Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hohenzollern, ätt - Hohenzollernkanalen - Hohes Venn - Hohe Tatra - Hohe Tauern - Hohultslätt - Hoj - de Hojeda (Ojeda), Alonso - Hojer, Andreas - Hojum - Hok - Hokkaido (Yezo) - Hokkofåglar, hokkohöns - Hokusai (Shunro, Katsukawa, Katsushika, Mugura) - Hokuspokus - Hol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOL
”Monumenta Zollerana” (8 bd, 1852—90); L.Schmid,
”Die älteste Geschichte des Gesamthauses der H.”
(3 bd, 1884—88); ”Hohenzollerische Forschungen”
(7 bd, 1891—1902) med forts. ”Quellen und
Forschungen zur deutschen, insbesondere
hohenzolleri-schen Geschichte” (1905—12); ”H.-Jahrbuch” (20
bd, 1897—-1916); G. Schuster, ”Aus der Geschichte
des Hauses H. 1415—1915” (1915); O. Hintze, ”Die
H. und ihr Werk” (8 Aufl. 1916). [PS.]B.
Hohenzollernkanalen [håantsålFarn-], se Berlin
—Stettin-kanalen.
Hohes Venn [hå’as fänn’], höjdrygg i Tyskland
och Belgien, n. om staden Malmédy, uppbyggd av
kambriska skiffrar och kvartsiter, har en bred,
till stor del kal kam. Mot s. är H. brant, mot n.
långsluttande. Högsta punkt: Botrange, 692 m ö.h.
Hohe Tatra [hå’a], se Tatra.
Hohe Tauern [hå’a täu’arn], se Tauern.
Hohultslätt, municipalsamhälle (sedan 1942) i
Älghults sn i Småland, vid statsbanelinjen
Oskarshamn—Växjö 30 km n.n.v. om Nybro;
5,15 km2, därav 4,96 land; 871 inv. (1949). En
papp- och reseffektfabrik tillhör A 1 s t e r m o
bruks a b., med ett aktiekapital av 437,500 kr,
180 arb. och ett årligt tillverkningsvärde av 3,6
mkr (3,000 t papp); firman etablerades 1865,
bolag 1893. Dessutom finnas här spegelfabrik (45
arb.), snickerifabrik (35 arb.), möbel-,
lädervaru-m.fl. mindre fabriker. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 2,273,800 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,730,470 kr
(1947). — Samhället är uppkallat efter byn
Ho-hult, vars namn skrevs Hohult 1297 (avskrift),
Hovlte 1418. Det torde innehålla ho, använt om
en trågformig terrängformation, samt hult, mindre
skog, dunge. P.;Er.
Hoj (eng. hoy, av mholl. hoei), urspr. enmastat,
flatbottnat fartyg, som förr nyttjades för
persontrafik på Englands och Hollands kuster; numera
pråm; även nedsättande beteckning för
undermåligt el. icke sjövärdigt fartyg.
de Hojeda [åzä’öa] (el. O j e d a), A 1 o n s o,
spansk erövrare (o. 1468—o. 1515), åtföljde
Co-lumbus på dennes 2:a resa (1493—96) och
utmärkte sig därvid för oförvägenhet och
förslagenhet. Med en egen expedition, vari även ingick
Amerigo Vespucci, utforskade H. 1499 delar av
Sydamerikas n. kust, upptäckte Maracaibosjön
och präglade namnet Venezuela. Han gjorde
ytterligare ett par resor till n. Sydamerika och
utforskade därvid bl.a. Dariénbukten men anklagades
för dålig förvaltning och fick tillbringa någon
tid i fängelse. Ett av H. lett kolonisationsförsök
på nuv. Colombias n. kust misslyckades
fullständigt 1509, och H. framlevde sina sista år i misär
på Santo Domingo. H. var med sina fel och
förtjänster en typisk conquistador. L.P.
Hojer [-å-], Andreas, dansk historiker och
ämbetsman (1690—1739), studerade i Halle, särsk.
medicin, men kom sedan mest att syssla med
historia och juridik. H:s ”Kurzgefasste
dännemärcki-sche Geschichte” (1719) väckte genom sina skarpa
omdömen harm bl.a. hos Holberg. Hans ovanliga
flit och duglighet förskaffade honom dock 1722
platsen som historiograf. Som sådan fullföljde H.
sin företrädare C. H. Amthors arbete med en stor
Fredrik IV:s historia och medhann tiden 1699—
1711 (12 handskrivna volymer, nu i danska
riksarkivet) men föll i onåd vid Fredrik IV:s död.
Han författade nu ”König Friederich des Vierten
glorwürdigstes Leben” (utg. av N. Falck 1829), en
mera kortfattad men för sin tid utmärkt teckning,
som ställer H. i främsta ledet bland dåtida
historieskrivare. Från 1734 kallades H. till en mängd
olikartade ämbeten, som han alla skötte med stort
nit. Som jur. prof, blev han grundläggaren av en
dansk-norsk rättsvetenskap. [P.S.]B.
Hojum, kraftstation, se Trollhätte kraftverk.
Hok, samhälle i Svenarums* sn i Småland.
Hokka’ido (före 1869 Y e z o), den nordligaste
av de japanska öarna, bildar med närliggande små
öar och Kurilerna förvaltningsområdet Hokkaido;
88,775 km2; 3,068,282 inv. (1935, därav c:a 15,000
aino). Huvudort är Sapporo.
Hokkofåglar, hokkohöns, se Trädhöns.
Hokusai, japansk målare (1760—1849), elev av
bl.a. Shunshö och Katsukawa, förde efter sina
lärare och de orter, där han vistades, en mängd olika
namn, bland vilka H. och S h u n r o äro de
vanligaste egennamnen, Katsukawa,
Katsu-s h i k a och M u g u r a de vanligaste tillnamnen.
H. var under hela sitt liv oerhört produktiv men
visade först sent en mera personlig prägel, varför
omdömena om honom variera starkt. Han
sysslade med alla de traditionella japanska teknikerna
och motiven och behandlade dem elegant och
kunnigt men enl. japanska omdömen ytligt och
osjälvständigt. Det omedelbart upplevdas charm äga eg.
endast hans burleska folklivsskildringar. H. rönte
livlig uppskattning av de holländare, som vistades
i Japan och förde hans arbeten med sig hem. I
Europa blev han ansedd som ett geni och
påverkade starkt den västerländska konsten. Se färgpl.
— Litt.: E. de Goncourt, ”H.” (1896); Y. Noguchi,
”H.” (1928). G.S.
Hokuspok’us, eg. en av taskspelare använd
trollformel; även: taskspelarkonst, knep, trick; i eng.
hocus-pocus också ”taskspelare”; kanske snarast
efter en under 1500-talet uppträdande trollformel
hax pax max Deus ad’imax; dock enl. vanlig
uppfattning förvrängt av de latinska orden i nattvardens
instiftelseformel hoc est corpus (meum), ”detta är
min lekamen”, liksom en fullständigare form
ho-kuspokus filioEus av lat. filioq’ue el. fiTii (d.v.s.
sonens) corpus.
Hol, socken i Kullings härad i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Hols, Siene och
Horla pastorat i Kullings kontrakt av Skara stift,
n.ö. om Alingsås; 39,54 km2, därav 39,00 land; 580
inv. (1949; 15 inv. pr km2). Odlingsbygden ligger
i n. i Säveåns dalgång. Åkern utgör 29 °/o av
landarealen, skogsmarken 52 °/o. Av fornminnen
finnas järnåldersgravar, bl.a. på Hols åsar,
domar-ring och runsten. Kyrkan, i sina äldsta delar
från noo-talet, utvidgades på 1700-talet. Den har
en rikt skulpterad altaruppsats och predikstol
från början av samma årh.; i vapenhusets gamla
kyrkdörr synas kulhål från Kalmarkrigets tid
(1611—12); restaurerad 1941. — Namnet, som är
givet efter kyrkbyn, skrevs 1463 Hool. Det är ett
på många håll i Sverige som ortnamn
förekommande subst., motsv. isl. höll och med bet. rund
höjd. Byn ligger invid en sådan. Se ”Ortnamnen
i Älvsborgs län”, 8 (1914), sid. 122. I.MgjEr.
SU 13.
21 — Red. avsl. 12/s 49.
— 641 —
— 642 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
