Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansan - Hansard - Han-schui - Hanseater - Handse-dag, -förbundet - Hansekogg, hansakogg - Hanselli, Per - Hanselmann, Heinrich - Hansen, Hansén och Hanssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSEN
under ledning av sin borgmästare J. Wullenwever*
till en storstilad plan: i förbund med Danmarks
borgare och bönder skulle de störta de nordiska
furstarna. 1534—36 utkämpades en avgörande
kamp, känd under namnet grevefejden*, i vilken
utom Lübeck deltogo flera av de vendiska
hanse-städerna; den slöts med nederlag för H. Allt
svårare blev det att behålla privilegierna. I de
nordiska länderna motarbetades H. energiskt av
re-genterna, som i stället gynnade nordsjöstaternas
köpmän. Liknande svårigheter mötte alltmer H.
i England, som höll på att utvecklas till en
betydande sjömakt; under Henrik VIILs regering
uppehöllo väl hansestäderna sin handel här, men
under Elisabets tid genomfördes energiska
åtgärder för att lägga all handel i engelsmännens egna
händer: H:s rättigheter inskränktes, och engelska
varunederlag på kontinenten inrättades. 1579
upphävdes H:s privilegier i England. — Under samma
tid led H. nya svåra motgångar i Östersjön.
Or-denslandets sönderfall bragte flera hansestäder
under nya herrar, Sverige kom att behärska
Finska vikens båda kuster, och dess konung Erik XIV
gjorde svårigheter att bekräfta H:s privilegier. Ett
gemensamt hanseatiskt uppträdande kunde denna
gång ej åstadkommas (det förekom över huvud
ej efter grevefejden), men Lübeck grep i förbund
med Danmark till vapen mot Sverige 1563 (se
Nordiska sjuårskriget) för att skydda H:s rättigheter.
Freden i Stettin 1570 blev en formell framgång
för lybeckarna, men fredsvillkoren uppfylldes ej,
och svenskarna behärskade alltjämt handeln på
Narva. Efter hand förlorade H. sina privilegier i
de nordiska rikena, liksom den gjort i England.
Ej heller i Nederländerna, där deras kontor
flyttats från Brygge till dess efterträdare som
storhamn Antwerpen (”österlingarnas”, d.v.s.
öster-sjöbornas, hus i Antwerpen), lyckades de behålla
sin ställning; där dominerade holländarna från
1500-talets senare del. H:s tid som europeisk
handelsmakt var förbi. Trettioåriga kriget betydde
en ytterligare nedgång för H. Ännu o. 1670 höllos
dock fortfarande sporadiskt hansedagar. Senare
betecknades endast Lübeck, Hamburg och Bremen
som hansestäder.
Förutom sin ekonomiska och politiska
verksamhet, som ovan skildrats, har H. även utövat
en kulturskapande och kulturförmedlande dylik
av stor betydelse. Härom bära framför allt de
många byggnadsverk vittne, som i olika
hansestäder till våra dagar bevarat minnet av deras forna
storhet. I viss mån kunna Visbys mur och
kyrkoruiner räknas hit; hit höra de många ofta
präktigt utsmyckade stadskyrkorna, rådhusen,
privathusen och portarna i Danzig, Stralsund, Rostock,
Lübeck (framför allt) och Bremen m.fl. städer, i
en karakteristisk sengotisk tegelstil el. i tidig
renässansstil. För de nordiska rikena i sht betydde
H. som kulturförmedlare mycket, ja, stundom var
dess inflytande övermäktigt. Danmarks sill,
Norges klippfisk och Sveriges malm fingo genom H:s
förmedling sitt handelsvärde, samtidigt härmed
påverkade H. det nordiska stadsväsendet, den
nordiska konsten, de nordiska språken och många
andra sidor av skandinavernas liv. Från nyare
tidens början är en reaktion häremot märkbar. —
Litt.: ”Hanserecesse” (24 bd, 1870—1913); ”Hansi-
sches Urkundenbuch” (1876 f f.); D. Schäfer, ”Die
Hansestädte und König Waldemar von Dänemark”
(1879), ”Die deutsche Hanse” (2 Aufl. 1914); K.
G. A. Grandinson, ”Studier i hanseatisk-svensk
historia” (2 bd, 1884—85); E. Daenell, ”Die
Blüte-zeit der deutschen Hanse” (2 bd, 1905—06); J. v.
Gierke, ”Die deutsche Hanse” (1918); "Inventare
hansischer Archive” (3 bd, 1896—1913); C. Weibull,
”Lübeck och Skånemarknaden” (1922); en rad avh.,
bl.a. av W. Stein, i ”Hansische Geschichtsblätter”,
den viktigaste tidskr. för hanseatiska frågor. I.A.
Hansard [hän’sad], engelska boktryckare. L
u-ke H. (1752—1828) blev 1774 underhusets
boktryckare, tryckte förutom dettas ”Journals” ett
flertal andra för noggrant och snabbt utförande
berömda verk (av Burke, Harris m.fl.). Hans
äldste son Thomas Curson H. (1776—1833)
grundade eget tryckeri och tryckte bl.a.
”Parlia-mentary debates” samt författade handboken
”Ty-pographia” (1825, ny uppl. i utdrag 1869).
Han-schui [-J61], flod i Kina, se Han-kiang.
Hansea’ter, medlemmar av Hansan*.
Hanse-dag, -förbundet, se Hansan.
Hansekogg, hansakogg, sjöv., se Kogg.
Hansell’i, Per, bokförläggare (1815—79), först
biträde i, senare (1844) ägare av en bokhandel
i Uppsala, drev förlagsrörelse, utgav 1845—51
tidn. ”Upsala” och var från 1853
bokauktiona-tor. H. gjorde sig bemärkt som utg. dels av
mera kuriösa tryckalster, dels av de värdefulla
serierna ”Svenska vitterheten” (1852—57,
omfattande Kexels, Nordenflychts, Hallmans, J.
Nyboms, Wallenbergs m.fl. skrifter) och i sht
”Samlade vitterhetsarbeten af svenska förf, från
Stjernhjelm till Dalin” (22 bd, 1856—78) samt
började 1874 utge Thorilds skrifter. C.V.J.
Hanselmann [han’zal-], Heinrich,
schweizisk läkepedagog (f. 1885). Efter studier och
arbete inom olika ungdomsvårdande
organisationer grundade H. 1925 Alisbrunns
Landerziehungs-heim för svåruppfostrade och utvecklingshämmade
barn, vilket blivit en mönsteranstalt för senare
anläggningar. 1931 blev H. kallad till prof, i
läkepedagogik i Zürich och blev 1937 president
för Internationale Gesellschaft für Heilpädagogik.
H. har verkat som rådgivare och föreläsare i
uppfostrings- och livsfrågor och bl.a. medverkat
i två kurser på Siljanskolan. Bland hans
omfattande skrifter märkas ”Einführung in die
Heilpädagogik” (1930; sv. övers. 1939),
”Erziehungs-beratung” (1937), ”Problembarn och barnproblem”
(s.å.), ”Grundlinien zu einer Theorie der
Sonder-erziehung” (1941). — Till H:s 60-årsdag utkom
”Festschi ift zum Prof. H.” (1945). E.Bng.
Hansen, Hansén och Hanssen. Dessa
uppslagsord ha sammanförts till e n artikelserie.
Sp.
H., Aage (f. 1894) .... 1031
Aage Sikker (f.
1897) ........... 1032
Aase (f. 1893) .... 1031
Aksel C. H. (f.
1853) .................... 1024
Alvin H. (f. 1887) 1029
Andreas M. (f. 1857) 1025
Cecilia (f. 1898) .. 1032
Christian Frederik
(f. 1756) ................ 1021
Christian Frederik
(f. 1788) ........... 1021
H., Christian R. (f.
1889) .......... 1020
Constantin (f. 1804) 1022
David (f. 1880) .... 1019
Einar A. (f. 1902) .. 1020
Emil C. (f. 1842) .. 1024
Ernst H. T. (f. 1892) 1030
Fred H. R. (f. 1897) 1019
Frederik Carl Chris-
tian (f. 1870) .... 1026
Gerhard H. Armau-
er (f. 1841) .......... 1023
Godfred (f. 1876) .. 1027
— 1017 —
— 1018 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
