Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haïti - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAITI
kännetecknande familjer, ss. tukaner, saknas. Den
för Västindien endemiska fam. todifåglar är
företrädd av två arter. Den lägre djurvärlden är rik
med många endemiska arter, särsk. bland
insekterna. Den marina faunan är såsom i hela
Västindien mycket artrik. Å.Er;K.A.
Historia. H. upptäcktes av Columbus 6/i2 1492
och erhöll av honom namnet La Espanola (”lilla
Spanien”); han grundade här 1493 staden Isabela,
senare flyttad och under namnet Santo Domingo
huvudstad för Spanska Västindien. Den spanska
kolonisationen ledde snart till förintande av öns
ursprungliga, som det synes ganska talrika
indianska befolkning; av betydelse för den kommande
utvecklingen blev framför allt importen av
negerslavar, som började redan 1505 och med tiden gav
åt H. en befolkning av huvudsaki. negrer och
mulatter. Under 1600-talet nåddes H. också av
fransk kolonisation, 1697 avträdde Spanien v. H.
till Frankrike. Denna franska koloni blomstrade
raskt upp; sockerodlingen, som börjat redan 1506,
fick här sådan betydelse, att den täckte halva
Europas sockerbehov. Franska revolutionen 1789
framkallade stor oro och förvirring på H.
Nationalförsamlingen beviljade 1790 självstyrelse, men
då negrer och mulatter uteslötos, gjorde de
uppror, vilket, till en början riktat mot Frankrike,
efter negerslaveriets upphävande 1793 ledde till
anslutning till Frankrike under strid mot
spanjorer och engelsmän; genom freden i Basel 1795
tillerkändes hela ön Frankrike. Som upprorets ledare
hade alltmer framträtt den berömde T o u s s a i n t
TO uverture. 1797 utnämnd till
överbefälhavare gjorde han sig snart oavhängig, införde en
konstitutionell författning och lät 1801 utropa sig
till ”guvernör på livstid”. 1802 kunde Frankrike,
som dittills varit avstängt från H. på gr. av krig
med England, efter freden i Amiens, gripa in; en
stark här sändes dit under general Leclerc,
Tous-saint 1’Ouverture tillfångatogs svekligt och fördes
till Frankrike. Men efter det nya krigsutbrottet
i Europa började ånyo striderna på H. 1803 måste
fransmännen utrymma ön, och Vi 1804 förklarades
den som oavhängig republik. Ang. öns senare
historia se H.2) och Dominikanska republiken. B.
Litt.: L. C. Harrison, "Dominica: A wet
tro-pical human habitat” (i ”Economic Geography”,
1935); W. van Royen, ”A Geographical
recon-naissance of the Cibao of Santo Domingo” (i
”Geographical Rewiew”, 1938); S. E. Harris,
”Economic problems of Latin America” (1944).
2) Haiti, off. République d’Haiti, republik på v.
delen av ön Haiti. Areal 27,844 km2 med ett
inv.-antal, som 1938 uppskattades till 2,648,000.
Huvudstad Port au Prince (c:a 115,000 inv.).
Till H. höra också öarna Gonave och Tortuga.
— Betr, geologi och terrängformer, klimat,
växtvärld och djurvärld se H.i).
H:s befolkning består till 90% av negrer,
avkomlingar till de negerslavar, som spanska
och franska kolonisatörer införde. De övriga
10 °/o utgöras av mulatter och c:a 2,000 (1936)
invandrade vita. Befolkningen lever till stor del
under primitiva förhållanden, varför dödligheten
är mycket stor, vilket emellertid kompenseras av
en hög nativitet. Religionen är off.
romerskkatolsk, men icke-kristna föreställningar äro
mycket utbredda. Det officiella språket är
franska, men mest talas kreolska, d.v.s. en fransk
dialekt, starkt förenklad och uppblandad med
negrernas eget språk. De största städerna äro
Port au Prince (115,000 inv. 1936), Cap Haitien
(12,000), Aux Cayes (11,875) och Gonaives
(10,500).
Provinsernas areal och folkmängd 1938.
Areal i km* Folkmängd Inv. pr km*
Port au Prince......... 8,452 947,000 112
Cap Haitien ................ 4.223 428,000 101
Cayes ...................... 6,622 628,000 95
Gonaives ................... 6,192 475,000 77
Port de Paix ............... 2,355______170,000_______72
Hela Halti ..............’ 27,844 2,648,000 92
Åkerbruk är H:s huvudnäring. Det
bedri-ves huvudsaki. i form av småbruk på de stora
slätterna i landets inre. På gr. av dessa
områdens nederbördsfattigdom är konstbevattning
nödvändig. De storartade
konstbevattningsanläggningar, som utfördes under den franska
kolonialtiden, fingo i stor utsträckning förfalla
under självständighetstidens första årh. men ha på
sistone ånyo satts i stånd. Landets viktigaste
åkerbruksprodukt, kaffe, som ensamt svarar för
40 °/o av landets export, odlas dock huvudsaki.
i H:s nederbördsrika delar på högre nivåer.
Även när det gäller kaffeodlingen, är småbruket
den vanligaste driftsformen, även om
storplan-tager förekomma. 1945 exporterades 24,283 t.
Odlingen av sockerrör har fått statsmakternas
kraftiga stöd, sedan den stora ekonomiska
krisen på 1930-talet öppnade ögonen för
monokulturens faror. 1945 exporterades 20,667 t råsocker
till Storbritannien och 15,221 t melass till USA.
Bomull odlas i stor skala inom
konstbevattnings-områdena i Artibonite-flodens dalgång.
Bomulls-vivelns härjningar ha på senaste tid vållat dessa
odlingar stort avbräck. En annan fiberväxt, som
har börjat odlas i stor skala, är sisal. 1945
exporterades 16,812 t. United Fruits stora
banan-plantager på v. H. äro av ganska sent datum
och ha först under de senaste åren blivit av
betydelse för landets ekonomi. 1945
exporterades 5,859,175 stockar. Kakao odlas i anslutning
till kaffet i H:s n. delar. Någon export
förekommer. Ris odlas i tillräcklig mängd för att
täcka den inhemska konsumtionen. Under 2:a
världskriget började amerikaner anlägga
kaut-schukplantager. Andra åkerbruksprodukter av
betydelse äro indigo, maniok, sydfrukter och
tobak. Boskapsskötseln uppmuntras på
allt sätt av regeringen och bedrives extensivt på
centralslättens chaparralområden.
Skogsbruket lämnar en hel del värdefulla produkter, t.ex.
mahogny, extrakt från campecheträdet, teak och
balsaträ. Relativt betydande
mineraltillgångar av guld, silver, bly, koppar, tenn,
anti-mon, zink och järn finnas men utnyttjas föga,
beroende på oförmåga att skaffa nödvändigt
kapital för exploatering. Industrien inskränker
sig till ett fåtal anläggningar för bearbetning av
jordbrukets produkter, ss. socker- och
tobaks-fabriker samt dessutom tvål- och
tändsticks
— 709 —
— 710 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
