Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagerman, Gösta - Hagerstown - Hagerup, 1. Henrik - Hagerup, 2. Francis - Hagerup, Olaf - Hagerup, Inger - Hgaerup’s Forlag A/S - Hagfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGERSTOWN
samt möjligheterna att genom modifikationer i
terapien kunna bekämpa sådana stammar. Å.G.
Hagerstown [héi’gaztaun], stad i v. Maryland,
USA, i Appalacherna; 32,491 inv. (1940).
Han-delscentrum med betydande och mångsidig
industri.
Hagerup. 1) Henrik Steffens H., norsk
sjömilitär (1806—59), officer vid marinen 1824,
konteramiral 1856. Stortingsman 1847 utnämndes
H. 1856 till statsråd och chef för marindep., vilken
befattning han beklädde till sin död. H. har bl.a.
utg. ”Lærebog i Sö-Artilleriet til Brug ved den
sömilitaire Corpsskole” (1847).
2) Georg Francis H., den föreg:s son,
rätts-lärd och politiker (1853—1921), prof, i
rättsvetenskap 1887, statsråd 1893—95, statsminister 1895—98
och 1903—05, norskt
sändebud i Köpenhamn
1906—16, i Stockholm
från 1916 till sin död.
H. hade fått sin
vetenskapliga skolning i
Tyskland. Hans
författarskap rör sig över
rättens alla områden.
1883 utkom ”Om Kjöb
og Salg”, därpå följde
”Om Tradition som
Betingelse for
Over-dragelse af
Eiendoms-retten til Lösöre” (1884),
”Den norske straffepro-
ces” (1892, 2 udg., 2 bd, 1904—05), ”Omrids af den
norske handelsret” (1894, 6 udg. 1918),
”Forelæs-ninger over den norske civilproces” (4 bd, 1895—
1901, 3 udg., 5 bd, 1918—24), ”Forelæsninger over
retsencyklopædi” (1906, 2 utg. 1919), ”Strafferettens
almindelige del” (1911). 1888 grundade H. den
främsta juridiska tidskr. i Norden, ”Tidsskrift for
Retsvidenskab”, och kvarstod som dess huvudred,
till sin död.
H. invaldes 1892 i höires centralstyrelse och
ingick 1893 i Stängs 2:a ministär, 1893—94 led.
av statsrådsavd. i Stockholm, 1894—95
justitieminister. Sedan stortinget 1895 antagit
utrikes-budgeten och beviljat ökade anslag till
unions-försvaret, låg vägen klar för
”förhandlingspoliti-ken”, vars främsta namn H. skulle bli. I okt.
1895 bildade han regering, sammansatt av
representanter för samtliga tre partier, och utsåg norska
medl. i 3 :e unionskommittén. I jan. 1898 avgick
regeringen, som haft att kämpa med en
koali-tionsministärs vanliga svårigheter. H. blev
stortingsman 1900—03 och trädde i okt. 1903 i spetsen
för en ny ministär (med bl.a. Chr. Michelsen
som led.), grundad på ”samlingspartiet”, d.v.s.
höire och den moderata delen av venstre, vilka
tillsammans vunnit valet s.å. Sedan den
svensknorske utrikesministern Lagerheim avgått i nov.
1904 och Boström offentliggjort de s.k.
”grunderna” och ”lydrikepunkterna”, vilka spec. i Norge
ansågos som ett brott emot kommunikén av 24/s
1903, voro förutsättningarna från norsk sida för
”förhandlingspolitiken” och därmed även för
regeringens existens undanryckta; regeringen avgick
febr.-mars 1905, och Chr. Michelsen tog ledningen.
H:s aktivt politiska bana var därmed avslutad;
1906—21 innehade han olika diplomatiska
uppdrag. Han var chef för norska delegationen vid
2:a fredskonferensen i Haag 1907 samt vid Nat.
förb:s i:a församling 1920, då han fungerade som
ordf, i kommissionen för en fast internationell
skiljedomstol. K.;Th.
Hagerup [ha’ya-], 01 af Asmunsen, dansk
botanist (f. 1889), fil. dr i Köpenhamn 1930,
inspektör vid botaniska museet där 1935. H., som
företagit botaniska forskningsresor till Färöarna
och Grönland, till Sumatra 1916—17 och tropiska
Västafrika (O. Olufsens expedition) 1927—28,
har grundat cytekologien och i sina jämförande
morfologiska och fylogenetiska arbeten sökt
utreda angiospermernas härstamning ur
gymno-spermerna. Av hans skrifter märkas ”Über
Po-lyploidie in Beziehung zu Klima, ökologie und
Phylogenie” (i ”Hereditas”, 16, 1932), ”Études
des types biologiques de Raunkiaer dans la flore
autour de Tombouctou” (i ”Biologiske Meddelelser,
udg. af Det Kgl. Danske Videnskabernes Selskab”,
9, 1930) och ”Zur Abstammung einiger
Angio-spermen durch Gnetales und Coniferae”, 1—4
(därst., 11—15, 1934—39). A.Hr.
Hagerup, Inger Johanne, f. Halsör, norsk
författarinna (f. 1905). H., som efter
studentexamen 1924 genomgick handelsgymnasium och
någon tid var kontorist, var medarbetare i ”Norsk
barneblad” 1927—31, studerade vid univ. i Oslo,
uppehöll sig som flykting i Sverige under 2:a
världskriget 1943—45, är sedan 1946
litteraturrecensent i den kommunistiska tidn. ”Friheten”.
H. mottog avgörande intryck av de radikala
strömningarna i norskt akademiskt liv under
1920-talet. Som lyriker har hon med utgång
från Arnulf överland skrivit kärleksdikter,
kännetecknade av skarp psykologisk insikt, och
slagkraftig tidsdikt, främst den snabbt berömda
”Aust-Vågöy” (”De brente våre gårder”). Hon
har utg. diktsaml. ”Jeg gikk meg vill i skogene”
(1939), ”Flukten til Amerika” (1942), ”Videre”
(1944, i Sverige; 1945 i Norge) och ”Den
sy-vende natt” (1947). H. har skrivit radiohörspelet
”Hilsen fra Katarina” (1948), en
kärlekspsykolo-gisk skildring. H. är sedan 1931 g.m. lektor
Anders Askevold Hagerup (f. 1904). E-
Hagerup’s Forlag A/S, bokförlag i Köpenhamn,
grundat 1852 av Hans Hagerup (1823—83),
övertogs därefter av sonen Eiler H. Hagerup (1854
—1928), under vars ledning företaget (1920
sammanslaget med J. L. Lybeckers förlag som ab.,
sedan 1928 med Paul H. Hagerup, f. 1889, som
verkst. dir.) nått en betydande utveckling, särsk.
som utgivare av skol- och barnböcker,
skönlitterära och litteraturhistoriska verk.
Hagfors, från Vi 1950 stad i Värmlands län,
landskapets nordligaste, belägen ö. om Klarälven
57 km n.n.ö. om Filipstad; 123,87 km2, 6,170 inv.
(1949). I H., som utbrutits ur N. Råda socken,
ingå det forna H. municipalsamhälle, Hagfors
förorters utomplansområde och största delen av
Hagfors förs. (160,oo km2, därav 146,20 land; 7,171
inv. 1948). Återstoden av församlingen,
Stjärns-fors- och Uddeholmsområdena, har införlivats
med N. Råda förs. H. ligger i en vacker, sjörik
och kuperad skogstrakt vid sjön Värmullen och
kring Uvån, ett tillflöde till Klarälven. H. har
— 683 -
— 684 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
