Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hambro, Carl - Hambros Bank, Ltd - Hamburg - Läge - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBROS BANK, LTD
president i
förbunds-församlingen; sedan
1945 är han delegat i
FN. Han har varit den
drivande kraften i
Nordmanns-forbundet,
vars ordf, han var 1923
—45. Vid den tyska
ockupationen 1940
verkade han som
motståndsmän och begav
sig sedan via Sverige
till USA. Under och
efter kriget har han
angripit den av H.
Koht förda utrikespolitiken, bl.a. i ”Historisk
supplement” (1947). Han har utg. ett flertal skrifter i
kulturella och politiska ämnen, t.ex. ”Mænd og
masker” (1921), ”Glimt fra Amerika” (1925), ”1
saw it happen in Norway” (1940; sv. övers. 1941),
"How to win the peace” (1942; sv. övers. 1943),
”Taler i krig” (1945). St.C.
Hambros Bank, Ltd [häm’braz bäqk’ limm’itid],
bildades 1920 genom sammanslagning av The
British Bank of Northern Commerce och
bankhuset C. J. Hambro & Son. Den förra grundades
1912 i London under samverkan av banker i
England, Sverige, Norge, Danmark, Frankrike
och Ryssland. Bankirfirman C. J. Hambro & Son
(se Hambro) hade under 1800-talet genom en
vidsträckt kreditgivning åt de skandinaviska
ländernas regeringar verksamt bidragit till den
ekonomiska och industriella utvecklingen i dessa
länder, vilkas näringsliv långt in på 1900-talet
profiterade av stora krediter från detta håll. För
den nya italienska staten var C. J. Hambro &
Sons stora lån åt regeringen Cavour och dess
efterföljare en ovärderlig hjälp. Även Grekland
kom på 1860-talet och senare i åtnjutande av
finansiellt stöd från bankirfirman, liksom också
Ryssland på 1880- och 1890-talen. I sin nya form
har H. bibehållit och utvecklat sina skandinaviska
förbindelser; så t.ex. erhöll Danmark 1933 ett lån
på 1 mill. £ för byggandet av Storströmsbron,
och den 1917 proklamerade finska republiken fick
på 1920-talet krediter på många mill. £. Bokslutet
pr 31/3 1949 visar en omslutning av 45,9 mill. £,
varav egna fonder 3,1 mill., inlåningsräkningar
m.m. 30,9 mill. och acceptrörelsen 11,9 mill. £.
I H:s styrelse, som domineras av medl. av släkten
Hambro med R. Olaf Hambro som ordf, och
verkst. dir., sitter f.n. även en svensk, A. F.
Wallenberg, och bland personalen finnas även
svenskar. O.L.
Hamburg [ty. utt. -bork]. 1) Fria och
hansestaden H., ty. Freie und Hansestadt
H., 1920—37 Land i Tyska riket, i och strax
ovanför Elbes mynningsområde; 415 km2, 1,189,670
inv. (1937). H. bestod av en större del vid
flodens förgrening i två armar och delvis belägen
kring den n. av dessa, Norderelbe, vidare några
mindre områden, grupperade kring huvuddelen
men belägna inom Preussen, samt Kuxhaven
med kringliggande landsbygd och smärre orter
på s. sidan av estuariets mynning jämte några
utanför belägna öar. Inom H. upptar Elbe från
h. bifloderna Bille och Alster. Om H:s status
efter 1937 se H.2), sp. 853. P.
2) Huvudstad i H.i), Tysklands med avseende
på storleken andra stad och förnämsta
hamnstad; 747 km2, 1,406,158 inv. (1946), därav 80 °/o
protestanter och 6 % katoliker.
Innehåll.
Sp.
Läge ....................852
Historia ................852
Hamburg under 2:a
världskriget ............853
Stadsbeskrivning ........855
Rättsväsen ..............856
Vapen och flagga ........856
Finanser ................856
Hamnen ..................856
Handel och sjöfart .... 857
Industri ................858
Bildningsanstalter ......858
Tidningar ............. 858
Litteraturanvisningar .. 859
Läge. H:s äldsta del ligger på ett mot Elbe
utskjutande parti av den holsteinska
moränplatån (Geest), no km ovanför Elbe-estuariets
mynning, på den punkt, där floden utfaller i
detta. Här, där flod- och havstrafik
nödvändigtvis måste mötas, blev det naturliga läget för
en stor handelsstad. Längre ned var floden på
gr. av den stora bredden mycket svår att
övergå, medan detta var lätt på denna punkt,
emedan Elbe här delar sig i två armar, Norder- och
Süderelbe. På detta ställe är också geestplatåns
kant genomskuren av Elbes biflod Alster, vars
dal här var lätt att dämma. På så sätt erhölls
tidigt vattenkraft för anläggning av kvarnar,
där den omgivande bördiga jordbruksbygdens
spannmål kunde förmalas. H. erhöll alltså dels
ett förstklassigt handelsläge, emedan havs- och
flodtrafik här måste mötas och emedan en
kommunikationslinje till lands här måste skära
flodlinjen, dels ett utmärkt militärt läge, emedan
dessa kommunikationsleder här kunde behärskas
från geestplatåns kant, dels ett gott industriläge,
därför att här fanns tillgång till vattenkraft. J.F.
Historia. Efter frankiska rikets framträngande
till Elbe anlades H. som en gränspost.
Försöket att här upprätta en missionsstation
misslyckades: den 831 inrättade biskopsstolen måste
847 dragas tillbaka till det säkrare Bremen.
Beläget avsides från handelsvägen vid frisiska
kusten förde H. en tynande tillvaro, tills dess
han-delsgeografiska läge i grund ändrades genom
den tyska kolonisationen av östersjökusten vid
mitten av 1100-talet. Det blev nu Lübecks
nord-sjöhamn, och handelsvägen mellan Östersjön och
Västeuropa lades genom H. Visserligen lågo
H:s transitohandel och handelspolitik helt i
händerna på det rikare Lübeck, men i staden
uppblomstrade ett livligt skeppsbyggen och
exportbryggeri. Politiskt lydde H. under de holsteinska
grevarna, men från 1300-talet var dessas
överhöghet endast formell. Staden styrdes av ett
fåtaligt råd av storköpmän. Då under 1400-talet
den stora handelsvägen alltmer drogs till
Öresund, började ett nytt skede i H:s historia,
kännetecknat av emancipationssträvanden från
Lübeck och Hansan. Stadens egen handel med
upplandet kring Elbe blev nu av ständigt
stegrad omfattning; H. fick 1489 stapelprivilegium
för elbehandeln, blev 1510 fri riksstad och
sällade sig till Lübecks fiender. Vid de ekonomiska
vanskligheterna under denna omläggningsperiod
skärptes motsatsen mellan det patriciska rådet
- 851 -
— 852 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
