Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmberg, Axel Emanuel - Holmberg, Emilie - Holmberg, 1. Teodor - Holmberg, 2. Cecilia Bååth- - Holmberg, 3. Emma - Holmberg, Gustaf - Holmberg, Olof (sångpedagog) - Holmberg, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMBERG
husläns historia och beskrifning” (3 bd, 1842—45,
omarb. uppl. av G. Brusewitz 1867) var länge den
bästa svenska landskapsbeskrivningen. Bosatt i
Stockholm från 1856 som adjunkt i finska
församlingen, sekr. i kungl. kommittén för
utredning av grunderna för städernas beskattning,
lärare och arkeologisk föreläsare, utgav H. bl.a.
”Skandinaviens hällristningar” (1848), ”Om
Skandinavien och dess inbyggare” (1849).
”Hassli-dalen” (1851), ”Nordbon under hednatiden” (1852
—54), ”Dragmarks kloster och sagan om Axel
och Valborg” (1856). C.V.J.
Holmberg, Emilie Augusta Christina,
ton-sättarinna (1821—54), utgav sina första
kompositioner vid 15 års ålder. Hennes enkla och melodiska
sånger (”Till skogs en liten fogel flög”, ”Sof,
oroliga hjerta, sof” o.a.) voro mycket populära
på 1840—50-talen. 1844 g.m. bruksägaren P. Hj.
Hammarskjöld (1817—61) flyttade hon med honom
till USA, där hon under konsertresor hade stor
framgång både som pianist och sångerska.
Holmberg. 1) Gustaf Henrik Teodor H.,
folkhögskoleföreståndare (1853—1935), fil. kand,
i Lund 1876, föreståndare för Tärna folkhögsk.
1876—1912. H. är känd som en av banbrytarna
för svensk folkhögsk., och under hans ledning
nådde Tärnaskolan en rik utveckling. Till
folk-högsk:s tjänst publicerade han föredrag o.d.
under titeln ”Från skolsalen” (5 h., 1896—1902),
redigerade ”Folkhögskolebladet” 1884—86,
”Sveriges väl” 1906—11
och ”Läsning för
svenska folket” 1916—
—24. Ivrigt verksam
för att enl. sitt
”na-tionaldemokratiska”
program befordra
fosterlandskärlek och
sedlig fostran ingrep H.
i tal och skrift i
aktuella stridsfrågor (bl.a.
mot Ellen Key och
Hinke Bergegren)
och deltog i
stiftandet av
Gustaf-Adolfs-förbundet för
Sveri
ges unga krigsmän (upplöst 1919), föreningen
Unison sång och Svenska riksförbundet för
sedlig kultur, vars tidskr., ”På vakt”, han
redigerade från 1915. Trots detta ivriga deltagande i
kulturdebatten isolerade sig H. alltmer från
nyare strävanden inom svenskt
folkbildningsarbete. Bland hans skrifter märkas ”Lifsvägar
och lifsmål” (1913), ”Ljusmän och ljusbrytningar”
(1917), det självbiografiska arbetet
”Tidsström-ningar och minnen” (1918), ”Med sköld och
svärd” (1920), ”Människor och kulturbilder”
(1928). — Tills, med sin maka donerade H.
70,000 kr till en fond, Evangeliska fonden, för
inre mission och sedlig fostran. — 1877 g.m.
H.2). — Litt.: ”Svensk folkhögsk. under 75 år”
(1943). [E.Ltn]E. Bng.
2) Cecilia Ulrika Laura Lovisa B å å t
h-H., den föreg:s hustru, författarinna (1857—
1920), syster till A. U. Bååth. H. utövade vid
makens sida en vidsträckt verksamhet i
folkbildningens och folkuppfostrans tjänst. När en
kvinnlig avd. inrättades vid Tärna folkhögsk.
1881, blev hon dess föreståndarinna, skapade
1907 på eget initiativ en husmodersskola och
deltog i Tärnaskolans utveckling till en
mönsteranstalt. H:s stora sociala och fosterländska
intresse kom henne att
(jämte maken)
stifta Svenska
riksförbundet för sedlig
kultur, vars första ordf,
hon var och i vars
skriftserie hon bl.a.
utgav ”Förädlande
folknöjen” (1911).
Under flera år redigerade
hon julboken
”Små-hemmens kalender”.
Det var H., som
i Sverige gav
upphov till ”Mors dag”
(1919). Som förf, är
H. särsk. känd för biografiska och
kulturhistoriska skildringar: ”Carl XV” (1891), ”Charles
Gordon” (1894, 2 uppl. 1913), ”När seklet var
ungt” (skildring från gamla Lund, 2 bd, 1897,
5 uppl. 1924), ”Far och son” (1907, 5 uppl.
1919), ”Morfars bok” (2 bd, 1910), ”Människor
av eld och tro” (1915, 2 uppl. 1916). Under
senare år ägnade hon sig företrädesvis åt
bygdeskildring: ”Västmanland” (1904), ”1 heta
striders land” (1917), ”Orter och människor” (1918),
”Vid slott och sund” (1919), ”Från drottningens
ö” (1920) m.fl. E.Ltn.
3) Emma Erika H., syster till H.i),
författarinna (1858—1927), se Bendz, Emma.
Holmberg, Gustaf Henriksson, tidningsman,
författare (1864—1929). Efter examen vid Ultuna
och studier i Stockholm och Berlin undervisade
H. vid olika folkhögsk., arbetade i
landsortspressen och var 1895—1910 red. för ”Hudiksvalls
allehanda” samt för ”Dalarnas nyheter” 1901—03.
Från 1906 ägnade sig H. åt skriftställarverksamhet
i sociala ämnen. Bland hans skrifter märkas
”Syn-dikalismen” (1910), ”Socialismen i Sverge 1770
—1886” (1913), ”Syndikalismen i praktiken” (1919),
”Anarkismen” (1928) och ”Nils Herman Quiding”
(s.å.). T.Er.
Holmberg, Karl Olof, sångpedagog (1871—
1948), folkskollärare 1892—1913, verksam i
Göteborg som organist och musiklärare. H. höll
ett flertal instruktionskurser i skolsång och
talteknik och var sakkunnig i olika
skolkommissio-ner. Som tonsättare komponerade han kantater
och kyrkomusik. H. utgav 1906—10 tidskr.
”Kyrkomusik och skolsång”.
Holmberg, Otto Rudolf, botanist (1874—-1930),
konservator vid bot. inst. i Lund 1909, har i
huvudsaki. floristiskt botaniskt syfte företagit ett flertal
resor i Skandinavien, däribland till Nordlanden i
Norge (1907), samt till Transkaukasien (1912). H.
har i sin forskning ägnat sig åt Skandinaviens,
särsk. Sveriges, flora och i ett flertal uppsatser
behandlat kritiska släkten, ss. PuccinelTia, Brom’us
och Carex, ävensom arter, hybrider och former,
ru-deratväxter, nomenklatur m.m. 1922 började han
utge det stora verket ”Skandinaviens flora”, varav
4 h. utkommo. Under flera år ägnade sig H. även
— 675 —
— 676 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
