Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamra (Dalarne) - Hamra (Södermanland) - Hamrafjället - Hamra revir - Hamrin, 1. Felix - Hamrin-Thorell, 2. Ruth - Hamrin, 3. Agne - Hamrånge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMRÅNGE
Hamra, församling i Los kommun, omfattar den
del av Dalarne (Orsa finnmark), som tillhör
Gävleborgs län; 954,96 km2, därav 899,66 land;
1,770 inv. (1948; 2 inv. pr km2). Hamra
kro-n o par k (381,72 km2, därav 272,^5 skog) är ett
av de märkligaste urskogsområden, som finnas
inom Sveriges egentliga skogsområde; 0,23 km2
har avsatts till Hamra nationalpark, 5
km s.ö. om Fågelsjö station vid statsbanelinjen
Östersund—Kristinehamn. Kyrkan av trä
uppfördes 1870—71. H. avsöndrades på 1840-talet från
Orsa och lades till Los; 1863 överflyttades det
även administrativt och judiciellt till Gävleborgs
län. — Namnet innehåller ordet hammar, klippa,
stenig höjd o.d., och torde syfta på det rätt höga
berg, på vilket kyrkan är belägen. J.C.;Er.
Hamra, gods i Botkyrka sn på Södertörn,
Södermanland, 2 km n.ö. om Tumba, omfattar 1,014
ha, därav 257 åker, med ett taxeringsvärde av
755,900 kr. På H. anlades 1900 av ägaren, ab.
Separator, en mönsterladugård, och sedan o. 1920
har en framstående avelsbesättning, numera av
SRB-ras, funnits på egendomen. Sedan 1943 är
en lantmannaskola, för vilken Stockholms läns
och stads hushållningssällskap är huvudman,
förlagd till H. — Namnet är plur. av subst. fsv.
hamar, i ortnamn med bet. klippa, stenig el. grusig
backe. Det skrevs 1298 Hambra, 1317 de
ham-brum (dat.). P.;Er.
Hamrafjället, turistort i Tännäs* kommun i
Härjedalen.
Hamra revir, adress Orsa, tillhör Gävle-Dala
distrikt och omfattar del av Ängessjö socken i
Jämtlands län, Hamra kapellag och del av Los
socken i Gävleborgs län samt Orsa tingslag i
Kopparbergs län. Areal (1948): statsskogar 48,069
ha, varav 34,720 ha produktiv skogsmark.
Avverkning 1947: 81,833 m3, motsv. 2,36 m3 pr ha
produktiv skogsmark. Medelavverkning 1941—45: 2,47
m3 pr ha produktiv skogsmark. Reviret är delat
i 6 bevakningstrakter.
Hamrfn. 1) Felix Teodor H., politiker (1875—
1937), chef för handelsfirman Felix H. & co. i
Jönköping från 1903, stadsfullmäktig 1906, representerade
1912—14 och från 1918
Liberala
samlingspartiet i A.k., slöt sig
vid partisprängningen
1923 till de frisinnade
och tillhörde från 1924
deras förtroenderåd,
var 1926—28
handelsminister i C. Ekmans
1 :a och 1930—33
finansminister i
dennes 2:a ministär. På
sistn. post ställdes H.
inför betydande
svårigheter, vållade av den
rådande internationella
depressionen, vilken 1931 tvingade Sverige att
överge guldmyntfoten. Han sökte kompensera de
minskade statsinkomsterna, dels genom långt
driven sparsamhet vid budgetens uppgörande, dels
genom att söka nya inkomstkällor utan höjande
av inkomst- och förmögenhetsskatten. Särsk. blev
sprit- och tobakskonsumtionen föremål för
hård
hänt beskattning. På våren 1932 skakades Sverige
av Kreugerkoncernens sammanbrott. Krisen hade
kunnat bli en katastrof för näringslivet, då
Skandinaviska kredit-ab. låst fast så stora krediter,
att dess likviditet gick förlorad. Regeringen,
närmast företrädd av H., ingrep med stor snabbhet
och lyckades skapa lugn hos allmänheten samt
förmå riksdagen att bevilja banken nödiga
stödkrediter. När kreugerkrisen slutl. tvingade
statsminister C. Ekman att avgå 6/s 1932, blev H.
statsminister med bibehållande av chefskapet för
Fi-nansdep. men avgick efter den socialdemokratiska
valsegern s.å. H. var från 1933 ledare av
Frisinnade folkpartiet, bekämpade ivrigt men förgäves
krisuppgörelsen s.å. mellan socialdemokraterna
och Bondeförbundet men fick ej hela sitt parti
med sig. Han blev 1934 landshövding i Jönköpings
län och överflyttade i samband därmed till F.k. ;
han spelade en stor roll vid de liberala
gruppernas återförening s.å. och var Folkpartiets förste
parlamentariske ledare 1934—35. H., som var led.
av 1930 års försvarskommission, var en av
upphovsmännen till 1936 års försvarsordning. [Th.;T.Er]B.
2) Ruth Lizzie H a m r i n-T h o r e 11, den
föreg:s dotter, journalist (f. 20/e 1903), g. 1928
m. jägmästaren Erik Thorell. Efter tjänstgöring
i dagspressen och i kvinnosakstidn. ”Tidevarvet”
blev H. 1931 medarbetare, senare 2:e red. för
”Idun”. H. har blivit en av Sveriges mest lästa
kvinnliga journalister, känd även genom ett
flertal böcker och radiokåserier. Hennes register
spänner över skiftande ämnesområden med
särskild tonvikt på hem-, barnavårds- och
uppfostringsfrågor. Hennes bästa böcker syssla med
dessa problem; serien om ”Anna Kristina” är
mest känd. H. är sedan 1946 ordf, i
Folkpartiets kvinnoförbund. B.Lm.
3) Josef Agne H., brorson till H.i),
journalist (f. 15/9 1905), fil. kand, i Lund 1927,
redaktionssekr. i ”Jönköpings-posten” 192g,
utrikeskorrespondent till flera tidn. 1931—35,
”Gö-teborgs-posten”s London-korrespondent 1935—38,
anställd i ”Dagens nyheter” från 1938, dess
korrespondent i Rom 1940, i London 1948;
Utrikes-dep:s pressombud i Rom 1940—44. H. har utg.
”En liten stad” (1931), kåserier på vers och
prosa om svenskt småstadsliv, ”Italienska dagar
och drömmar” (1932), dikter och skisser, ”John
Bull i helg och söcken” (1938), ”Diktatorns fall”
(1944), en bok om Mussolini, ”På italienska
vägar” (s.å.), ”Italiens väg till demokrati” (1946)
och ”Grekland mellan öst och väst” (1948). E.
Hamrånge, socken i Gästriklands ö. domsagas
tingslag i Gävleborgs län och pastorat i
Gästriklands ö. kontrakt av Uppsala ärkestift, i n.ö.
hörnet av Gästrikland och vid Bottniska viken; 374,30
km2, därav 345,70 land; 4,768 inv. (1948). H.
tillhör det i stort sett jämna, skogiga kustlandet
med mossar och västerut en del sjöar, ss. Viksjön
med Storsjön (54 m ö.h.). Socknen genomflytes
av H a m r å n g e å n, i vars nedre dalgång
bygden är belägen. Ån mynnar i
Hamrångefjär-den, tidigare en havsvik, nu genom
landhöjningen förvandlad till en insjö, som endast genom
smala sund, ett n. om Lindön (Norrsundet) och
ett s. om Björnön, står i förbindelse med
Bottniska viken. Åkern utgör knappt 4 °/o av land-
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
