Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gosplan - Gospodar - Gosport - Goss, Sir John - Gossaert, Jan - Gosse, Sir Edmund - Gossec, François Joseph - Gosselin, Théodore - Gosselman, Carl August - Gossen, Hermann Heinrich - Gossen i det gröna - Gossensass - Gosskör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOSSKÖR
Kejsarborgen i Goslar.
i promysjlennosti SSSR, statliga kommissionen för
utarbetande av en plan för återställande av SSSR:s
jordbruk och industri), en 1921 skapad
expertkommission för planläggandet av Sovjetunionens
ekonomiska utveckling. G. har ingen beslutande
makt utan är en rådgivande inst. Jfr
Femårsplanerna.
Gospoda’r, slavisk furstetitel, se Hospodar.
Gosport [gås’påt], stad i grevskapet
Southampton i s. England, på en halvö på västsidan av
Portsmouth Harbour; 45,910 inv. (1938; 7,414
1851). G. har kaserner, sjukhus och
förrådsma-gasin, tillhörande flottan, samt starka befästningar.
En pontonbro förbinder staden med Portsmouth.
Goss [gåss], Sir John, engelsk tonsättare (1800
—80), var elev av Th. Attwood, blev 1838
organist vid S:t Paul’s Cathedral i London och
anställdes 1856 som kompositör vid Royal Chapel.
Han skrev andlig och profan körmusik,
orkesterverk m.m. samt utg. ”An introduction to harmony
and thorough-bass” (1838, sammanlagt 13 uppl.).
Gossaert [zåss’art], Jan, målare, se van
Ma-buse.
Gosse [gåss], Sir Edmund William, engelsk
skriftställare (1849—1928). G. utövade en
vidsträckt verksamhet som kritiker i ”Daily Mail”
och ”Sunday Times” och utgav ett flertal
litteraturhistoriska arbeten, särsk. rörande 1600- och
1700-talens engelska litteratur (”Seventeenth
cen-tury studies”, 1883, biogr. över W. Congreve, 1888,
J. Donne, 2 bd, 1899, o.a.). Särsk. som
förmedlare av utländsk litteratur var han av betydelse;
nyare fransk och belgisk vitterhet hade i honom
en intresserad förespråkare (t.ex. ”French
profi-lcs”, 1905), och han
var den förste, som
fäste engelsmännens
uppmärksamhet på
Ib-sen (redan 1873)> han
har även översatt två
av dennes skådespel
och ägnat honom en
biogr. (1907). över
huvud gällde G. som
en kännare av
skandinavisk litteratur,
som han behandlat
bl.a. i essäsaml.
”Studies in the literature
of northern Europé” (1879, 2 ed- 1883; de
delar, som behandla skandinavisk litteratur^ omtr.
1890 under titeln ”Northern studies”); hans
kännedom om den svenska litteraturen, framför
allt den nyare, var dock ytlig och vilade på
andra-handsupplysningar, varom den svenska avd. av den
av G. redigerade antologien ”The Oxford book of
Scandinavian verse” (1925) bär vittne. Av stort
intresse är G:s självbiografiska skildring ”Father
and son” (1907; sv. övers. 1924), ett psykologiskt
dokument av bestående värde. G. har även utgivit
poetiska arbeten (”Collected poems”, 1911). Hans
”Collected essays” utkommo i 5 bd 1913. G. blev
hedersdr vid Göteborgs högsk. 1923 och vid Oslo
univ. 1928. — Litt.: E. Charteris, ”The life and
letters of Sir E. G.” (1931). A.Km.
Gossec [gåsäkk’], Fr a n q o i s Joseph,
belgisk-fransk tonsättare (1734—1829), från 1751
verksam i Paris, där han grundade Concerts des
ama-teurs (1770) och École royale de chant (1784),
som uppgick i Conservatoire national de musique
et de déclamation, i vars direktion han blev medl.
G. vann framgång med sina operor, ss. ”Les
pé-cheurs” (1766; Stockholm 1789,
”Skärgårdsflickan”), och körverk (bl.a. revolutionshymner ); skrev
även kyrkomusik samt betydande symfonier och
kammarmusik i den förwienklassiska stilen. G.M.
Gosselin [gåslät)’], Louis Léon Théodore,
historiker, se Lenötre, G.
Gosselman, Carl August, sjömilitär,
reseskildrare (1800—43), student i Lund 1816,
underlöjtnant, företog 1824—26 en segelfärd, över vilken
han utgav en på sin tid mycket beundrad
berättelse, ”Resa i Colombia åren 1825 och 1826” (2
bd, 1828, 3 uppl. 1864). Bland G:s senare arbeten
märkas: ”Resa mellan S. och N. Amerika” (2 bd,
*833), ”Resa i N. Amerika” (2 bd, 1835), ”Bref
från en vandrande sjöman” (1839) samt ”Resor i
S. Amerika”, 1 (1842), vari skildras en på
regeringens uppdrag 1835—39 företagen
politisk-eko-nomisk studieresa. C.V.J.
Gossen [gåss’-], Hermann Heinrich,
tysk nationalekonom (1810—58), utgav ett av
samtiden förbisett arbete, ”Entwickelung der Gesetze
des menschlichen Verkehrs” (1854), som innehöll
ett försök till en subjektiv värdelära. G.
uppställer här lagar för behovsmättnaden och
människans värderingar av olika behov, vilka föregripa
den senare gränsnytteteoretiska diskussionen (se
Ekonomiska lagar). Besviken över den ringa
uppmärksamhet boken väckte lät G. kort före
sin död förstöra den återstående uppl. Först
genom det erkännande han 1879 erhöll av Jevons
blev G:s verk allmänt känt. [T.Er]C.Wr.
Gossen i det gröna, bot., art av släktet Ado’nis*.
Gossensass [gåss’-], tyska namnet på Colle
Isarco.
Gosskör, kör, ant. sammansatt av endast
gossar (sopraner och altar) el. en blandad kör, i
vilken sopranstämman utföres av gossar och
altstämman av gossar el. män (falsett). En kör
av den förra typen är den 1938 bildade
Stockholms gosskör (ledare Eric Algård), av den
senare typen Uppsala domkyrkas gosskör, stiftad
1920 (ledare Birger Oldermark). Berömda
utländska g. voro före 1939 Thomanerna i Leipzig,
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
