Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hassel - Hassela - Hasselbacken - Hasselberg, Bernhard - Hasselberg, Per - Hasselberg, Carl - ab. Hasselblad, F. W., & co. - Hasselblatt, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSELA
Värmland. Under den postglaciala värmetiden låg
dess nordgräns i Sverige betydligt nordligare. Den
var då också betydligt vanligare än nu i s.
Sverige. Man anser t.o.m., att stora områden täcktes
av rena hasselskogar. Av nötterna finnas 2 typer,
dels rundade, dels mera långsträckta; den förra
typen är vanligast och går längst mot n.
Nötterna utgöra ett allmänt omtyckt födoämne och
innehålla en ljusgul, torkande olja (50—55 %), vilken
användes som matolja, i parfymerier, som
bränn-och maskinolja samt till såpberedning. Veden
användes till käppar, korgflätning och laggkärlsband,
till träsnideriarbeten samt till beredning av kol.
C. maxima (C. tubulo’sa), lambertsnöt, f i
1-bertsnöt, inhemsk i s.ö. Europa, mera
högväxt och ofta trädartad, har rörformigt förlängd
svepeskål. En varietet är den i trädgårdar odlade
blodhassel (f. atropurpur’ea) med rödbruna
blad. C. ColuFna, bysantinsk, turkisk h..
från Orienten och Himalaya, flerstädes odlad, är
ett ända till 20 m högt träd med korkartad bark
och äggrunda blad. G.
Hassela, socken i N. Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län, och pastorat i
Nordanstigs kontrakt av Uppsala ärkestift, intill gränsen
mot Medelpad; 459,30 km2, därav 438,80 land; 2,092
inv. (1948; 5 inv. pr km2). H., som genomflytes
av övre Harmångersån, är en skogig bergstrakt
med huvudbygden närmast Hasselasjön (121 m
ö.h.) i s.ö. På gränsen i n.v. når Synhällan 555
m. Åkern utgör blott 3 °/o av landarealen,
skogsmarken 85 °/o. Ströms bruks ab. äger mer än
halva socknen, däribland Franshammar med
elkraftverk; Franshammars järnbruk privilegierades
1765 och nedlades på 1870-talet. Någon träindustri,
bl.a. en plywoodfabrik. Socknens v. delar äro
gammal finnbygd (se R. Gothe, ”H.-finnarna”,
1942). Kyrkan från 1826 efterträdde en
medeltidskyrka. — Namnet skrevs 1529 Hassale. Det
är bildat till hassel, åsyftande vegetation av
hasselbuskar (se C. G. Styffe, ”Skandinavien under
unionstiden”, 3 uppl. 1911, sid. 391). P.;Er.
Hasselbacken, sommarrestaurang på S.
Djurgården, Stockholm.
Hasselberg, Clas Bernhard, astronom,
fysiker (1848—1922), fil. dr i Uppsala 1872,
adjunktastronom i Pulkova 1875, astrofysiker där 1883,
organiserade som sådan det astrofysikaliska
obser-vatoriet 1885—86, Vetenskapsakad:s fysiker 1888.
H. upptäckte bl.a. natriumlinjen i kometspektrum,
vilken han förklarade bero på elektriska
urladdningar, samt utgav en elegant faksimMe-uppl. av
Tycho Brahes ”Astronomiae instauratae
mecha-nica” (1901). H. ledde också ett flertal
astronomiska exp. (bl.a. 1874 till Manchuriet för att
studera Venuspassagen). tV.N.
Hasselberg, Per, bildhuggare (1850—94), son
till en arbetare i trakten av Ronneby, begav sig
1868 till Stockholm, där han bl.a. en kort tid
besökte akad., varefter han 1876 fortsatte sina
studier i Paris. Här slog han igenom med
”Snöklockan”, utställd 1881 som gipsmodell. I detta
och besläktade arbeten, ”Vågens tjusning”,
”Grodan” (1890), ”Näckrosen” (1893), el. i verk som den
monumentala gruppen ”Farfadern” (1886, rest i
brons i Humlegården) med sin livfulla
kontrastverkan visa sig hans fina poetiska uppfattning och
hans förmåga att skapa uttryck för vaknande liv
och spirande kraft. Stort tänkta äro hans
takskulpturer för Fürstenbergska galleriet i
Göteborg, förhärligande naturkrafterna, ”Dynamiten”
m.fl. Hans porträttbyster utmärkas för fast form
och träffsäker karakterisering. H:s franska
skolning, som lärde honom hans mästerliga teknik,
medförde i början även ett visst beroende av
fransk uppfattning, men i den mån han frigjorde
sig härifrån, blevo hans verk alltmer
genomträngda av nordisk innerlighet och livskänsla. H. är
bäst företrädd i Göteborgs museum, med o. 40
skulpturer och lika många skisser och studier. —
Litt.: A. L. Romdahl, ”P. H.” (1909). MtBjn.
Hasselberg, Carl Jonas Erik, präst (1856—
1938), kyrkoherde i Grundsunda 1898, teol.
heders-dr i Uppsala 1921. H. har som hembygdsforskare
och kyrkohistoriker gjort sig känd för grundlighet
och lärdom. Bland hans skrifter märkas
”Norrländskt fromhetslif på 1700-talet” (2 bd, 1919),
”Ernst Arbman och den jämtländska väckelsen”
(1923), ”Under polstjärnan” (1935). H. erhöll på
sin 75-årsdag en festskrift (i ”Fornvårdaren”, 4,
I93i)-
ab. Hasselblad, F. W., & co., Göteborg,
etablerat 1841, bolag 1919, driver hatt-, kravatt- och
konfektionsfabriker samt idkar
grosshandelsrörel-se. Aktiekapital 5,65 mkr, balansomslutning c:a
17 mkr; antal anställda o. 400, varav c:a no
in-dustriarb. — Ett dotterbolag är Hasselblads
fotografiska a b., grundat 1920 i samband
med övertagande av bl.a. ab.
Hasselblad-Scholan-ders fotografiska magasin. Dess aktiekapital är
1,8 mkr, balansomslutningen c:a 7 mkr, antalet
anställda o. 200. A.Lg.
Hasselblatt, Emil, finländsk biblioteksman
(f. 1874), fil. mag. 1897, har varit verksam som
litteratur- och teaterkritiker i ”Nya pressen”,
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
