Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groddjur, amfibier, batrachier - Groddknopp, yngelknopp, bulbill - Groddkorn, grokorn - Groddlök - Groddplanta - Groddskiva - Grodiller - Grodmän - Grodnate - Grodno - Grodor, egentliga - Grodperspektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRODDKNOPP
organen utgöras dels av gälar,
dels av lungor. De förra äro
3 till antalet och sitta på
gälbågar, de senare, som vanl. utgå
direkt från struphuvudet, äro
enkla, säckliknande, på insidan
mer el. mindre veckade
bildningar. Inandningen försiggår
genom en sväljningsrörelse och
ut-andningen genom
bukmuskulaturens sammandragning. Hjärtat
är 3-rummigt och från
lungpuls-ådrorna gå stora kärl till huden,
genom vilken det huvudsakliga
gasutbytet äger rum. Hjärnan är
liten och svagt utvecklad,
ögonen ofta stora och
hörselorganen svagt utbildade; hos de
stjärtlösa g. finnas dock en
trumhinna och ett hörselben. G.
äro mycket känsliga för
uttork-ning och hålla helst till på
skuggiga, fuktiga ställen samt äro
mest i rörelse i skymningen och
under natten. Vid parningstiden uppsöka de vanl.
vattensamlingar. — De första g.,
pansarsalamandrarna, uppträdde under perm, representanter för
nu levande ordn. under jura och krita. Klassen
omfattar c:a 1,000 arter, fördelade på 4 ordn.:
pansarsalamandrar, maskgroddjur,
stjärtg^oddjur och stjärtlösa g r o
d-d j u r. H.Bn.
Groddknopp, yngelknopp, b u 1 b i 11, bot.,
könlöst, vanl. rundat fortplantningsskott, som
innehåller reservnäring och av sig självt lösgöres från
moderväxten. G. kunna uppstå i blomställningen
(A’llium, Aga’ve, vårlök, ormrot), i högbladens veck
(tandrot), i mellanbladens veck (brandgula liljan,
svalört) el. i jordbladens veck (stenbräcka). Se
även Groddkorn.
Groddkorn, g r o k o r n, för mossorna
utmärkande typ av groddknoppar, vilka avsnöras från
bestämda organ, t.ex. bladen, stjälken el. bålen.
De äro ofta mikroskopiskt små, uppbyggda av en
enda el. ett fåtal celler men bildas ej sällan i
sådan mängd, att de för ögat framträda som ett
mjölaktigt överdrag av grön, brun el. röd färg. Ej
sällan, ss. hos lungmossan (Marchan’tia
polymor’-pha), Bla’sia och Geor’gia, bildas g. i särskilda
skål-el. flasklika behållare. Hos vissa mossor, t.ex.
arter av släktet CampyVopus, äro g. de viktigaste
el. rent av de enda förökningskropparna. W.
Groddlök, bot., groddknopp, som till form och
beskaffenhet erinrar om en liten lök.
Groddplanta, bot., den vid groningen* ur
grodden bildade växt, som ännu icke antagit den för
utvuxet stadium karakteristiska formen.
Groddskiva, zool., se Embryologi.
Grodiller, se Pälsverk.
Grodmän, benämning på soldater, avsedda för
strid och utförande av arbeten under vattnet.
G., som kommo till användning under 2:a
världskriget, voro iförda en smidig dykardräkt med
hjälm. Syrgasbehållare (el. motsv.) medgav
vistelse under vattnet minst 1 tim. På fotterna
voro fästade fenor för att underlätta simningen.
Största dykdjup var 12—15 m. — G. funnos hos
såväl de västallierade som i Tyskland och
Japan. De västallierades g. insattes vid invasionen
i Normandie för att i förväg åt
invasionsfar-kosterna röja väg genom undervattenshindren,
rensa hamnar från minor, spränga vrak m.m.
Tyskarna utnyttjade sina g. främst under
reträtten genom Holland för att spränga broar samt
utföra sabotageverksamhet. Japan synes vid
krigets slut ha haft förband på o. 1,500 man,
avsedda för strandförsvaret. De japanska g.
voro, enl. amerikanska källor efter kriget,
utrustade med stångminor för sprängning av
land-stigningsfarkoster, kunde uppehålla sig intill 9
tim under vattnet samt voro veckor i följd
baserade i fartyg, som först specialinretts och
därefter sänkts på lämpliga platser. S.E.B.
Grodnate, art av smörblomsläktet*.
Grodno [grå’dnå], lit. Gardinas, stad i
Vitryssland, vid Njemen och huvudjärnvägen
Warszawa—Leningrad; c:a 51,000 inv. (1941).
Betydande sprit- och tobaksindustri. Staden har
varit mycket omstridd, senast i båda världskrigen.
Grodor, egentliga g., Ra’nidae, fam. av ordn.
stjärtlösa groddjur, kännetecknad av att tänder
finnas endast i överkäken och i gommen samt
av att skuldergördelns båda hälfter äro fast
förenade i mittlinjen. Fam. omfattar ett 40-tal
över tropiska och tempererade områden
utbredda släkten. I Australien finnes blott 1 art. Störst
är grodsläktet, Rana, med c:a 140 arter,
utmärkt av kluven, baktill fri tunga och av mellan
bakfotens tår utbildad simhud. I Sverige
finnas 4 arter. Rana tempora’ria, vanliga g., har
trubbig nos, bred, platt panna samt den längsta
baktåns 2 yttersta leder fria från simhud. Längd
6—7 cm. Färgen varierar starkt men är ovan
vanl. brun el. rödbrun med mörka fläckar,
undersidan vit el. gulaktig med mörka fläckar. Den
förekommer allmänt i hela landet upp till
videregionen. Äggen läggas i stora klumpar, som flyta i
vattnet. Rana arva’lis, åkergrodan, har
spetsig nos, och pannan är mellan ögonen täml. smal.
Längd 5—6 cm. Färgen är ovan blekgrå med
svarta fläckar och 3 bleka längsband, undersidan
enfärgat vit. Äggen läggas i klumpar, som ej
flyta. Förekommer upp till Uppland. Rana ag’ilis,
långbensgrodan, har täml. spetsig nos och
starkt förlängda bakben och är ovan gul- el.
rödgrå med svarta fläckar. Långbens-g. är en sydlig,
värmeälskande form och i Sverige känd endast
från Skåne och Kalmar län. Rana esculen’ta, ä
t-1 i g a g., vår största art med en längd av 9 cm,
är ovan olivgrön med svarta fläckar och 3
längs-gående gula band. Den förekommer upp till
Östergötland. Bland utländska former må nämnas Rana
vire’scens, leopardgrodan, i större delen av
Nordamerika, där den också förtäres, närbesläktad
med de svenska arterna men större, till färgen
grönaktig, grå el. brun med mörkbruna,
Ijuskan-tade fläckar, undertill ljus, vidare Rana catesbia’na,
den nordamerikans ka oxgrodan, med
en längd av 22 cm, samt Rana go’liath, den
afrikanska goliatgrodan, den största nu
levande g., med en längd av 25 cm och däröver,
samt det i Syd- och Östasien förekommande
släktet Rhacoph’orus, flyggrodor*. [H.Bn]H.
Grodperspektiv, perspektiv, sett nedifrån.
— 35 —
— 36 —
Hjärna av
ätliga grodan.
a luktlober, b
storhjärnan, c
tvåhögarna
(mitthjärnan), d och
e förlängda
märgen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
