Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhetssamhälle - Göteborgs kustartilleriförsvar - Göteborgs luftvärnskår, Lv 6 - ab. Göteborgs lyriska teater - Göteborgs medicinska högskola - Göteborgs morgonpost - Göteborgs musei rit- och målarskola (Valand) - Göteborgs museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS KUSTARTILLERIFÖRSVAR
sköna konsterna samt de historiska vetenskaperna)
och vetenskapsavd. med dess 6 klasser (matematik
och mekanik; fysik, kemi, geologi och fysisk
geografi; zoologi, botanik och genetik; medicinska
vetenskaper; ekonomiska samt rätts- och
statsvetenskaper; teologi, filosofi samt språkvetenskap). 24/i
(Gustav HI:s födelsedag) firas årshögtiden genom
offentlig sammankomst. Ordf, väljes för i år och
sekr. för obestämd tid. G. grundade 1833
Naturhistoriska museum, som 1861 uppgick i Göteborgs
museum. — Litt.: J. Biörklund, ”Berättelse om G.”
(1878); N. Beckman, ”G. 1778—1928” (1928); E.
Nachmanson, ”Förteckning över G:s ledamöter
1774—1927” (1928); S. Aberstén, ”Förteckning över
skrifter utg. av G. 1907—1927” (1907—28). S.An.
Göteborgs kustartilleriförsvar, se
Kustartilleriförsvar.
Göteborgs luftvämskår, Lv 6, Göteborg,
uppsattes jämlikt 1942 års försvarsbeslut. Kasernerna
blevo färdiga 1945.
ab. Göteborgs lyriska teater, se Göteborg, sp.
580.
Göteborgs medicinska högskola, se Medicinska
högskolan i Göteborg.
Göteborgs morgonpost, daglig morgontidn. i
Göteborg. När ”Göteborgsposten” genom köp i
sept. 1896 övertogs av ett nybildat bolag, som
gav tidn. vänsterfärg, grundade tidn:s
dittillsva-rande redaktion med fil. dr Fredrik Åkerblom i
spetsen ett nytt tidn.-bolag, som under namnet
”Morgonposten” fortsatte tidn. i konservativ
anda. Fr.o.m. 1907 heter denna tidn. G. Tidn.
utvecklades snart till den västsvenska högerns
ledande organ. Bland red. märkas F. Åkerblom
1896—1901, E. Ander 1901—13, H.
Wigert-Lund-ström 1913—33 och S. Neander-Nilsson från
1937. Politiskt och kulturellt har den sistn. låtit
sina sympatier för kontinentala antidemokratiska
rörelser som fascismen och nationalsocialismen
prägla redigeringen av G., vilket särsk. starkt
framträdde under 2:a världskriget. E.
Göteborgs musei rit- och målarskola (vanl.
kallad Valand efter den byggnad, vari skolan
först inlogerades) startade 1886 med Carl Larsson
som förste lärare. Skolan, som till en början var
öppen för såväl amatörer som blivande
konstnärer, överflyttade 1923 till Konsthallen invid
Götaplatsen. Den har haft en rad kända
konstnärer som lärare, bl.a. Bruno Liljefors, Georg
Pauli, Carl Wilhelmson, Birger Simonsson, Tor
Bjurström och Nils Nilsson; lärare 1949 är Endre
Nemes. Med tiden har G. blivit en exklusiv
konst-närsskola med inträdesprov och har fått en
halvofficiell ställning vid sidan av Konstakad.
Undervisningen lägges mest på modellteckning och
målning, men tidvis har också undervisats i
anatomi och etsning. Bland tidigare elever vid
G. märkas Albert Engström, Olof Sager-Nelson,
Ivar Arosenius, Ivan Ivarson, Inge Schiöler,
Ragnar Sandberg och Åke Göransson. — Jfr
Göteborg, sp. 583. S.Sm.
Göteborgs museum instiftades 1861. På red. S.
A. Hedlunds förslag upptogs efter 1860 års
allmänna lantbruksmöte i Göteborg frågan om bildandet
av ett museum ”för vetenskapliga konstsaml. i
förening med utställningar av ortens och landets
industrialster från fabriker, hantverkerier och
hus
slöjder samt av lantbruksalster, redskap och
maskiner”. Till det nybildade museet överlät staden
sin hälft i f.d. Ostindiska kompaniets hus.
Förutom industrialster och lantbruksmaskiner från
nämnda lantbruksmöte förenades omedelbart med
museet Kungl. Vetenskaps- och
vitterhetssamhällets naturhistoriska saml. och Göteborgs
konstförenings tavelsaml. Sami, ökades hastigt, och
redan efter 2 år erhöll museet rätt till disposition
av byggnadens andra hälft. Ytterligare utrymme
skapades genom den av grosshandlaren J. W.
Wil-son bekostade tillbyggnaden utmed Köpmansgatan,
som invigdes 1891. Efter en genomgripande
restaurering av den gamla byggnaden några år
senare erhöll denna sitt nuv. utseende. Museets
rit-och målarskola, som 1865 varit inrymd i museet,
flyttade 1886 ur byggnaden. Sedan
zoologis-k a och mineralogiska avd. samt
konst-a v d. 1923 erhållit nybyggnader för sina saml.,
återstå nu i gamla byggnaden arkeologiska, delar
av den historiska samt etnografiska avd. —
Museets verksamhet upprätthålles genom årliga
anslag av Göteborgs stad samt genom avkastningen
av museets fonder.
Arkeologiska avd. omfattar i huvudsak
förhistoriska fynd från v. Sverige samt
komparativa saml. från övriga delar av landet och från de
mera betydande europeiska fyndorterna från
pa-leolitisk och neolitisk tid, liksom även en del
bronsåldersfynd från Österrike, Ungern och
Jugoslavien. Hit höra likaledes föremål och
avgjut-ningar från Egypten, Grekland, Kreta, Nordafrika
och Italien. Av saml. från v. Sverige må särsk.
nämnas boplatsfynden från Sandarna, vilka jämte
föremål från en rad systematiskt utforskade
sten-åldersboplatser giva en god belysning av traktens
äldsta bebyggelse. Betydande äro också
gravfynden från förromersk och yngre romersk järnålder.
Av särskilt intresse är båtfyndet från Galtabäck,
Halland, som i sin art är landets äldsta. Avd.
sorterade intill 1912 under historiska avd.
Intendenter: G. F. L. Sarauw (1912—28), Nils
Niklas-son (från 1929).
Historiska avd. omfattar saml. till
belysande av v. Sveriges kulturhistoria efter
förhistorisk tid. Här inrymmas: 1) medeltidsarkeologi
med föremål från utgrävningarna av Gamla och
Nya Lödöse samt en del bohuslänska borgar, ss.
Ragnhildsholmen, Karlsborg och Dynge, från
klostren i Dragsmark och Kungahälla; 2)
borgerlig kultur med monterrum och interiörer fram till
1800-talets början. Särsk. anmärkningsvärda äro
interiörerna från Thamska huset i Göteborg,
Kla-reberg och St. Åby; 3) Göteborgs historia,
belysande stadens topografi, samfundsväsen,
hant-verksämbeten; 4) kyrklig konst, där särsk. saml.
av medeltida dopfuntar är riklig; 5) allmogekultur
med saml. från Bohuslän, Dalsland, Halland och
Västergötland; 6) västsvenskt fiske (ej utställt);
7) jämförande nordisk etnografi med en rik
kollektion från Färöarna; 8) hantverk; 9)
musikinstrument; 10) dräkthistoria. Till avd. höra dessutom
a) mynt- och medaljkabinettet med företrädesvis
svenska mynt och medaljer, b) militärmuseet å
skansen Kronan samt c) industrihistoriska saml.
vid Götaplatsen. — Intendenter: G. Brusewitz
(1865—91), C. Lagerberg (1891—1922), C. R. af
— 595 —
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
