Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarbylampan ab. - Hammarbyleden - Hammarby-Väsby - Hammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARBYLAMPAN AB.
Hammarbylampan ab., se Lumalampan ab.
Hammarbyleden, farled i Stockholm s. om
Södermalm, från Saltsjön vid Danviken genom den
med 4,8 m till Saltsjöns nivå sänkta Hammarby
sjö, genom näset vid Skanstull, där farleden har
en sluss (H ammarbyslussen) för
övervinnande av höjdskillnaden mellan Saltsjön och Mälaren,
vidare genom Årstaviken och Liljeholmsviken till
farleden i Mälaren. Genom H. ha vunnits dels en
mera hinderfri och för större fartyg användbar
farled än den genom slussen vid Karl Johans torg,
dels gatutrafikens vid denna sluss frigörande från
beroende av sjöfarten, dels även en välbehövlig
utvidgning av Stockholms hamn-, upplags- och
industriområden i Hammarbyhamnen (se
Stockholm). Farledens längd är 5,560 m, bredd i
bergskärning 35 m, i Hammarby sjö 80 m med vidgning
för hamnändamål, i slussen 17,4 m.
Slusskammarens längd är 115 m. Vattendjupet är 6,25 m vid
vanligt lågvatten och lämpligt för fartyg med högst
5,7 m djupgående. Leden byggdes 1917—30 för en
kostnad av c:a 30 mill. kr. Fr.E.
Hammarby-Väsby, gods i Uppland, se Stora
Väsby.
Hammare (eg. sten, stenverktyg, se Hammar, sp.
883), slagverktyg för hand- el. maskinkraft.
Handhammare finnas av olika slag för olika
ändamål, ss. spik-h. (fig.
1), nit-h. (fig. 2),
kul-h. (fig. 3) för
verkstadsarbete och
smi-des-h. (fig. 4). Den
senare är vanl.
försedd med
kryss-p e n (penen
vinkelrätt mot skaftet),
vilken användes till
utsträckning av arbetsstycket. B a n e n el.
slaget är ant. rund, fyr- el. åttkantig
med något kupig yta. Släggor äro stora
hand-h., som skötas med båda händerna; vikt
c:a 3 å 4 kg. — För smidning av grövre
arbets-stycken el. för att bedriva smidningen med stor
fart och precision användes
maskinhamma-r e. Vid h.-smidning får hammarblocket,
med isittande verktyg, falla på h e t a n,
arbetsstycket, som vilar på ett underliggande stöd,
s t a b b e n, vilken även är försedd med verktyg.
Det är tyngden hos h:s rörliga delar och
fallhastigheten, som bestämma det arbete, som en
h. kan åstadkomma. För lyftning av de rörliga
delarna användas olika anordningar, och efter
dessa brukar man indela h. i ång-h., tryckluft-h., fall-h.
och fjäder-h. Engelsmannen James Watt erhöll
1784 patent på en h.-konstruktion, där blocket
förenades med kolvstången till en ovanliggande
ång-cylinder. Under 1800-talets första hälft användes
dyl. ånghammare vid smidning av större
arbetsstycken. De fingo tidigt det utseende de nu
ha. En från denna tid känd h. är den, som 1839
konstruerades av engelsmannen Nasmyth och
som hade en blockvikt på 1,500 kg. En ång-h.
består av grund, stativ med el. utan bottenplatta,
cylinder med kolv och kolvstång, block, stabbe,
regleringsanordning samt verktyg. Man skiljer
mellan enkelverkande, dubbelverkande och
kom-pound-h. Vid samtliga lyftes blocket genom att
Fig. 1—4.
Fig. 5. Ånghammare.
ånga tillföres på kolvens undersida. Vid den
dubbelverkande, som är vanligast, ökas blockets
fallhastighet genom ångtillförsel på kolvens översida,
och vid kompound-h. fås samma verkan genom
en separat kolv. Reglering sker dels genom
variation av lyfthöjden, dels genom strypning av
den utströmmande ångan och utföres synnerligen
enkelt ant. för hand el. genom självreglering.
H.-huvudet kan bringas att med full kraft slå på
arbetsstycket, helt lätt beröra detsamma el.
stoppas var som helst på sin bana. Fig. 5 visar en
ång-h. av ordinära dimensioner. H. med
blockvikter från 50 kg upp till över 100 t finnas.
De stora h. ha numera ersatts med
smides-pressar*, enär med dessa bättre bearbetning
av grova smiden och bättre driftsekonomi
erhållas. H. ha numera sällan blockvikter över 5 t.
— Trycklufthammare äro vanl.
konstruerade som ovan beskrivna ång-h. Direktdrivna
tryckluft-h. äro motordrivna h., där den för h:s
drift erforderliga tryckluften komprimeras i en
med h. sammanbyggd tryckluftkompressor.
Luften går därifrån direkt till h.-cylindern. Dessa h.
utföras vanl. med 20—100 kg blockvikter och
användas framför allt för manufaktursmide och
klensmide. — Ang. fallhammare se d.o. —
Fjäderhammare användes för smidning av
mindre arbetsstycken. En vevaxel med vevstake
ger en fram- och återgående rörelse till en
maskindel, som är elastiskt förbunden med blocket.
Förbindningen består ant. av en stålfjäder,
blad-fjäder-h. (fig. 6), el. av luft, luftfjäder-h. Genom
vevmekanismen kommer blocket i upp- och
nedgående rörelse och kan tack vare den elastiska
— 891 —
- 892 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
