Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagelsrum - Hagelstam, 1. Otto Julius - Hagelstam, 2. Wentzel - Hagelstam, 3. Magnus - Hagelstam, 4. Anna - Hagelstam, 5. Hjalmar - Hagem, Oscar - Hagemann, Gustav Adolph - Hagen (Älvsborg) - Hagen (Westfalen) - Hagen (huvudroll) - Hagen, 1. Robert - Hagen, 2. Ellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGELSTAM
heliga Birgitta till Vadstena kloster. 1565—1648
tillhörde gården ätten Drake, som tog namn av
H. 1748 utfärdades privilegium för en masugn
vid H., och under 1700-talet, då C. F. Pechlin
ägde gården, anlades här ett ammunitionsgjuteri.
Nuv. ägare är F. Ekelunds stärbhus. — Vid H.
växer Sveriges största bok, 8,1 m i omkrets vid
brösthöjd. — Namnet är sannol. bildat till gen.
av ett mansnamn Haghulf, f.ö. ej känt i fsv. men
motsv. ett fty. Hagiwolf, samt rum, röjning (se
M. Lundgren, ”Svenska personnamn från
medeltiden”, 1892—1934, sid. 90, och Hj. Lindroth, ”De
nordiska ortnamnen på -rum”, 1916, sid. 31). Det
skrevs 1320 Haghwlsrum. P.;Er.
Hagelstam. 1) Otto Julius H., militär,
kartograf (1784—1870). H. blev kvartersman vid
skeppsbyggeriet i Sveaborg 1799, löjtnant i
flottorna 1808, deltog i strider mot ryssarna, adlad
1818, överste 1824. H. upprättade kartor över 1814
skärgårdskrigsteatern, 1815 Norge, 1816
Kristiania, 1817—18 Sverige, 1820 Sverige och Norge samt
1836 över Helsingfors, 1852 ”Krigskarta för
efterkommande skärgårdsförsvarare”. Han deltog i
riksdagsarbetet, var led. av Statsutskottet och har
även uppträtt som skriftställare i försvarsfrågor
och i frågor om brännvinslagstiftningen. En av
hans maka donerad fond, bärande makarnas namn,
är ägnad åt en fri professur vid Stockholms
högsk. E.O.B.
2) Julius Wentzel H., den föreg:s brorsons
son, finländsk förf, och tidningsman (1863—1932),
skrev reseskildringar, romaner och noveller men
gjorde sig mest känd som journalist, särsk. som
”Hufvudstadsbladet”s korrespondent i Paris (sign.
A 1 i e n u s) 1904—23. 1898—1903 var H. utg. av
tidskr. ”Ateneum”.
3) Johan Magnus H., finländsk skolman (f.
1879), fil- kand. 1902, rektor vid Grankulla
samskola 1909—47, vilken genom H:s insats blivit
en av Finlands främsta reformskolor. H. har
varit verksam inom ett flertal organisationer,
bl.a. som medl. av lärarrådets svenska avd. 1935
—46, styrelseled. i Finlands svenska lärarförening
1938—44, dess ordf. 1941—44, led. av Svenska
Finlands folkting 1919—20, 1941 och 1946, dess
talman 1946. H. har även deltagit i utgivningen
av flera litterära antologier och för användning i
finska skolor omarbetat J. Mjöbergs ”Svensk
litteraturhistoria” (1928). E.Bng.
4) Anna H., f. Silfverberg, maka till H.2),
sångerska (1883—1946), studerade i Helsingfors,
Berlin och Paris och konserterade med framgång
i Paris, Monte Carlo, London, i Danmark,
Sverige, Norge och Finland. Hon uppträdde även
vid finska operan.
5) Hjalmar H., finländsk grafiker (1899—
1941), studerade i Paris och Italien 1923—30 och
ägnade sig sedan övervägande åt grafiken, särsk.
åt etsning på hård el. mjuk grund. H:s
figurkonst med motiv ur nutidslivet präglas av stor
fantasirikedom och originell ljusdunkelbehandling.
Hagem, Oscar Christian, norsk botanist (f.
1885), fil. dr i Kristiania 1917, prof, vid Bergens
museum 1920, vid Bergens univ. 1948. På H:s
initiativ upprättades 1916 en forstlig
försöksstation på Vestlandet. H. har bl.a. utg. arbeten
över markmikroberna och deras ämnesomsättning
samt flera skogsbotaniska arbeten, ss. den
omfattande experimentella studien över förhållandet
mellan granens assimilation och andning, ”The dry
matter increase of coniferous seedlings in winter”
(i ”Meddelelser fra Vestlandets forstlige
försöksstation”, 8, 1947). A.Hr
Hagemann [ha’ya-], Gustav Adolph, dansk
kemist och industriman (1842—1916),
utexaminerad från Polyteknisk Læreanstalt i Köpenhamn
1865, vistades därefter 5 år i USA som kemisk
ingenjör vid soda- och saltfabriker. Vid
hemkomsten till Danmark ägnade han sig åt
sodatillverkning men blev snart knuten till
sockerindustrien. Han
byggde flera
sockerfabriker i Danmark och
var 1880—97 dir. för
De danske
Sukker-fabrikker. 1896
inköpte han egen plantage
på S:te Croix och
anlade där
sockerfabrik. H. var
styrelseled. i flera
danska storindustrier, 1902
—12 dir. för
Polyteknisk Læreanstalt
och upprättade
studenthemmet G. A. H:s
Kollegium i Köpenhamn, öppnat 1909. v.S.
Hagen, f.d. municipalsamhälle, se Älvsborg.
Hagen, stad i Westfalen, inom Ruhrområdet,
strax s. om floden Ruhr och 15 km s. om
Dortmund; 124,777 inv. (1946). H. blev stad 1718 och
har tack vare industrialiseringen vuxit mycket
snabbt: 1870 hade den endast 13,450 inv., 1925
99,740 och 1939 151,870. Vid inkorporeringar 1929
blevo av de vitt utbredda ytterområdena bl.a.
Haspe i v.s.v. och Vorhalle i n.v. förenade med
staden. H. var vid tiden för 2:a världskrigets
utbrott en modern industristad med enorm
produktion av högvärdigt stål (särsk. i Haspe) samt
Tysklands största fabrik för tillverkning av
ackumulatorer till ubåtar. Vidare funnos här stora
järnvägsverkstäder — H. är en betydande
järnvägsknut —, textil- och pappersfabriker samt
tillverkning av apparater, småmaskiner och verktyg.
Genom allierade flygbombningar i 2:a världskriget
(första massanfallet 2/io 1943) led staden ytterst
omfattande skador, framför allt till följd av
brandbomber; bl.a. förstördes 14 kyrkor. P
Hagen, en av huvudrollerna (bas) i operan
”Ragnarök”.
Hagen. 1) August Robert H., ämbetsman
(1868—1922), hovrättsexamen i Uppsala 1892,
kronolänsman i Älvkarleby 1895, blev 1902
läns-bokhållare och 1907 landskamrerare i Uppsala,
fick 1917 samma befattning i Stockholm men
förordnades redan s.å. till tf. landshövding i
Umeå och blev följ, år ord. landshövding i
Gävleborgs län. H:s sällsporda administrativa
duglighet togs mycket ofta i anspråk i kungl.
kommittéer; hans viktigaste uppdrag i detta avseende
var som ordf, i 1919 års jordkommission, vars
arbete ej hunnit slutföras, då H. avled. Ljs.
2) Ellen Helga Louise H., f. Wadström, den
föreg:s hustru (f. 15/o 1873). H. ägnade sig först
— 679 —
— 680 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
