Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallon - Hallonbagge - Hallonblomvivel, hallonvivel - Hallonfluga - Hallonglasvinge - Hallonmask - Hallonsläktet - Hallonvivel - Hallonänger, hallonbagge - Hallordning - Halloysit - Hall-Patch, Sir Edmund - Hallrätt - Hallsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLSBERG
bindes med snöre, bast e.d. vid järntrådarna. —
Gödsling är av stor vikt för odlingens trivsel.
Naturlig gödsel, c:a 5 kg pr m2, är idealisk men
även konstgödsel kan användas, c:a 2 kg pr 100
m2 av vardera kaliumsulfat, ammoniumsulfat och
superfosfat. Saluförda specialblandningar äro även
bra men bli dyrare. Kalkning undvikes.
Vissa sorter utveckla sig ej lika väl överallt,
varför vunna erfarenheter från en viss plats böra
beaktas. Av de värdefullare kända sorterna kunna
följ, nämnas: Asker är starkvuxen med medelstora,
runda, ljusröda, välsmakande bär; bördigheten är
god flerstädes, i vissa delar av Sydsverige mindre
tillfredsställande. Lloyd George är likaså starkvuxen
och bildar rikligt med skott; en del förgrena sig
första året och ge ibland blom och frukt framåt
hösten (”remonterar”); bären äro långa, stora,
mörkröda, täml. lösa och av god smak; mycket
odlingsbar. Marlborough ger höga, starka skott och har
rundade, tidigt mognande bär. S :t Wal fried är en
nyare holländsk sort, som blivit mycket beaktad; den
är kraftig, storfruktig och bördig. Superlativ har
stora, fasta, mörka, för kokning mycket lämpliga
bär. Andra rödfruktiga sorter äro Preussen och
Hornet. Även gulfruktiga h. förekomma i odling;
den vanligaste torde vara Golden Queen. —
Hybrider mellan h. och björnbär förekomma i odling.
Bären av dessa äro mindre uppskattade i Sverige. Cr.
Hallonbagge, se Hallonänger.
Hallonblomvivel, h allon vi vel, skalbaggsart
av släktet blomvivlar*.
Hallonfluga, art av släktet Chortoph’ila*.
Hallonglasvinge, art av fam. glasvingefjärilar*.
Hallonmask, larv av hallonänger*.
Hallonsläktet, se Rubus.
Hallonvivel, skalbaggsart av släktet blomvivlar*.
Hallonänger, hallonbagge, Bytu’rus
to-mento’sus, den vanligaste arten inom fam.
blomäng-rar, Bytu’ridae, bland skalbaggarna. H., som erinrar
om fläskängern, är 4
mm lång med oval och
tämligen kullrig kropp,
till färgen grågul, med
mycket tät och fin,
tilltryckt behåring.
Larven, ”hallonmasken”, är
långsträckt, vit el.
blekröd, med gula—bruna
kitinplåtar på
segmentens ryggsida samt i
bakändan två små
spetsiga krokar. H. lever
på hallonarter, på vilka
i sht den fullbildade
skalbaggen stundom
förorsakar betydlig
skada genom att den äter
sig in i
blomknopparna och förtär
blom
delarna. Larvens skadegörelse på själva
hallonfrukten är i jämförelse härmed av underordnad
betydelse. S.Bgtn.
Hallordning, äldre förordning ang. hantverk och
fabriksdrift. Den första h. i Sverige utkom 1722
och avsåg en särskild näringslagstiftning utöver
skråordningarna för hantverket. H. bestämde om
villkoren för att antagas som gesäll el. mästare,
Hallonänger.
förhållandena under arbetet, om uppsikt över
tillverkningen samt besiktning och stämpling av
tillverkade varor (se Hallrätt). Den sista h. ersattes
1846 av fabriks- och hantverksordningens friare
grundsatser.
Halloysi’t, mineral av kaolinittyp av den
generella sammansättningen Al2O3,2SiO2,4H2O.
Redan vid lindrig upphettning bortgå 2 mol vatten
och h. övergår i en strukturform, som är identisk
med kaolinitens.
Hall-Patch [hå’1-päc’], Sir Edmund Leo,
brittisk politiker (f. 1896). H. var bitr,
under-statssekr. i finansministeriet 1935—44 och blev
sistn. år bitr, understatssekr. i utrikesministeriet.
Han utsågs 1948 till ordf, i exekutivutskottet i
Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC) i Paris.
Hallrätt, en myndighet som förr, enl.
hallordningen*, hade att övervaka hantverk och fabriker.
H. bestod av en led. av magistraten samt ett antal
yrkesmän som bisittare. Där handlades alla mål
och ärenden i anledning av tillverkningen, tvister
mellan arbetare och arbetsgivare; de tillverkade
varorna granskades och godkändes samt försågos
med en särsk. påstämpling, hallstämpel*. H.
avskaffades 1846.
Hallsberg. 1) Kommun i Kumla hd i Närke,
Örebro län, närmast s. och ö. om Hallsbergs
köping, tills, med vilken den bildar en förs., som
är pastorat i Kumla kontrakt av Strängnäs stift;
109,45 km2, därav 102,15 land; 2,021 inv. (1948).
Större delen av kommunen uppfylles av
skogstrakter, som i avsatser sänka sig mot
Närkes-slätten 1 n.; på gränsen i s. ligger sjön Tisaren.
Åkern utgör 22% av landarealen, skogsmarken
61 °/o. Villasamhället Långängen (275 inv.
1946) är s. förort till köpingen. Egendomar:
Skallerud och Bredsäter. En häradsallmänning
omfattar 16 km2. Två bygdeborgar äro kända.
Av kyrkan torde sakristian och delar av
långhuset vara medeltida, men sin nutida gestalt
erhöll kyrkan 1821—23; restaurering 1945.
Krucifix från 1400-talet. — Namnet innehåller hals i
bet. långsträckt ås samt berg (se J. Sahlgren i
”Årsb. för hembygdsvård”, 1935, sid. 69). Det
skrevs 1314 De Hualsberg (avskrift), 1391 j
hals-bergha sochn. P.;Er.
2) Köping i Kumla hd av Örebro län, Närkes
enda köping, belägen i s. utkanten av
Närkes-slätten, 6 km s. om Kumla stad; 6,51 km2 (land);
4,086 inv. (1948). Samhället har järnvägarna att
tacka för sin tillblivelse. På en delvis
barrskogs-bevuxen rullstensås, örebroåsen, anlades 1862 H:s
station på v. stambanan; platsen var då praktiskt
taget obebodd, och åsen omgavs av sidlänta
marker. 1868 hitflyttades från Torshälla den av J.
Thermænius grundade industrien (se nedan), som
i början omfattade byggnadssmide. Järnvägen
Mjölby—H. öppnades 1873, dess forts, till Örebro
hade öppnats samtidigt med stambanan. H. blev
municipalsamhälle 1890 och köping 1908. 1927
ökades genom inkorporering arealen från 1,0 till
5,04 km2 och 1947 till nuv. omfattning. 1910 var
folkmängden 1,638, 1920 1,946, 1930 2,735 och 1940
2,958. Vatten- och avloppsnät byggdes 1924.
Rangerbangården, som sträcker sig västerut från
samhället, är en av de största i Sverige. H. är
- 785 -
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
