Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gowenius, Rudolf - Gower - Gower, John - Government by commission - Govinda - Govind Singh - Gown - Govorov, Leonid Aleksandrovitj - Goya (stad) - de Goya y Lucientes, Francisco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOYA Y LUCIENTES
är verkningsfullt komponerad. Sin dekorativa
smak har G. kanske realiserat allra bäst i en del
målningar på sammet enl. en av honom själv
uppfunnen metod. H.Ge.
Gower [gau’o], halvö, tillhörande grevskapet
Gla-morganshire i Wales, vilken med en längd av 25
km skjuter ut i Bristolkanalen. Den uppbygges av
kalk- och sandstenar och är berömd för sin
naturskönhet med storslagna klippformationer och
grottor med intressanta paleolitiska fyndplatser.
Gower [gau’o el. gå’o], John, engelsk diktare
(o. 1330—1408), samtida till Chaucer. G:s förnämsta
arbeten äro ”Speculum meditantis”, en fransk
allegorisk dikt, ”Vox clamantis”, en latinsk elegi, och
”Confessio amantis”, G:s huvudarbete på engelska.
Samlade arbeten utgav G. C. Macaulay 1899—1902
(4 bd, med biogr.).
Government by commission [gBvv’anmant bai
kamij’anj, en i USA förekommande form av
stadsförvaltning, som f.f.g. infördes i Galveston
i Texas 1900. Avsikten var att åstadkomma en
välbehövlig maktkoncentration och undkomma
partisystemets skadliga inverkan. G. utövas av
en kommission, bestående av vanl. 5 medl., valda
av stadens invånare för 2 el 4 år. En medl. är
vanl. borgmästare. Administrationen indelas i
regel i 5 avd., vilka som chefer ha en led. av
kommissionen. Denna utövar de staden
tillkommande lagstiftningsbefogenheterna och i
huvudsak den verkställande och förvaltande makten.
G. är nu enl. lag tillåten i alla stater utom fyra,
men relativt få städer ha efter 1914 infört denna;
någon stad har övergivit detta slag av
kommunalstyrelse. Det förekommer, ehuru varierat på
olika sätt, särsk. i mindre städer. O.S.
Govinda, indisk gud, se Krishna.
Govind Singh, sikhernas io:e och siste guru
(d. 1708), efterträdde, 1675 sin fader Teg
Baha-dur, företog viktiga förändringar i sikhernas inre
organisation, förde en hetsig men ojämn kamp
mot Aurangzeb och lönnmördades 1708 under
stridigheterna efter Aurangzebs död. I sitt
testamente förordnade han om guru-värdighetens
upphörande.
Gown [gaun] (eng.), fotsid, vid kappa, talar, som
bäres av vissa engelska ämbetsmän, t.ex. domare,
och av lärare och studenter vid engelska universitet.
Govorov [gå’varaf], Leonid
Aleksandro-v i t j, rysk militär (f. 1891), marskalk 1944. G.
deltog i i:a världskriget som art.-officer i
tsararmén. Under finsk-ryska kriget 1939—40 var
han chef vid slutoffensiven på Karelska näset,
hävde den tyska belägringsringen ö. om
Leningrad i början av 1943 samt anföll i början av
1944 tyska fronten s. om Leningrad och
tvingade denna tillbaka först mot Narva och Pskov
samt senare mot östersjökusten. G. ledde i
juni s.å. det ryska genombrottet på Karelska
näset. S.E.B.
Goya [gå’ja], stad i provinsen Corrientes i
Argentina, vid Rio Paranå; 40,609 inv. (1938). G. har
hamn och stora slakterier samt handel med
jordbruksprodukter och timmer.
de Goya y Lucientes [gå’ja i loj>iä’ntäs],
Francisco José, spansk målare och grafiker (1746
—1828). G. började sin utbildning i Zaragoza för
Fransisco de Goya: Etsning ur ”Tauromaquia”.
Martinez, fortsatte den från 1766 hos Bayeu i
Madrid och gjorde en studieresa till Italien. Efter
återkomsten o. 1771 målade han i tidens stil,
påverkad av bl.a. Tiepolo och Mengs, t.ex. ett
porträtt av Bayeu och flera altartavlor för Madrids
och Zaragozas kyrkor. Betydelsefull var hans
verksamhet som kartongtecknare för den kungl.
tapetfabriken, där han med sina folkliga genrescener
inledde en ny epok. 1780 blev G. led. av Academia
de San Fernando i Madrid och 1795 dir. för
densamma. Omkr. 1799 utnämndes han till kungl.
hovmålare. — G:s stil förändras vid 1790-talets slut
under påverkan av Velazquez och Rembrandt till
allt större målerisk frihet och allt djärvare, mera
mättad kolorit. Även hans inställning till motivet
förvandlas och blir dramatisk och romantisk men
samtidigt mera hänsynslös, ofta satirisk el. rent
av makaber. Från denna tid härstamma hans
berömda porträtt av Karl IV med familj,
”Arkebu-seringen”, den nakna och den påklädda Maja m.fl.
Under nämnda period skapas även de berömda
grafikserierna ”Caprichos” (Infall), 82 blad i
akva-tinta, och ”Disastres de la guerra” (Krigets fasor),
82 blad i raderingar, ”Tauromaquia”
(Tjurfäkt-ningsscener), 57 blad. Den första av dessa serier
är en rad fantastiska, politiska och sociala satirer,
ofta framställda i djärva symboler. Den andra
serien är inspirerad under fransmännens infall i
Spanien och är en följd av groteska men mästerliga
skräckscener. Parallella utslag av G:s nästan
sjukligt makabra fantasi äro en rad målningar,
föreställande häxsabbater, spökscener o.d. — Det sista
decenniet av sin levnad blev G. en alltmera isolerad
man både i sin konst och i sitt liv. Ännu en
grafikserie, som bildar ett slags forts, på ”Caprichos”,
tillkom, av honom själv benämnd ”Suenos”
(Drömmar) el. ”Disparates” (Dårskaper), men utg. under
det missvisande namnet ”Proverbios” (Ordspråk).
Hans målningssätt har nu blivit rent
impressionistiskt. Han arbetar uteslutande med färg för att
uppnå den avsedda effekten, fullst. utan konturer
och i en dyster (blå och grön) kolorit med
spöklika (gula) ljuseffekter. Denna konst föregrep en
långt senare epok, och några direkta efterföljare
fick G. därför icke, men däremot har han haft en
ofantlig betydelse för senare mästare, ss.
Dela-croix, Manet, Daumier, Sargent pch Zuloaga. G.
flyttade 1824 till Frankrike, där han avled i
Bordeaux. Hans flesta verk finnas fortfarande i
Spanien, företrädesvis i Madrid. — Litt.: V. v. Loga,
-— 1021 —
— i022 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
