Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hicks, Granville - Hicks, John Richard - Hicks-Beach, Sir Michael - Hicks pascha, William - Hic Rhodus, hic salta - Hidalgo (adelsman) - Hidalgo (Mexico) - Hidalgo del Parral - Hiddenit - Hiddensee - Hide - Hideyoshi (Hiyoshi, Hashiba, Toyotomi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIDEYOSHI
och engelska vid Smith College. Han var 1924
—27 litterär red. för ”Universalist Reader” och
publicerade 1926 ”Eight ways of looking at
Christianity”. H. fördes emellertid bort från sin
religiösa inställning och uppträdde kritiskt mot
prästerna, varför han fick sluta som lärare och
red. Han hade tagit starka intryck av radikala
litteraturforskare som Newton Arvin och Van
Wyck Brooks, fördjupade sig i studiet av Marx
och lärde av marxistiska litteraturtolkare. Han
blev under den stora ekonomiska krisen o. 1930
politiskt aktiv som medl. av kommunistiska
partiet och blev chef för den litterära avd. i ”New
Masses” 1934. Med arbetet ”The great tradition:
an interpretation of American literature since the
civil war” (1933, omarb. uppl. 1935) lämnade
han ett av de mest uppmärksammade inläggen
i 1930-talets amerikanska debatt om den
marxistiska litteraturforskningen. H., som 1929 blivit
lärare i litteraturhistoria vid Rensselaer
Poly-technic Inst., blev avskedad 1935 och slog sig
ned på en lantgård i Grafton, N.Y. Efter
rysktyska pakten 1939 lämnade H. kommunistiska
partiet och ”New Masses”. H., som var medutg.
av antologien ”Proletarian literature in the
United States” (1935), har utg. ”One of us, the
story of John Reed” (1935), ”John Reed, the
making of a revolutionary” (1936; jämte J. Stuart),
”1 like America” (1938), ”Figures of transition”
G939), ”The first to awaken” (1940; jämte R. M.
Bennett), ”Only one storm” (1942), en roman,
”Behold trouble” (1944) och ”Small town”
(1947). E.
Hicks, John Richard, engelsk
nationalekonom (f. 1904), prof, vid Manchesters univ.
1938—46, därefter vid Oxfords univ. H. är en
av nutidens främsta ekonomiska teoretiker och
har med skarpsinne vidareutvecklat de
matematiska teorier, som först formulerades av Walras,
Pareto och Wicksell. I sitt huvudarbete ”Value
and capitai” (1939, 2 ed. 1946) lägger han en
ny grund för pristeorien genom att ta avstånd
från tanken, att nyttan el. behovstillfredsställelsen
äro mätbara, något som de tidigare
gränsnytte-teoretikerna i regel förutsatte, och genom att i
stället endast anta, att vi betr, olika
varukom-binationers nyttor känna, om en nytta är större
än el. mindre än el. lika stor som en annan nytta.
Den avtagande gränsnyttan ersättes av H. med
den avtagande marginella substitutionskvoten,
d.v.s. med tanken, att ju större tillskott vi få
av en vara, desto mindre kan förlusten bli av
andra varor, om vi skola anse oss ha oförändrad
nytta. Vid en given inkomst är konsekvensen
av denna teori, att våra utgifter fördelas på olika
varor på ett entydigt sätt. Genom att undersöka
olika relationer mellan varor, som vi konsumera
(komplementaritet etc.), har H. lagt en både
mera realistisk och en teoretiskt mera hållbar
grund för konsumtionsläran än den tidigare
gräns-nytteläran utgjorde. H. analyserar vidare
samspelet mellan olika marknader och uppställer de
matematiska villkoren för att dessa skola befinna
sig i jämvikt. I den dynamiska teorien utvidgas
systemet till att omfatta även räntor och
förväntningar om pris- och ränteändringar. — H:s första
bok var ”Theory of wages” (1932). En mycket
läst lärobok är ”The social framework” (1942;
sv. övers. ”Samhällsekonomins grundvalar”, 1945,
4 uppl. 1949). Tills, med sin hustru, Ursula
K. Hicks, som skrivit ”The finance of British
government” (1938) och ”Public finance” (1947),
har H. utg. flera böcker: ”The taxation of war
wealth” (1941; jämte L. Rostas), ”Standards of
local expenditure” (1943) och ”The incidence of
local rates in Great Britain” (1945). Ln.
Hicks-Beach [-bic], Sir M i c h a e 1, engelsk
politiker (1837—1916), invaldes 1864 i underhuset
som konservativ, understatssekr. febr.—dec. 1868,
överstatssekr. för Irland 1874, statssekr. för
kolonierna 1878—80, Salisburys skattkammarkansler
1885—86, handelsminister 1888—92, åter
skattkammarkansler 1895—1902. H. gjorde sig i sht känd
som frihandlare och motståndare till
Chamber-lains tullpolitik.
Hicks pascha, William, engelsk militär (1830
—83), officer i brittisk-indiska armén 1849, överste
1880 och general i egyptiska armén 1883, deltog i
fälttåget i Etiopien 1867—68 och blev 1883
befälhavare för de egyptiska stridskrafterna mot
mahdin. Här överrumplades H. 3/ii vid Kashgil,
där hans armé tillintetgjordes och han själv stupade.
Hic Rhod’us, hic salta (lat.), ”här är Rhodos,
hoppa här!”, ung.: visa nu vad du duger till,
efter en av Aisopos’ fabler, enl. vilken en
skräv-lare skröt med ett väldigt språng, som han en
gång skulle ha gjort på Rhodos, vilket vittnen
på denna avlägsna ö kunde intyga, varvid en
åhörare kom med ifrågavarande uppmaning.
Hidalgo [iÖaTgå] (spa., eg. hi d’algo, son av något,
av god börd), lägre adelsman i Spanien.
Hidalgo [iÖaTgå], stat i Mexico, n. och n.ö. om
staden Mexico; 20,870 km2; 750,827 inv. (1940)
Huvudstad: Pachuca (59,351 inv.).
Hidalgo del Parra’1 [iÖaTgå], stad i Mexico, se
Parral.
Hiddeni’t, miner., smaragdgrön spodumen;
användes som ädelsten. Se Pyroxengruppen.
Hidd’ensee [-ze], ö v. om Rügen, Tyskland;
skildes 1308 från Rügen genom en stormflod. Högsta
punkt 70 m ö.h. H. är en omtyckt sommarort.
Hiddenseefyndet benämnes en på H.
funnen saml. guldsmycken från vikingatiden. Fyndet,
som består av 16 föremål med sammanlagd vikt
av 626,2 g, kom i dagen i 2 omgångar, 1872 och
1874, första gången efter en stark storm, på öns
strand nära orten Neuendorf. Sannolikt har
skatten varit nedgrävd i strandkanten och framspolats
av vattnet. Smyckena, som hänförts till tiden o.
1000 e.Kr., bestå av en flätad halsring, ett runt
spänne samt ett garnityr av 10 större och 4 mindre
hängsmycken. Alla föremål äro av rent
skandinavisk typ och flertalet prydda med utsökta
band-och djurornament i filigran. — Litt.: P. Paulsen,
”Der Goldschatz von H.” (i ”Führer zur
Ur-geschichte”, 13, 1936). G.Em.
Hide [håid], hide of land, äldre engelskt ytmått
av lokalt varierande storlek, vanl. 120 acres*.
Hideyoshi [-jå’Ji], japansk fältherre och
statsman (1536—98), hette urspr. H i y o s h i, tog
sedermera namnet H a s h i b a och först senare
Toyotomi (familjenamn) H. (personnamn),
under vilket sista han är mest bekant. Av låg
börd kom H. sig upp som samurai under Oda
— 409 —
— 410 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
