Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Konsthistoria - Fast försvar - Gotland i litteraturen - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLAND
Interiör från Stånga kyrka.
Ur G. Svahnström & T. P. Jacobson, ”Visby. Gotland”.
ken i landskyrkorna icke strängt genomförd;
grundplan och valvsystem förändras föga, men fönstren
och portalerna bli rikare dekorerade, de senare
med inre kantning av rundlar el. flikar; också den
skulpturala utsmyckningen vid portalerna och på
pelarkapitälen blir rikare. Rone och Hamra
kyrkor representera den tidiga gotiken, så följa
Loj-sta (enskeppig), Lärbro, Grötlingbo m.fl. samt den
rikt skulpturprydda Stånga. (De flesta kyrkor visa
emellertid flera byggnadsperioder.) Ännu under
1300-talet florerade den kyrkliga byggnadskonsten
på G., men efter den danska erövringen 1361 var
den i avtagande. Inom skulpturen framträder
Bunge-mästaren vid 1300-talets början.
G. har också den mest framträdande profana
byggnadskonst under medeltiden. Visby ringmur
är enastående i n. Europa. Visborg reste sig som
ett stolt fäste. Vid flera landskyrkor uppfördes
tornlika bostäder, kastaler (se bild vid
Gammel-garn). Flera andra medeltidshus äro bevarade
både på landsbygden (Katlundsgården i
Grötlingbo, Fole m.fl.) och i Visby (n. om staden det
märkliga huset på St. Hästnäs).
G:s konst har också inverkat på omgivande
länder. Lettland och Estland fingo både
byggnads-sten och mästare från G. I Skåne och Danmark
ser man även anknytningspunkter till denna ö-konst
(ännu o. 1500 i Glimmingehus), likaså i Lübeck
(portal i Heiliggeisthospital). Livlig export
bedrevs också från G. till Nordtyskland av
dopfuntsten, stundom också av färdiga skålar. — Jämte
Gotlands fornsal* finnas flera sockenmuseer, mest
betydande det i Bunge*. E.W.
Fast försvar. Sedan G. med fästningen Visby
(Visborg) genom freden vid Brömsebro tillfallit
Sverige, uppgjordes förslag om Slite hamns
befästande. Först 1657 påbörjades emellertid
anläggandet av fästet Karlssvärd på Enholmen utanför
Slite. Oaktat danskarna 1676 efter landstigning
vid Klintehamn tagit ön i besittning samt före
utrymningen 1679 sprängt Visborgs slott, anlades
först efter slaget vid Poltava skansar vid flera
hamnar och förstärktes Karlssvärd, raserat 1788.
Under Krimkriget 1853—58 anlades batterier ånyo
på Enholmen. Vid krigshotet 1885 byggdes vid
Fårösund 3 provisoriska batterier. Behovet av
en permanent stödjepunkt vid Tingstäde för öns
försvar framhölls av såväl 1888 som 1897 års
kommittéer. 1899 års riksdag beviljade medel,
och 1903 påbörjades anläggandet av permanenta
och halvpermanenta befästningar (färdiga under
i:a världskriget) vid Tingstäde. Enl. 1936 års
försvarsordning ha ytterligare anläggningar
utförts vid Fårösund* samt under 2:a världskriget
en del befästningar vid kusterna. Samtliga
be-fästningsanläggningar bilda Gotlands
kustart.-för-svar. A.W.G.
Gotland i litteraturen. G. har relativt sent blivit
uppmärksammat i skönlitteraturen. Lyriska
dikter om G. och Visby möter man hos B. E.
Malmström, J. Nybom, Snoilsky, Wirsén, Strindberg,
von Heidenstam, Gustaf Larsson (”Strandbygd”,
1921, ”Havet sjunger”, 1940) och Folke Hellgren
(”Ballader från staden”, 1943), de två senare bördiga
från G. Gotlandsmotiv i roman, berättelse och
skådespel ha behandlats av Emilie Flygare-Carlén
(”Jungfrutornet”, 1848), Fredrika Bremer (”Fader
och dotter”, 1858), Selma Lagerlöf (”Osynliga
länkar”, 1894), Algot Sandberg
(”Smugglarhövding-en”, 1917, m.fl.), Josef Lundahl (”Petrus de
Da-cia”, ett ”ruinspel”, 1929), Birgit Lange
(”Ringmuren”, 1935), Ebba Richert (”Brödernas
kvinna”, 1939, ”Svara mig, östergök”, 1946), Astrid
Kähr (”Den unge Engelmar”, 1934, en
Hansa-roman för ungdom, ”Engelmars söner”, 1935),
Dagmar Edqvist (”Hjärtat söker nödhamn”, 1942,
”Romeo i stallet”, 1948), Pelle Sollerman
(”Köpmannen vid Lilla Strandporten”, 1942,
”Ryssbrödet”, 1943, ”Jacob Dubbes testamente”, 1944, en
trilogi) och D. Ahlqvist (”Gotlänningar”, 1945),
de fyra sistn. födda på G. liksom Eva Hedén,
som skrivit memoarboken ”Utanför ringmuren”
(1945). E-
Litt.-. ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1940
(med bibliogr. av E. B. Lundberg);
”Svenska turistfören:s resehandböcker”, 15 (6 uppl.
1948); J. Wallin, ”Gothländska samlingar” (2
bd, 1747—76); S. De Geer, ”Befolkningens
fördelning på G.” (i ”Ymer”, 1908); M.
Klintberg, ”Några anteckningar om G. i verkligheten
— 999 —
— 1000 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
