Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs och Bohus län - Göteborgs och Bohus läns folkhögskola - Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening - Göteborgs och Bohus läns sparbank - Göteborgs orkesterförening - Göteborgspokalen - Göteborgs-posten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄNS FOLKHÖGSKOLA
5 representanter och i A.k. u, resp. 7
representanter. Länet tillhör Västgöta-Bohus
inskrivnings-område (nr 17) inom 3:e militärområdet. — G.
har 19 provinsialläkardistrikt (jämte 1 extra),
10 veterinärdistrikt och 29 apotek (jämte 3
filialapotek). Länet tillhör Göteborgs
landsarkivdistrikt, Uddevalla och Alingsås revir i V.
skogsdistriktet samt ingår i V. lotsdistriktet; det är
indelat i 7 lantmäteridistrikt. — Högsk., teknisk,
medicinsk och handelshögsk., socialinst.,
handels-och tekniskt gymnasium, navigationsskola och
folkskoleseminarier (2 st) finnas i Göteborg,
central verkstadsskola i Uddevalla, högre allm.
lärov. i Göteborg (4 st) och Uddevalla,
goss-realskola i Göteborg, samrealskolor i Göteborg,
Strömstad, Lysekil, Kungälv och Mölndal,
kommunal högre samskola, kommunalt gymnasium för
flickor och enskilt gymnasium för blivande
präster i Göteborg, kommunala flickskolor i Göteborg
(5 st) och Uddevalla, praktiska mellanskolor i
Göteborg och Uddevalla, folkhögskolor i
Greb-bestad, Hoga, Kungälv, Mölnlycke (Vendelsberg)
och Ljungskile, samt lantmannaskola i Dingle.
G. bildar 2 folkskoleinspektionsområden.
Länet bildades 1680 genom sammanslagning av
Bohuslän, som tidigare utgjort eget län, Göteborg
samt angränsande härader av Västergötland. P.
Göteborgs och Bohus läns folkhögskola,
Greb-bestad, grundad 1875 i Betala, Partille sn,
därefter flyttad till Kungälv och Majoreberg, innan
den 1886 flyttades till Grebbestad. Utom vanliga
kurser omsluter G. även en navigationskurs och
en manlig slöjdkurs. — Litt.: ”G. 1875—1900”
(1900); ”Folkhögsk. i Grebbestad 1875—1925”
(1926).
Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening
bildades 1908 på initiativ av landshövding G.
Lager-bring. Den har till ändamål att arbeta för
utvecklingen av länets havsfiske och har utfört ett
omfattande arbete i detta syfte. Vederbörande
landshövding och fiskeriintendent äro självskrivna led.
av styrelsen. Arl. utgives en årsbok, innehållande
redogörelse för föreningens verksamhet, statistisk
översikt över det bohuslänska havsfisket, nautiska
tabeller och ett stort antal andra uppgifter av
intresse för fiskare. Föreningen har utgivit ”Regler
för byggandet av fiskefartyg av trä” (1937), som
godkänts av Kommerskollegium, och har anställt
en kontrollant över byggandet av fiskefartyg,
vilken numera allmänt anlitas av fiskare. Bl.a.
publikationer märkes ”Författningar berörande det
bohuslänska havsfisket” (2 uppl. 1938). N.Rn.
Göteborgs och Bohus läns sparbank började
sin verksamhet 1864 och är med en omslutning
31/i2 1948 av 271,8 mkr (därav egna fonder 17,6
mkr) den näst största enskilda sparbanken i
Sverige. Huvudkontor i Göteborg och 31 filialer
i Göteborgs och Bohus län. — Litt.: A. G.
Dah-lander, ”G. 1864—1914” (1913).
Göteborgs orkesterförening grundades 1905 på
initiativ främst av bankdirektör H. Mannheimer
och borgmästare P. Lamberg. Det s.å. invigda
konserthuset och stiftandet av Eduard Magnus’
musikfond utgjorde med avseende på lokal och
ekonomi nödvändiga förutsättningar för den
regelbundna orkesterverksamhet, som på hösten tog sin
början. Den plan för verksamheten, som vid
stif
tandet av G. uppgjordes, har i huvudsak
bibehållits: föreningen ger under säsongen (okt.—april)
i regel varje vecka 1 symfoni- och 1
populärkonsert; dessutom givas abonnemangskonserter och
ett antal konserter för skolungdom. Som i:e
kapellmästare fungerade 1905—07 tysken H.
Ham-mer, assisterad av O. Morales. Från hösten 1907
och t.o.m. våren 1922 stod W. Stenhammar i
spetsen för orkestern, som under hans ledning nådde
en mycket hög nivå. Vid sin sida hade
Stenhammar först Morales, som dock hösten 1909
efterträddes av T. Aulin. Ett par säsonger (1913—-15)
var holländaren Dirk Fock vikarierande dirigent,
och 1914—19 innehade Hj. Meissner 2:a
kapellmäs-tarposten, vilken därefter för ett par år övertogs
av ryssen Michael Press. Efter Stenhammars
avgång verkade T. Rangström som i:e dirigent t.o.m.
våren 1925, varefter T. Mann, tidigare företagets
2:e dirigent, t.o.m. 1939 var fast engagerad som
orkesterföreningens kapellmästare och
konstnärlige ledare. Hans efterträddes av S. Eckerberg.
Många framstående gästdirigenter ha uppträtt i
orkesterföreningen, bl.a. A. Järnefelt, C. Nielsen
(även som vikarierande dirigent), H. Scherchen,
Rhené-Baton, H. Abendroth, R. Kajanus, V. Talich,
F. Schalk, G. Höeberg och I. Dobrowen.
Orkestern räknar f.n. 60 medl. G.Jn.
Göteborgspokalen, ständigt vandringspris i
ge-värsskjutning, uppsatt av Göteborgs skyttegille
1889. Den årliga tävlingen, gällande
precisions-serier för femmannalag, äger rum på hemmabanor
1 :a söndagen i aug. och är öppen för Sveriges
skytteföreningar och militära förband. G. utgöres
av en 59 cm hög gedigen silverpokal med
guldutsmyckning.
Göteborgs-posten, daglig tidn. i Göteborg,
grundad i dec. 1858 av boktryckaren D. F. Bonnier
i liberal anda med O. P. Sturzen-Becker som
främsta namn i den första medarbetarstaben.
Tidn. redigerades till sept. 1863 av med.-fil. kand.
K. Lindberg, okt. 1863—69 av D. F. Bonnier,
1870—72 av fil. dr O. Thulin. Från 1873 övertogs
G. av ett ab. med fil. dr F. Åkerblom som
ansvarig utg., och denne gav med tiden G. en
mera konservativ prägel. Bland medarbetare
under hans ledning kunna nämnas Harald Hjärne
(utrikesred. 1873—74), S. Wieselgren, A. O.
Wal-lenberg och R. Kjellén. I juni 1896 övertogs G.
av ett nybildat bolag, som gav tidn. vänsterfärg.
Red. blev V. Södergren. 1904 inköptes G. av
E. Alkman, under vilkens ledning G. blev ett
av de ledande frisinnade organen. Efter en i
april 1926 företagen rekonstruktion av bolaget
efterträddes Alkman av Harry Hjörne, som
fortsatt sin föregångares politiska linje; tidn.
står Folkpartiet nära men hävdar en viss
självständighet. Under Hjörnes ledning har G. på
ett enastående sätt utvecklats och är numera
näst efter ”Dagens nyheter” landets största tidn.,
med en uppl. på över 220,000 ex. Dess
spridningsområde är v. Sverige. 1903 fick G. en
söndagsbilaga, ”Söndagen”, senare ersatt av en
modernt uppställd, illustrerad bilaga, ”G:s
lör-dagsbilaga”, och 1905 bilagan ”V. Sveriges
lantmannatidning”. Sedan 1927 har G. en särskild
kultursida, till vilken bidrag lämnats av in- och
utländska lärde, särsk. lärare vid Göteborgs
— 599 —
— 600 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
