Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gladstone, 2. Herbert John - Glaeser, Ernst - Glafsfjorden, Glavsfjorden - Glagolitisk skrift - von Glaise-Horstenau, Edmund - Glaisher, James - Glamorganshire - Glamour - Glan - Gland - Glandel - Glan-Donnersbergboskap - Glandula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLANDULA
vänstervalsegern 1906, 1905—10 inrikesminister
under Campbell-Bannerman och Asquith, var
1910—14 den nybildade Sydafrikanska unionens
förste generalguvernör och high commissioner.
Efter i:a världskriget var G. den främste av de
liberaler, som i opposition mot Lloyd George slöto
upp kring Asquith. [P.Dhl]B.
Glaeser [glä’zar], Ernst, tysk författare (f.
1902). G. slog igenom med romanen ”Jahrgang
1902” (1928; sv. övers. 1930), som med frän
naturalism skildrar krigsårens stigande nöd och
moraliska verkningar bakom fronten. Ett intressant
stycke kulturhistoria bjuder ”Facit. Ein Querschnitt
durch die deutsche Publizistik” (1929). Nästa bok,
”Frieden” (1930), tecknar revolutionens och
efterkrigstidens Tyskland. ”Das Gut im Elsass” (1932)
och ”Der letzte Zivilist” (1935; sv. övers. ”Den siste
utan uniform”, 1936) spela även de mot politisk
bakgrund; den senare ger sålunda en inträngande
analys av den nationalsocialistiska mentalitetens
framväxt. G:s verk förbjödos i Tyskland maj 1933,
och han lämnade Tyskland; 1936 blev han
fråntagen sitt tyska medborgarskap. Han levde som
politisk emigrant i Tjeckoslovakien, Schweiz och
Frankrike. 1936 utgav han novellsaml. ”Das
Un-vergängliche”, tr. i Amsterdam. Under ett
uppehåll i Schweiz tog G. avstånd från de tyska
emigranterna och gav ett erkännande åt Hitlers
politik, varefter han fick återvända till
Tyskland 1938. Efter 2:a världskriget ändrade G.
åter inställning och har blivit godkänd av
ockupationsmakterna. [A.Bd]E.
Glafsfjorden, Glavsfjorden, sjö i
Värmland; 45 m ö.h.; 36 m djup; 102 km2. G. mottager
i n. änden Jösseälven och avrinner åt s. genom
Byälven till Vänern. Vid en vik av G.,
Kyrkvi-ken, ligger Arvika. Farled genom G. och Byälven
till Vänern (se Säffle kanal). — Namnet torde
urspr. ha varit ’Gladhi, den glänsande, vilket
avlösts av ’Glads fjord, fjorden Glad (jfr uttryck
som Stockholms stad). Detta har ljudlagsenligt
givit Glassf jorden, vilket också är det äldre uttalet.
Glafs- har uppstått genom inflytande från
sockennamnet Glava*. Se ”Ortnamnen i Värmlands
län”, 6, 1942, sid. 88. S.Es;Er.
Glagoli’tisk skrift (slav, glagolica, av glagol, ord),
se Kyrkslaviska.
von Glaiso-Horstenau [glai’za-hår’stanåu], E
d-m u n d, österrikisk militär, politiker och
historiker (f. 1882), generalstabsofficer 1910—18 och
samtidigt krigshistorisk skriftställare, under 1 :a
världskriget chef för press- och informationsavd.
i österrikisk-ungerska arméledningen, expert vid
fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk. Efter kriget
ägnade sig G. åt historiska studier och blev 1925
chef för krigsarkivet i Wien. Han knöt nära
förbindelser med ultranationella tyska kretåar,
tidigt även: med nationalsocialisterna, och blev i
samverkan med dem en av de ledande förkämparna
för Anschluss. Efter Schuschniggs avtal med
Tyskland i juli 1936 blev G. minister utan
portfölj och i nov. s.å. inrikesminister. I febr. 1938,
efter Schuschniggs besök hos Hitler på Berghof,
blev han åter minister utan portfölj^ fungerade
i mars s.å. vid den tyska inmarschen formellt
som v. förbundskansler, blev s.å. medl. av tyska
riksdagen samt tysk generalmajor och var till
mars 1940 medl. av landsregeringen för Ostmark,
Efter krigsutbrottet 1939 var han bl.a. också tyska
nyhetsbyrån DNB:s militäre medarbetare. G.
blev 1942 Tysklands riksbefullmäktig i Kroatien.
Skrifter: ”Die Katastrophe. Die Zertrümmerung
Österreich-Ungarns und das Werden der
Nachfol-gestaaten” (1929), ”Franz Josephs Weggefährte”,
en monogr. över generalstabschefen Fr. v. Beck
(1930). G. var utg. av och en av
huvudmedarbetarna i det officiella verket ”Österreich-Ungarns
letzter Krieg 1914—18” (1930—38). S.Br.
Glaisher [gléFja], James, engelsk meteorolog
och fysiker (1809—1903), mest känd genom sina
ballongfärder, varvid han 5/g 1862 steg till den
största då nådda höjden (o. 8,600 m). G. var en av
grundarna av British Meteorological Society och
utgav ett stort antal skrifter, berörande
klimatförändringar under 1800-talet, ballongfärdernas
resultat ang. temp.-fördelningen i atmosfären m.m.,
Indiens och Englands meteorologi m.m.
Glamorganshire [glamå’ganji3], grevskap i s.
Wales, vid Bristolkanalen: 2,106 km2; 1,225,713
inv. (1931; 582 inv. pr km2). G:s n. del är bergig
och faller inom s. Wales’ kolfält. Rikedomen på
kol och järn har givit upphov till en betydande
industri samt inom G:s gränser samlat mer än
hälften av hela Wales’ befolkning. Huvudstad är
Cardiff.
Glamour [glämm’a], urspr. skotsk ombildning
av eng. grammar, grammatik, i utvidgad bet.
svartkonst, magi, även magisk, lockande skönhet, i
senare tid ofta mötande i sammanställningen
glamour girl [ga’l], kvinnlig filmstjärna med
”magisk” (”förtrollande”) skönhet.
Glan, sjö i Östergötland, 5 km v. om Norrköping,
genomflytes av Motala ström; 21 m ö.h.; 79 km2;
18 m djup. I G., som i v. och n. begränsas av
mycket tydligt framträdande förkastningar, mynna
Finspångsån och Ysundaån. G. är reglerad för
kraftändamål. — Namnet är bestämd form av ett
ord glad, som är rätt vanligt i bet. öppning i
skog; som sjönamn anger det kanske avsaknad
av öar (se E. Hellquist, ”Studier öfver de
svenska sjönamnen”, 1903—06, sid. 175 f., och
”Svensk etymologisk ordbok”, 2 uppl. 1935—39,
sid. 285). S.Es;Er.
Gland (eng.), kort, cylindrisk metallhylsa, som
förmedlar trycket från en glandmutter e.d. till
spindelpackningen i en ventil el. tätningsbox.
— G. användes även för att beteckna en på en
axel lättrörlig, kort distanshylsa, som utfyller
mellanrummet mellan axeln och ett omgivande hål.
Glandel (av lat. glan’dula, körtel), glandelhår,
körtelhår, bot., avsöndringsorgan, bestående av
ett skaftat, oftast klotrunt huvud, som avsöndrar
harts, gummi, flyktig olja, socker m.m. I några
fall bildas sekretet i cellväggen under kutikulan,
som då blåsformigt utbuktas.
Glan-Donnersbergboskap [-dånn’arsbärg-],
nöt-kreatursras, se Nötkreatur.
Glan’dula (lat.), körtel. G. lacryma’lis, tårkörteln;
g. par o’tis, öronspottkörteln; g. sublingua’lis,
under-tung(spott)körteln; g. submaxilla’ris,
underkäks-(spott) körteln; g. suprar ena’lis, binjuren. Se även
Glandel.
SU ii. — 769 —
25 — Red. avsl. 31/s 49.
— 770 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
