Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravskick - Gravsmyckningsdag - Gravspegel - Gravstele - Gravstickel, burin - Gravsänka - Gravtempel - Gravtäcke - Gravurnor - Gravvård - Gravyr - Gravöl - Gravör - Gray, Stephen - Gray, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAY
Benen kunna sedan förvaras. Mumier el.
skelet-terade döda förvaras ofta i byn el. hos den
avlidnes familj, och icke sällan anses de besitta en
viss kraft och vara lyckobringande. —
Likbränning är vanlig bland primitiva folk. Askan strös
för vinden, förvaras i en urna el. begraves. —
över huvud växlar g. så mycket, att inom samma
stam helt olika begravningsmetoder kunna
förekomma. Ej sällan bli hövdingar el. medicinmän
bisatta på annat sätt och under andra former än
gemene man. — Medan, som nämnts, de döda
hos vissa folk konserveras och bevaras inom byn
el. bostaden, överges hos andra huset el. hela byn
vid dödsfall, ja, brännes alltsammans, av fruktan
ant. för den döde el. för den dödsbringande
sjukdomsanden, som måhända kräver nya offer.
Vanligtvis får den döde mat, dryck och
egendom med sig i el. på graven, ibland allt som
varit hans, inberäknat hustru och slavar. Detta
har mångenstädes fortlevat i symboliska bruk:
endast modeller av den dödes skepp el. husgeråd
förintas med honom, änkan offrar blott en
fingerled el. sitt hår, och hans boskap slaktas
visserligen delvis, men köttet förtäres av
begravningsgästerna. Omsorgen om den döde visar sig även
genom den sed, som kallas efterbegravning.
Denna förekommer hos en del primitiva och även
högre stående folk, varvid de döda först begravas
i jorden men efter viss tid uppgrävas och under
nya begravningshögtidligheter deponeras i urnor
el. andra höljen för att så ånyo nedgrävas el.
bisättas på annat sätt. Ej sällan förvaras benen
under en mellanperiod i byn. Efterbegravning i
urnor har t.ex. varit vanlig i vissa delar av
Sydamerika, men så vitt man vet praktiseras den
nu endast av goajiroindianerna. — Jfr Begravning.
— Litt.: ”Reallexikon der Vorgeschichte”, utg.
av M. Ebert, art. Grab med hänvisningsart. och
litt. (omfattar tiden f.Kr.); H. Shetelig,
”Vest-landske graver fra jernalderen” (1912; med
utblickar över hela Norden); O. Almgren, ”Sveriges
fasta fornlämningar” (3 uppl. 1934); J. Bröndsted,
”Danmarks Oldtid” (3 bd jämte karta, 1938—40);
A. Serner, ”On ’dyss’ burial and beliefs about the
dead during the Stone Age” (1938). — A.
Milch-hoefer, ”Über die Gräberkunst der Hellenen” (1899);
F. Burger, ”Geschichte des florentinischen
Grab-mals von den ältesten Zeiten bis Michelangelo”
(1904); J. B. Löffler, ”Danske Gravstene fra
Middel-alderen” (1889; jfr samme förf:s bildverk över
gravkonsten i Roskilde, Ringsted och Sorö); H. Kjellin,
”Medeltida gravvårdsformer i Norden” (1918); H.
Wadsjö, ”Kyrkogårdskonst” (1919). — M. Küsters,
”Das Grab der Afrikaner” (i ”Anthropos”, 1919—22);
B. S. Puckle, ”Funeral customs, their origin and
development” (1926); E. Bendann, ”Death
customs” (1930). [G.Em;G.Br]C.A.A.;G.Lm.
Gravsmyckningsdag, namn på allhelgonadagen
på gr. av seden att då med blommor smycka
anhörigas gravar.
Gravspegel, instrument, bestående av två genom
rör e.d. förenade, i vinkel ställda parallella speglar.
Genom användning av g. möjliggöres skyddad
spaning i befästningsanläggningar. Jfr Periskop.
Gravstele, se Gravskick, sp. 1134.
Gravstickel, b u r i n, redskap för gravering i
metall, trä el. ben. G. består av en c:a 15 cm lång,
fyrkantig stålnål med sned (diagonal) avslipning
i spetsen. Det breda handtaget av trä vilar under
arbetet mot gravörens handflata, och g. föres i
riktning från gravören.
Gravsänka, geogr., geol., förkastningsgrav, se
Förkastning.
Gravtempel, se Gravskick, sp. 1135.
Gravtäcke, dyrbart täcke, som under medeltiden
vid vissa tillfällen breddes över ett helgons el.
en förnäm persons grav.
Gravurnor ha begagnats under förhistorisk tid
samt av vissa naturfolk för brända el. torkade lik
(se Gravskick); i förra fallet kallas g. askurna.
Hos romarna förekommo också g.; de uppställdes
i särskilda kamrar el. byggnader (se
Columbari-um). Denna begravningsform har i våra dagar
upptagits (se Eldbegängelse), ehuru g. nu vanl.
nedsänkas i jorden. G. kunna vara av lergods,
metall el. sten (alabaster e.d.) och erhålla en mer el.
mindre rik utsmyckning. Jfr Husurna. — G.
beteckna också dels under antiken vid begravning
använda offerflaskor (lekyther), dels en ofta efter
dessa bildad gravprydnad (utan innehåll), ofta med
reliefer och med två handtag. I denna senare
användning upptogos g. av klassicismen vid
1800-ta-lets början samt förekomma ej sällan på
gravvårdar under detta årh:s förra del, stående på en
piedestal el. kolonn. E.W.
Gravvård, se Gravskick, sp. 1135 och 1136.
Gravy’r (fra. gravure). 1) Se Gravering.
2) Inom grafiken benämning på varje avtryck
på papper el. liknande material (siden, pergament)
från en graverad plåt, träsnittstock el. sten.
Uttrycket g. är mindre egentligt för avtryck från
etsad plåt och fullst. oegentligt för t.ex. litografi
(se dock Stengravyr). — Ordet g. har intet
samband med ordet grafik, varför förväxlingar i
terminologien böra undvikas.
3) Inom boktryckeriet benämning på
karaktären hos olika boktrycksstilar*; inom
reproduk-tionsområdet ingår g. i benämning på olika
metoder (fotogravyr, rotogravyr), hänförliga till
djup-trycksmetoden.
Gravöl, se Begravning, sp. 427.
Gravö’r (fra. graveur), se Gravera.
Gray [gréi], Stephen, engelsk fysiker (o. 1670
—1736), medl. av Royal Society, känd som
uppfinnare av katetometern men mest genom sina
undersökningar (jämte Wheeler) över kroppars förmåga
att leda elektricitet.
Gray [gréi], Thomas, engelsk skald (1716—
71), prof, i nyare
historia i Cambridge
1768. G:s dikter äro
få men av
epokgörande betydelse. Mest
berömd är ”Elegy
written in a country
churchyard” (1751;
sv. övers, av G. A.
Silverstolpe), till
formen klassiskt ren, till
innehållet fylld med
förromantisk känsla,
inspirerad av
historikerns sinne för för-
— 1137 —
— 1138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
