Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamnfogde - Hamnfyr - Hamnförbundet - Hamn-kapten, -kontor - Hamnkrasse - Hamnlots - Hamnläkare - Hamn-mästare, -ordning - Hamnpass - Hamnpenningar - Hamn-pir, -polis, -roddare - Hamnrutin - Hamnrätt - Hamnsenap - Hamnskär - Hamnstyrelse - Hamntaxa - Hamntid - Hamnumgälder - Hamp, Pierre (Pierre de Henri Bourillon) - Hampa - Hampden, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMPDEN
Hamnfogde, se Hamn.
Hamnfyr, fyr till ledning vid fartygs inlöpande i
el. utlöpande ur hamn. Se vidare Fyr.
Hamnförbundet, se Svenska hamnförbundet.
Hamn-kapten, -kontor, se Hamn.
Hamnkrasse, bot., art av släktet Coro’nopus*.
Hamnlots. I vissa större hamnar finnas enl.
särskilt tillstånd kommunalt anställda h., som i
st.f. kronolotsarna biträda vid fartygs lotsning
till el. från kaj, docka el. ankarplats.
Hamnläkare, tjänsteläkare, som handhar frågor
ang. hygien, karantän och observation i en hamn.
Huvuduppgiften är att genom noggrann inspektion
på alla inkommande fartyg förhindra införandet
av farsoter och smittosamma sjukdomar. Se
Karantän.
Hamn-mästare, -ordning, se Hamn.
Hamnpass, se Tullpass.
Hamnpenningar, se Hamnavgift.
Hamn-pir, -polis, -roddare, se Hamn.
Hamnrutin, sjökrigsv., se Rutin.
Hamnrätt, specialdomstol vid svenska fisklägen
sedan i6oo-talet för handläggning av mål rörande
fiskets utövande och ordningen inom fiskläget. H.
bestod av hamnfogde och 4 fiskare. Inrättningen
upphävd genom fiskeristadgan 1852. Se även
Vat-tenregale.
Hamnsenap, bot., art av släktet Sisym’brium*.
Hamnskär, v. om Marstrand belägen holme,
tillhörande Paternosterskären; fyrplats.
Hamnstyrelse, se Hamn.
Hamntaxa, se Hamnavgift.
Hamntid, det klockslag, då högvatten inträffar
vid ny- el. fullmåne, se Tidvatten.
Hamnumgälder, se Hamnavgift.
Hamp [au], Pierre, pseud. för Pierre de
Henri Bourillon, fransk författare (f.
1876), har efter mönster av bröderna Goncourt
och Zola i en romanserie, ”La peine des
hom-mes” (1908 ff.), omfattande ett dussintal
volymer, sökt ge en social rundmålning av sin samtids
Frankrike med hänsyn till förhållandena incm
de olika levnadsyrkena, ett arbetets epos av
väldiga mått, utmärkt av intim sakkunskap, lyrisk
värme i stilen trots den kompakta
stoff-anhopningen och — i mots. till förebilderna — en
genomgående optimistisk syn på tingen. En
senare romanserie, ”Gens” (1917 ff.), tar mera
direkt sikte på det kulturella livet. Lff.
Hampa, Cann’abis, släkte av fam. mullbärsväxter
med en i Centralasien inhemsk art, C. sati’va. H. är
en i-årig, upprätt, strävhårig ört av ända till 6 m
höjd (var. chinVnsis), med motsatta, upptill strödda,
3—9-fingrade blad, små, grönaktiga, skildkönade
blommor, hanblommorna parvis sittande i de övre
bladvecken. Frukten (h a m p f r ö), en nöt med
glatt och glänsande, kölad fruktvägg, tunt,
grön-brunt fröskal samt fettrik grodd (25—35 °/o olja,
h a m p o 1 j a*, h a m p f r ö o 1 j a), användes som
föda till burfåglar och till beredning av
kraftfodermedel (hampf rökako r*). Stammens flera cm
långa, starka och sega bastfibrer begagnas till
spånad, till beredning av tyger, snören, rep,
trossar m.m., avfallet (h a m p b 1 å n o r) till stoppning
o.d. Honblomställningarna äro särsk. hos en ost-
Hampa; hanblommor (t.v.) och honblommor.
indisk varietet (var. in’dica) rika på körtelhår, som
avsöndra en gulgrön, hartsartad, klibbig massa,
varur ett narkotiskt verkande njutningsmedel
(ha-schisch*) beredes. H. har sina viktigaste
odlings-områden i Ryssland (som lämnar c:a 50 °/o av
världs-produktionen), Italien, Donauländerna och Polen
samt i en del utomeuropeiska länder, ss. Manchuriet,
Mindre Asien och USA. I Sverige odlades h. i
viss utsträckning under äldre tider, men denna
odling upphörde småningom helt och hållet, sist
på Gotland. På gr. av avspärrningen under 2:a
världskriget återupptogs hampodlingen 1941 med
statligt understöd och hade 1944 en omfattning av
c:a 2,000 ha, varav c:a 1,000 kommo på Gotland.
Före krigsutbrottet 1939 importerade Sverige årl.
c:a 1,500 t fiber, och för odling härav inom
landet erfordras en areal av 2,000—3,000 ha.
Hanplantan skördas, sedan den avgivit sitt pollen. Denna
skörd kallas ”gallring”. Hanplantans fibrer
(sommarhampa) äro bättre än honplantornas.
Dessa nedskäras 1—1 V2 mån. senare och bära då
mogna frön; deras fibrer (vinterhampa) äro större,
grövre och fastare. Hampberedningen sker på
ung. samma sätt som beredning av lin. G u a z a
och s i d h i äro hinduiska, som handelstermer
använda benämningar för olika slag av h., särsk.
de torkade smågrenarna av honstånden, ur vilka
haschisch beredes. — Med h. i vidsträckt mening
förstår man även vissa ur andra växter erhållna
ersättningsmedel för hampstråfibrer, ss. indiansk
h. (Apoc’ynum cannabi’num), gambohampa
(Hibiskus cannabi’nus), manillahampa (Musa textilis),
domingo-, sisal-, pitahampa, henequen
(Aga’ve-arter), queenslandshampa (Sida ret^sa) och
mau-ritiushampa (Fourcroy’a fGetida). Jfr
Textilväxter. [G.]IV.
Hampden [häm’pdon], John, engelsk politiker
(trol. 1595—1643), kusin till Cromwell, var från
1621 medl. av parlamentet och tog livligt del i
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
