Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland - Litteraturanvisningar - Gotland, hertig av, titel - Gotlandium - Gotland runt-seglingen - Gotlands allehanda - Gotlands artillerikår, A7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLANDS ARTILLERIKÅR
och G. i skrift” (1909); N. Lithberg, ”By och
gård på G.” (i ”Gotländskt arkiv”, 4, 1932); I.
Moberg, ”G. um das Jahr 1700. Eine
kulturgeo-graphische Kartenanalyse” (1938); P. J.
Em-ström, ”Bland ödekyrkor och gamla gårdar” (3
uppl. 1948). — H. Munthe, J. E. Hede & L. v.
Post, ”G:s geologi” (i SGU, ser. C, nr 331, 1925);
SGU, ser. Aa, kartblad med beskrivningar, nr
152 (Burgsvik, 1922), 156 (Ronehamn, 1925), 160
(Klintehamn, 1927), 161 (Gotska Sandön, 1924),
164 (Hemse, 1927), 168 (Malingsbo, 1930), 170
(Katthammarsvik, 1929), 171 (Kappelshamn, 1933),
180 (Fårö, 1936), 183 (Visby och Lummelunda,
1940). — K. Johansson, ”Hufvuddragen af G:s
växttopografi och växtgeografi” (1897); A.
Ohlsson, ”Från gotländska marker” (1944); ”Natur
på G.”, under red. av B. Pettersson & K.
Curry-Lindahl (1946); T. Gislén & P. Brinck,
”Sub-terrana vatten på G.”, 1 (1948). — N. Lithberg,
”G:s stenålder” (1914); B. Nerman, ”Gravfynden
på G. under tiden 550—800 e.K.” (i
”Antikvarisk tidskr.”, 22:4, 1919), ”Die
Völkerwanderungs-zeit G:s” (1935); O. Almgren & B. Nerman,
”Die ältere Eisenzeit G:s” (1923); J. Nihlén, ”G:s
stenåldersboplatser” (1927); H. Hansson, ”G:s
bronsålder” (s.å.); J. Nihlén & Gerda Boèthius,
”Gotländska byar och gårdar under äldre
järnåldern” (1933); M. Stenberger, ”Die Schatzfunde
G:s der Wikingerzeit”, 2 (1947). — ”Gotländskt
arkiv” (1929 ff.); H. N. Strelow, ”Cronica
Guthi-landorum — Den Guthilandiske cronica” (1633); A.
Th. Snöbohm, ”G:s land och folk” (2 uppl. 1897—
1900); C. J. Bergman, ”G:s geografi och historia”
(4 uppl. 1898); J. Paludan-Müller, ”Gullands
For-hold til Danmark og Sverrig i det 14., 15. og 16.
Aarhundrede” (1865); K. G. A. Grandinson,
”Studier i hanseatisk-svensk historia” (2 bd, 1884—85);
G. Lindström, ”Anteckningar om G:s medeltid”
(2 bd, 1892—95); K. Fabricius, ”Gotländske
for-hold under Iver Akselsön Tot” (i ”Antikvarisk
tidskr.”, 17:5, 1905); H. Munthe, ”Drag ur G:s
odlingshistoria i relation till öns geologiska
byggnad” (i SGU, ser. Ca, nr 11, 1913); H.
Hammargren, ”G., en försvarshistorisk och
ekonomisk-geografisk studie” (2 uppl. 1939); H.
Yrwing, ”G. under äldre medeltid” (1940); G.
Kellgren, ”G. 1690—1720” (1942); R. Steffen, ”G:s
administration, rättsliga och kyrkliga
organisation från äldsta tider till år 1645” (1943); B.
Thordeman, ”Invasion på G. 1361” (1944);
”Boken om G.” (2 bd, 1945); B. C. Söderberg, ”G.”
(1948). — A. G. Olofsson, ”G:s läns
hushållningssällskap 1791—1941” (1945). — C. v. Linné,
”öländska och gothländska resa 1741” (1745, nya
uppl. 1929, 1940); P. A. Säve, ”Gotländska
samlingar” (6 bd handskr. i Uppsala univ.-bibl.),
”Åkerns sagor” (1876, ny uppl. 1938), ”Skogens
sagor” (1877, ny uppl. 1939), ”Hafvets och
fiskarens sagor” (1880, ny uppl. 1940), ”Strandens
sagor” (1894, ny uppl. 1939); C. J. Bergman,
”Gotländska skildringar och minnen” (4 uppl.
1921); J. Nihlén, ”Sagornas ö” (1928); N.
Lithberg, ”Gotländska minnesmärken”, 1 (1929); A.
Fredin, ”Gotlandstoner” (i ”Svenska landsmål”,
B. 29 (1909—32); ”Gotländska visor. Sami, av
P. A. Säve”, utg. av E. Noreen & H. Gustavson,
1 (1949). — O. W. Lemke, ”Visby stifts
herda
minne” (1868, jämte ”Supplementblad”, 1892); A.
Wijkmark, ”Gottlands trupper 1811—1904” (1904
—07); E. Nyberg, ”Gotländsk släktbok” (2 uppl.
1938); P. A. Säve, ”Gotländska minnen” (1859,
nya uppl. 1895, 1938). — J. Roosval, ”Die Kirchen
G:s” (1911), ”Die Steinmeister G:s” (1918), ”Den
gotländska ciceronen” (1926); ”Svenska kyrkor.
G.”, 1—4:1 (1914—47); C. R. af Ugglas, ”G:s
medeltida träskulptur” (1915); B. Söderberg,” De
gotländska passionsmålningarna och deras
stil-fränder” (1942). — C. J. Schlyter,
”Gotlandslagen” (1852); C. Säve, ”Gutniska urkunder”
(1859); A. Noreen, ”Fårömålets ljudlära” (i
”Svenska landsmål”, 1:8 1879); S. Söderberg,
”Forngutnisk ljudlära” (s.å.); M. Klintberg,
”Lau-målets kvantitet ock aksent” (i ”Svenska
landsmål”, 6:1, 1885); L. Wimmer, ”Döbefonten i
Äkirkeby Kirke” (1887); H. Pipping, ”Om
runinskrifterna på de nyfunna Ardre-stenarna” (1901),
”Guta lag och Guta saga” (1905—07);
”Gotländsk ordbok på grundval av C. och P. A.
Säves samlingar”, red. av G. Danell, A.
Scha-gerström & H. Gustavson (2 bd, 1919—45); N.
Lithberg & E. Wessén, ”Den gotländska
run-kalendern 1328” (1939); H. Gustavson,
”Guta-målet”, 1—2 (1940—48); Å. Holmbäck & E.
Wessén, ”Skånelagen och Gutalagen” (1943). —
H. Gustavson, ”G:s ortnamn” (i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938). — N.
Lithberg, ”G:s vapen” (i ”Meddelanden från
Riks-heraldikerämbetet”, 5, 1937); W. Molér, ”Bidrag
till en gotländsk bibliogr.” (1890, omarb. uppl.
1914); bibliogr. översikter med början 1928
publiceras i ”Gotländskt arkiv”, 2, 1930 ff.
Gotland, hertig av, titel, som 1859—88 bars
av prins Oscar Bernadotte.
Gotlan’dium, geol., benämning för silursystemet*,
föreslagen 1900 av A. de Lapparent, syftande på
nämnda systems rika utbildning på Gotland. G.
el. ö v e r s i 1 u r har använts av åtskilliga förf.,
ss. fallet ännu är särsk. i Tyskland; det av
Sveriges geologiska undersökning antagna uttrycket är
emellertid s i 1 u r. De med g. likartade termerna
g u t n i u m (J. C. Moberg, 1908) och g o t n i u m
(S. L. Törnquist, 1913) ha brukats blott obetydligt.
Gotland runt-seglingen, internationell
distanskappsegling, seglades f.g. 1937 och senast 1939;
avses återupptagas 1950 och seglas vartannat år.
Gotlands allehanda, konservativ morgontidn.
(från 1949; dessförinnan eftermiddagstidn.), utg.
6 ggr i veckan i Visby, grundad som
halvvecko-tidn. 1873. Bland red. märkas A. Jeurling (1875
—78) och O. Jeurling (1878—99). Nuv. red. är
sedan 1937 Axel Arthur Nilsson (f. 1895).
Re-daktionssekr. var 1887—98 Algot Sandberg.
Gotlands artillerikår, A7, Visby, leder sitt
ursprung från den 1811 uppsatta nationalbeväringens
3 art.-kompanier, vilka 1861 organiserades till en
särskild Gotlands nationalbevärings
a r t.-k å r och 1886 till Gotlands ar t.-k o r p s
om 2 linjebatterier och 1 fästningskompani;
manskapet var till en mindre del värvat och i övrigt
värnpliktig nationalbeväring; en reg.-officer från
något art.-reg. på fastlandet förde befälet, och
först 1895 fick kåren egen chef på stat. G., som
alltid varit förlagd i Visby, erhöll 1909 nya
kaserner. Kåren är motoriserad. Till G. är jämlikt
— 1001 —
— 1002 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
