Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hilton, James - Hiltunen, Onni - Hilty, Carl - Hilum - Hilus - Hilversum - Hilzheimer, Max - Hima - Himalaya, Himalaja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HILTUNEN
konst. Av hans arbeten kunna nämnas romanerna
”The silver flame” (1928), ”And now goodbye”
(1931; sv. övers. 1936), ”Contango” (1932), ”Rage
in heaven” (s.å.; sv. övers. ”Himlens vrede”,
1933), ”Knight without armour” (1933; sv. övers.
1938), ”Lost horizon” (s.å.; sv. övers. ”Blå
månen”, 1935), ”Goodbye, Mr Chips” (1934; sv.
övers. 1935), en försynt och känslig teckning av
en världsfrånvänd lärares liv, ”We are not alone”
(i937; sv. övers. 1938), ”To you, Mr Chips”
(1938), ”Random harvest” (1941; sv. övers.
”Slumpens skördar”, s.å.), ”The story of Dr Wassell”
(1944; sv. övers, s.å.), ”So well remembered”
(1946; sv. övers. ”Att alltid minnas”, s.å.) och
”Nothing so stränge” (1947; sv. övers. 1948).
Under senare år har H. uppehållit sig i USA,
framför allt i Hollywood, där han bl.a. övervakat
filmningen av flera av sina romaner. E.
HiFtunen, O n n i Alfred, finländsk politiker
(f. 1895), socialdemokratisk riksdagsman sedan
1930 och ordf, i socialdemokratiska partistyrelsen
1944—46, medl. av alla samlingsregeringar sedan
1944, finansminister i Fagerholms
socialdemokratiska regering sedan 1948.
Hilty, Carl, schweizisk moralfilosof och
stats-rättslärare (1833—1909), prof, i Bern och från
1899 led. av Internationella skiljedomstolen i Haag.
Utom statsvetenskapliga arbeten utgav H.
åtskilliga populära etiska skrifter, bland vilka må
nämnas ”Glück” (3 bd, 1891—99, flera senare uppl.)
och ”Das Geheimnis der Kraft” (1909).
Hilum, bot., se Frö.
Hilus, anat., de mer el. mindre djupa
inbuktning-ar, som finnas på de flesta organ, där blodkärl
passera in och ut. Äga organen
sekretutförsgång-ar, gå dessa också genom h., liksom nervernas
inträdesställe är förlagt till denna plats.
HiFversum, stad i prov. Nordholland,
Nederländerna, n. om Utrecht; 80,242 inv. (1946).
Järnvägsknutpunkt; rundradiostation; textilindustri. H.
är bekant för sina stora, vackra och moderna
villakvarter.
Hilzheimer [hilTshaimar], Max, tysk zoolog
(f. 1877), 1922 dir. för naturvetenskapliga avd. av
Märkisches Museum i Berlin, har bl.a. utg. ”Die
Haustiere in Abstammung und Entwicklung”
(1910), ”Natürliche Rassengeschichte der
Haus-säugetiere” (1926), ”Handbuch der Biologie der
Wirbeltiere” (1912) och bearbetat rov- och
hovdjur i Brehms ”Tierleben” (1915—16).
Hima, folk, se Batussi.
Himal’aya, H i m a 1 a j a (sanskr., ”snöns hem”),
jordens största bergskedjesystem, är den s.
huvudstammen av den huvudsaki. under tertiärperioden
bildade bergskedjezon, som skiljer den främre
indiska halvön från det övriga eurasiatiska
kontinentblocket. Denna zon av veckbergskedjor
bildades genom sammanpressning av det långa
geo-synklinalhav, Tethys, som under den mesozoiska
eran skilde nord- och sydkontinenterna från
varandra. I n.v. Indien, där tethysgeosynklinalen är
kraftigast sammanpressad, urskiljas följ,
bergskedjesystem: 1) Kun-lun, den forna
Angarakon-tinentens genom senpaleozoisk (variskisk)
veck-ning bildade randkedja, som senare under den
al-pidiska orogenesen blev ett verksamt element i
denna; 2) A g h i 1-K a r a k o r u m, som
motsva
rar Alpernas nordstam (alpiderna) och uppbygges
av mäktiga tethyssediment med n. el. obestämd
veckningsriktning; 3) Karakorum inkl, dess
ö. fortsättning Transhimalaya, som utgör en bred
zon av huvudsaki. granitgenomträngda kristallina
skiffrar, vilka bilda veckningszonens högst
upp-lyftade delar, och 4) Himalaya, som
motsvarar Alpernas sydstam (dinariderna) och utgör en
väldig komplex av granitgenomträngda kristallina
skiffrar samt paleozoiska och mesozoiska
sediment, bildande mot s. överstjälpta och överskjutna
veckpackar. Dess 2,500 km långa mot s. konvexa
bergkedjesystem bildar i v. en skarp slynga kring
den indiska massans mot n.v. framskjutande hörn
och finner sin fortsättning i Hindukush och Irans
s. randkedjor; i ö. gör det en liknande omböjning
mot s., bildande Bortre Indiens västrand. H.
skiljes från Karakorum-Transhimalaya genom Indus’
och Brahmaputras 2,200 km långa längddal, vilken
följer spåret av ett i kretaceisk tid bildat fördjup,
utfyllt med mer än 3,000 m mäktiga konglomerat,
sandiga och leriga grundvattenssediment och
ba-siska lavor. Detta tråg markerar nordgränsen för
H:s mot s. riktade överskjutningsstruktur.
H. består av ett stort antal parallellkedjor, vilka
längs systemets mellersta del fördela sig på fyra
geologiskt olikartade zoner: 1) Siwalik-bergen, 2)
Lägre H., 3) H:s huvudkedja och 4)
Zanskar-ked-jan. — S i w a 1 i k-b e r g e n el. S u b-H. är en
5—40 km bred zon av 1,000—1,500 m höga,
skog-klädda förberg längs H:s rand, vilka saknas
endast längs en kort sträcka mellan 89 och 900
ö.lgd. De höja sig plötsligt och ofta med brant
front över slättlandet. Ställvis sluta sig dessa
förberg intill Lilla H. och äro då topografiskt
mindre framträdande, ställvis skiljas de från
denna genom 30—70 km breda sänkor (s.k. duns).
Denna förbergzon består av veckade, mycket unga
(miocen—pleistocen) sediment (siwalik-serien) med
en sammanlagd mäktighet av c:a 5,000 m. Det är
avlagringar av samma slag som de konglomerat,
sand- och slamavlagringar, som i nutiden av
floder och strömmar bildas framför den väldiga
kedjans rand, och de utgöras av érosions- och
vittringsprodukter av de växande kedjorna.
Si-walikseriens gräns mot H:s äldre berggrund är ett
in under denna stupande överskjutningsplan (the
main boundary fault). — Lilla H. (eng. Lesser
Himalaya), ett 70—120 km brett bergland, som
med ofta brant front höjer sig över förlandet men
som sedan bibehåller en ganska likformig höjd
norrut el. t.o.m. sänker sig ställvis. Detta i stor
utsträckning skogklädda bergland har i Nepal
och Punjab formen av ofta mjukt formade kedjor,
parallella med el. utgrenande från huvudkedjan
(Pir Panjal, Dhauladhar), stundom omslutande
stora depressioner (Srinagar-bäckenet). I Kumaon
(i n. delen av Förenade provinserna)
karakteriseras terrängen av en ganska likformig topphöjd
mellan 1,800 och 3,000 m. I stort sett har Lilla
H. utseendet av ett peneplan, kraftigt
sönderskuret genom djupa dalgångar. I Sikkim saknas
denna zon. — H:s huvdkedja el. Stora H.
(eng. Great Himalayan Range) bildar ett tredje
gigantiskt, brant trappsteg i den stora
bergskedje-komplexen, sträckande sig på ett avstånd av c:a
130 km från det indiska slättlandet. Skogsgränsen
— 451 —
— 452 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
