykologi, som sysslar med studier av psykiska
utvecklingsförlopp från relativt enkla till mera
komplicerade former, ss. djur-, barn- och
folkpsykologi. Se vidare Utvecklingspsykologi.
Gen’etrix (lat., moder), rom. myt., binamn på
Venus* som stammoder för den juliska ätten,
till vilken Caesar hörde. Åt Venus G. invigde
Caesar 26/9 46 efter slaget vid Farsalos ett
praktfullt tempel på sitt nyanlagda forum (Fofum
Juliumj, det första i den rad prakttorg, som
under kejsartiden anlades mellan det gamla
Forum och Marsfältet.
Genett’a [g-], genetfer [j- el. g-], zool., se
Ginstkatter.
Genetz [jenn’äts], Arvid Oskar Gustaf, finsk
språkforskare och
skald (1848—1915), fil.
dr 1877, prof, i finska
språket och
litteraturen i Helsingfors 1891,
i finsk-ugrisk
språkvetenskap 1893; led. i
senaten 1901—05. G.
företog åtskilliga
språkliga och
folklo-ristiska forskningsresor och har författat
ett flertal värdefulla
arbeten i finsk-ugrisk
språkvetenskap. I sitt
sparsamma skaldskap
(under namnet Arvi J ä n n es) röjer G. en
betydande formtalang.
Genevad, stations- och industrisamhälle i
Tjär-by sn i Halland, vid Västkustbanan och
Gene-vadsån 5 km från mynningen; 433 inv. (1946).
Det förutv. sockerbruket är nu kottoniseringsverk
och spinneri (i första hand för svenskt lin),
tillhörande ab. Svenska textilverken, bildat 1937
(aktiekapital 550,000 kr, 150 arb.). Vidare finnes
i G. ett tegelbruk, tillhörande Tjärby
tegelbruks-ab. (firman grundad 1898, aktiekapital 130,000 kr,
30 arb., årstillverkning 5 mill. st tegelvaror). —
Striden vid G. 31/s 1657 inskränkte sig i huvudsak
till en eldstrid mellan de svenska och danska
härarna, uppställda den förra n. och den senare s.
om ån. Vardera räknade ung. 6,000 man;
svenskarna anfördes av Per Brahe, danskarna av Axel
Urup. Striden, som åsamkade vardera parten en
förlust av ung. 100 man, slutade med danskarnas
återtåg. En minnessten avtäcktes här 1928. —
Namnets senare led är vad, vadställe, näml, över
nuv. Genevadsån; förra leden är samma adj. gen,
rak, kort, som innehålles i ordet genväg (se
”Ortnamnen i Hallands län”, 1, 1948, sid. 47). P.;P.S.;Er.
Geneva Steel Company [jini’va sti’l knm’pani]
äger järnverk i Geneva och Irontown i Utah,
USA. Verket i Geneva byggdes på mycket kort
tid under 2:a världskriget och anses som
världens modernaste anläggning i sitt slag (1948).
Anläggningen bekostades av amerikanska staten,
och driften leddes under kriget av United
States Steel Corp. Tillverkningskapaciteten
pr år för koks är 0,97 mill. t, för tackjärn 1,15
mill. t i 3 masugnar och för stål 1,28 mill. t i
9 martinugnar. L.Vr.
Genève [zønä’v] (fra.), ty. Genf. 1) Kanton i
sydvästligaste Schweiz; 282 km2, 174,855 inv. (1941,
därav ej mindre än 71 °/o i huvudstaden Genève), 76%
fransktalande, 12% tysk- och 7% italiensktalande;
49 °/o äro protestanter, 43% katoliker. Kantonen,
som ligger kring s.v. ändan av Genèvesjön, är ett
kullandskap 300—500 m ö.h., som nästan helt
om-slutes av bergigt franskt område (Jura, Salève). Av
arealen upptar åker i9°/o (mest veteodling),
ängs-och betesmark 51% och skog 9 °/o. Vinodlingar
upptaga 9,74 km2 (1942). Handel och industri, särsk.
den berömda tillverkningen av ur o.a.
precisionsinstrument, äro till största delen lokaliserade till
huvudstaden. P.
2) Huvudstad i G.i), vackert belägen vid s.v.
hörnet av Genèvesjön, på båda sidor om Rhöne
vid dennas utlopp ur sjön och vid dess förening
med den meandrande Arve; 124,431 inv. (1941;
31,238 1850, 56,292 1920), landets till storleken
4æ stad. 1930 skedde omfattande inkorporeringar
av förorter, Eaux-Vives, Plainpalais,
Petit-Sacon-nex m.fl. 56% av befolkningen äro protestanter,
38% katoliker; 80% äro fransktalande, 14%
tysktalande; 20% äro utlandsfödda, huvudsaki.
fransmän och italienare.
G. är en av Europas vackraste städer, med
välvårdade parker, gator och öppna platser. De
modernaste kvarteren ligga längs sjöstränderna;
de industriella anläggningarna finnas i stadens
s. del. Rhöne delar G. i två delar, förbundna
genom 7 broar, den största Pont du
Mont-Blanc. V. om denna ligger Pont des Bergues,
som står i förbindelse med Rousseauön med
staty av Rousseau. Längs båda sjöstränderna
sträcka sig vackra promenader, på s. stranden
Quai des Eaux-Vives och Promenade du Lac
med Jardin Anglais samt på n. stranden Quai
Président Wilson och Quai du Mont-Blanc. N.
om Rhöne ligger huvudbangården, Gare de
Cor-navin. Härifrån utgår den stora stråkvägen Rue
du Mont-Blanc, med bl.a. huvudpostkontoret.
Vid Quai Wilson ligger f.d.
folkförbundssekre-tariatets byggnad, längre norrut den vackra Parc
Mon-Repos och Internationella arbetsbyrån
mittemot botaniska trädgården. Bakom denna, i
— 467 —
— 468 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
