Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hawaiiöarna, Sandwichöarna - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAWAHÖARNA
257 mm på läsidan och 1,000—1,200 mm i de
högsta delarna. Nederbörden är på öarnas
vindsida täml. jämnt fördelad över hela året med
max. i april. På läsidan faller praktiskt taget hela
nederbörden under tiden nov.—mars, d.v.s. under
den tid, då s. och s.v. vindar uppträda. A.Er.
Växtvärld. Upp till 300 m ö.h. är vegetationen
starkt kulturpåverkad. Planteringar av
kokospalmer, dungar av brödfrukt- och bananträd,
tama-rinder, mangoträd och några av amerikanerna
införda akasiaarter sätta sin prägel på landskapet.
På de fuktiga vindsidorna uppträda dock snart
regnskogarna med Calophyll’um inophyWum, de
inföddas kamani, högre upp ersatt av andra arter, ss.
Aleuri’tes molucca’na och Jambo’sa malacce’nsis. De
yppigaste regnskogarna träffas i mot passaden
exponerade bergdalar med djup vittringsjord och i
molnregionen mellan 1,000 och 2,000 m. Här
präglas regnskogarna bl.a. av MetrosidPros polymor’pha
och koa-trädet (Acac’ia furca’td). F.ö. dominera här
rubiacéer, lobeliacéer, rutacéer och araliacéer.
Ståtliga ormbunkar, däribland många i trädform
(Ci-bo’tium), bilda undervegetationen. På läsidorna
finnas glesa skogar, stundom mycket artrika med bl.a.
Reynol’dsia sandwicPnsis som karaktärsväxt. Vanl.
förhärska dock busksavanner, de förra med låg
Pan’danus och torniga euphorbiacéer. Skogsgränsen
ligger på 2,000—2,700 m. Fjällregionen präglas av
busk-, ris- och grässtäpper med inslag av
sucku-lenter (Ensis ar gen’tea el. Argyroxiph’ium). Mera
än 80 °/o av alla växtarter äro endemiska. J.F.
Djurvärlden, som visar släktskap med både den
polynesiska och den amerikanska, är artfattig, och
de flesta formerna äro endemiska. Urspr. fanns
endast ett landdäggdjur på öarna, en fladdermus,
Ata’lapha, men sedermera ha införts husdjur samt
råttor och möss, vidare mungos för att förgöra de
senare. Bland fåglarna märkas främst
klädnads-fåglar med ett 60-tal arter, alla endemiska, samt
honungsätare och honungssugare. Papegojor
saknas. Dessutom har man infört en del fåglar ss.
höns, fasaner, vaktlar, duvor och gråsparvar. Av
reptiler förekomma endast några arter geckoödlor,
medan ormar och groddjur saknas. Även
insekterna räkna talrika endemiska arter. Många
skadeinsekter ha sedermera inkommit dit. Y.Ln.
Befolkning. H:s befolkning beräknas vid
upptäckten av H. ha uppgått till c:a 200,000. Dessa
tillhörde den polynesiska folkgruppen. Efter
kontakten med den europeiska civilisationen
minskade befolkningen mycket kraftigt och uppgick o.
1870 till knappt 100,000, av vilka majoriteten
fortfarande var polynesier. Orsakerna till denna
kraftiga folkminskning voro många, men den
kraftigast bidragande synes ha varit
polynesier-nas dåliga motståndskraft mot de
infektionssjukdomar, som européerna medförde. Efter USA:s
övertagande av ögruppen har H:s befolkning
kraftigt stigit och uppgick 1940 till 423,330.
Denna ökning beror uteslutande på inflyttning från
USA och Asien, främst av japaner. De renrasiga
polynesierna uppgingo 1941 till blott 14,246 och
synas alltså vara på väg att fullständigt
försvinna. 52,445 voro av blandad polynesisk och
vit el. asiatisk härstamning, 147,759 vita, därav
8,460 från Puerto Rico, 124,351 japaner, 24,886
kineser, 18,050 filipinos, 4,628 koreaner samt 823
ej närmare specificerade. Genom giftermål
mellan de olika befolkningsgrupperna synes
emellertid ett speciellt hawaiiskt folk vara på väg att
utbildas. Någon rasdiskriminering förekommer
ej. Vad befolkningsfördelningen beträffar har
från tiden för upptäckandet en kraftig
förskjutning skett. Hawaii var då den utan jämförelse
tätast befolkade av öarna, och mer än hälften
av ögruppens befolkning bodde där. Ännu o.
1860 hade ön den största folkmängden.
Därefter har emellertid H:s befolkningscentrum
flyttats till Oahu, som 1940 hade 257,664 och 1946
358,911 inv., d.v.s. 61, resp. 69% av H:s hela
befolkning. Detta beror framför allt på huvud-
De största öarnas areal och folkmängd 1946.
Areal i km2 Folkmängd Inv. pr km2
Hawaii ................. 10,401 70,871 7
Maui .................... 1,885 45.33Ö 24
Oahu .................... 1,549 358.911 232
Kauai ................... 1,417 34.689 25
Molokai ................... 676 5.258 8
Lanai ................... 363 3.630 10
Niihau ...............; 251 211 1
Kahoolawe ............| 179 o _______o
Hela Hawaiiöarna .. 16,721 ; 518,906 31
staden Honolulus kraftiga expansion.
Stadsbefolkningen på H. uppgår f.n. till i det närmaste
54% av hela befolkningen. De största städerna
voro 1945 Honolulu (261,023) och Hilo på
Hawaii (28,308).
H:s urinvånare äro polynesier. Deras
ursprungliga bostäder utgjordes av rektangulära,
grästäckta hus, och klädedräkten tillverkades av
barktyg, tapa. Berömda äro de utomordentliga
fjäderarbetena: mantlar, hjälmar och masker för de
förnäma, beklädda med röda och gula vingfjädrar
av en fågel (Drep’anis pacif’ica). Åtskilliga sådana
ha bevarats till vår tid. Statens etnografiska
museum i Stockholm äger några fjäderprydnader från
Hawaii. Fjädrarna äro fästa på ett nätliknande
underlag och ordnade i mönster. Fjädergirlander och
fjäderviskor hörde till männens prydnader, medan
kvinnorna smyckade sig med blomsterkransar.
Infödingarna tatuerade sig också fordom rikligt.
Jordbruk och fiske voro huvudnäringar. Man odlade
framför allt taro och använde som njutningsmedel
kava-drycken. Konstgjord bevattning var känd.
Taro-rötterna rostades och krossades till en massa,
som fick jäsa och sedan förtärdes (poi). Som
vapen användes klubbor, dolkar, slungor och spjut,
alla av trä och dolkarna med hajtänder längs
eggen. Ombord på sina väldiga långfärdskanoter
kunde hawaiierna företaga omfattande resor till
andra ögrupper. De älska dans och sång. Bekant
är hula-hula-dansen, som utföres till
ackompanjemang av ett slags skallror, väldiga kalebasskal
fyllda med stenar. På det gamla Hawaii funnos 4
klasser el. stånd: konungar, landshövdingar,
jordägare och arbetare. Hövdingarnas antal var stort,
och det var först med Cooks hjälp, som
Kame-hameha lyckades göra sig till härskare över hela ön.
Hawaiierna dyrkade en rad gudar, av vilka de
viktigaste troddes bo i vulkanen Mauna Loa.
Numera äro öborna alla kristna, starkt
dekul-turerade och dessutom uppblandade med vita och
asiater. A.Er ;G.Br.
— 1209 —
— 1210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
