Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gliadin - Gliavävnad, neuroglia - Glidande löneskala - Glidbomb - Glidbåt - Glidflygning - Glidflykt, plané - Glidgnista, glidande urladdning - Glidkontakt - Glidlager - Glidljud - Glidmodul, skjuvmodul - Glidtal - Glidtransformator, skjuttransformator - Glidtull - Glidyta - Glim - Glima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLIAVÄVNAD
Gliaceller (A) från förlängda märgen av människa.
de s.k. prolaminernas grupp. G. är lösligt i alkohol
samt fattigt på aminosyran lysin.
Gliavävnad (till grek, glia, lim), n e u r o g 1 i a,
består av gliaceller och gliatrådar, -fibriller.
Då medullarröret bildats (se Fosterutveckling),
framväxa från detta två slags celler,
neuro-blaster och spongioblaster. De förra bilda
nervceller och nerver, de senare
ependym-celler och gliaceller. Gliacellerna bilda
den grundvävnad i centrala nervsystemet, i vilken
nervcellerna och nerverna ligga inlagrade.
Gliacellerna äro stjärnformade (se fig.) med kortare el.
längre utskott, därför benämnda kort- el.
långstrå-liga astrocyter. De utbilda g 1 i a t r å d ar, vilka
likna bindvävsfibriller. Bli dessa fibriller rikliga,
kan g. få ett filtartat utseende. G. anses vara såväl
en stödjande, nutrierande som också en isolerande
vävnad för nervelementen. Från gliaceller
härstamma mantelcellerna i ganglier och de
schwanns-ka skidorna hos nerver. T.Hn.
Glidande löneskala innebär, att i lönevillkoren
inryckts bestämmelser om att lönen slutgiltigt
fixeras, först sedan man exakt känner vissa
förhållanden, som vid avtalets ingående äro ovissa. G.
är av två huvudtyper, dels sådan, där lönen för
de i ett företag anställda ändras, allteftersom
priserna på de av företaget tillverkade produkterna
förskjuta sig, el. göres beroende av företagets
vinst, dels ock sådan, där de anställdas löner stiga
el. sjunka, allteftersom deras levnadsomkostnader
undergå förändringar. Sistn. princip har i
Sverige tillämpats i samband med det s.k.
ramavtalet*. [T.Er]C.Wr.
Glidbomb, vapentekn., se Robotvapen.
Glidbåt, se Hydroplan.
Glidflygning, flygning med flygplan utan motor,
varvid flygplanet från den höjd, där det startar,
en kulle e.d., utför glidning och landar på en lägre
belägen landningsplats (jfr Segelflygning). Planet
kan vid starten bogseras upp till viss höjd med
bil, med vinschanordning el. medelst ett
motordrivet flygplan. För g. använda plan äro utförda
i enklaste och billigaste konstruktion, utan
inbyggd sittplats och avse att ge eleven den första
luftvanan och de första praktiska erfarenheterna
av roderorganens funktion. Betr, de första
glidflygförsöken se Flygning. Jfr Glidflykt. H.Kn.
Glidflykt, p 1 a n é, flygning med frånslagen
motor. Glidbanans lutning kan variera men ej
nedbringas under ett visst minimivärde, enär
glidhastigheten då blir för liten (flygplanet störtar).
Mi-nimihastigheten varierar för olika flygplantyper
liksom ock den sträcka ett flygplan kan glidflyga
i förh. till höjdförlusten. Minsta värdet på
förhållandet mellan flygplanets totala
motståndskoeffi-cient, Cvtot, och upptryckskoefficient, Ca, kallas
g 1 i d t a 1. Vid g. i vindstilla med minsta
banlut-ning äro glidtal och tangenten till glidbanans
vinkel lika stora. Då förhållandet Cvtot’.Ca vanl. hålla
sig vid värdet i:8, kan glidsträckan vid vindstilla
beräknas vara 8 ggr höjden. Ett och samma
flygplan har samma glidtal och glidförmåga ant. det
är tungt el. lätt lastat, enda skillnaden är, att vid
tyngre last hastigheten i glidbanan är större. —
Jfr Glidflygning och Segelflygning. [F.Az]H.Kn.
Glidgnista, glidande urladdning, se
Elektriska urladdningar, sp. 380.
Glidkontakt, fys., se Kontakt.
Glidlager, tekn., se Lager.
Glidljud, se Språkljud.
Glidmodul, skjuvmodul, fys., se
Elastici-tetsmodul.
Glidtal, flygv., se Glidflykt.
Glidtransformator, skjuttransformator,
elektrotekn., transformator med en fast och en
rörlig lindning. Genom förskjutning av den
rörliga lindningen kan sekundärspänningen
varieras inom vissa gränser. G. användes i sådana
fall, då en fullt kontinuerlig spänningsreglering
önskas.
Glidtull är en tull, som genom tullsatsens
ändring enl. en bestämd ”glidande skala” söker
anpassa tullskyddet så, att den skyddade
produktionen automatiskt får ökat tullskydd vid fallande
priser, medan tullen minskas till förmån för
konsumenterna vid stigande priser. Detta söker man
uppnå genom att låta tullsatsen ständigt vara
beroende av den växlande skillnaden mellan
produktionskostnaden inom landet och priset på
importerad vara. — G. har under olika tider
praktiserats i ett flertal länder som skyddstull för
spannmål. I England infördes g. redan på
1600-talet och tillämpades i växlande utformning till
1849, då frihandel genomfördes. I Sverige
infördes 1831 en huvudsaki. efter engelskt mönster
ordnad g., vilken emellertid avskaffades redan 1834.
Under krisen efter i:a världskriget infördes g.
för att skydda jordbruket mot alltför häftigt
prisfall vid den statliga prisgarantiens på spannmål
upphörande 1920. Se vidare Jordbruksreglering
och Handelspolitik. [N.Gt]C.Wr.
Glidyta, geol., se Harnesk.
Glim, bot., se Glimsläktet.
Glima, sedan 1000-talet på Island övad form av
brottning, där greppen tagas i en gördel. Under
forntiden skedde fattningen i själva byxorna med
ena handen i byxlinningen, med andra längre ned
på motsatta sidan. I den moderna 1900-talsgliman
är fattningen densamma, men brottarna gripa nu
— 823 —
— 824 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
