Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmboe, 3. Jens - Holmboe, Knud - Holmby - Holmbäck, Bure - Holmbäck, Åke - Holmdahl, 1. Gustav - Holmdahl, 2. Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMDAHL
videnskaps-akad. i Oslo, i, Math-naturv. klasse”,
1936), och monografiska bearbetningar av enskilda
växtarters, ss. järnekens och murgrönans,
invandring och utbredning. För att till jämförelse
lära känna av istiden oberörd vegetation
utforskade han Cyperns flora 1905 och
utarbetade ”Studies on the vegetation of Cyprus” (i
”Bergens museums skrifter, Ny række”, I, 1914).
H., som var medl. av norsk-svensk-finska
ren-beteskommissionen 1913, ägnade ingående studier
åt gagnväxter i äldre och nyare tid, ss.
”Nytte-planter og ugræs i Osebergfundet” (i
”Oseberg-fundet”, 5, 1927, särtr. 1921) och ”Gratis mat
av ville planter” (1941; sv. övers. 1942). Han
var red. för tidskr. ”Naturen” 1906—25. — Litt.:
J. Lid, ”Prof. J. H.” (i ”Nyt magasin for
na-turvidenskapene”, 85, 1946). A.Hr.
Holmboe [-bo], K n u d, dansk journalist (1902
—31), började sin verksamhet 1921 i ”Horsens
Avis”, var 1927—28 red. för ”Aarhusposten” och
därefter knuten till ”Politiken”. Tvenne resor, 1924
till Marocko och 1925 till Turkiet, Syrien,
Palestina, Irak och Persien, väckte hos H. ett starkt
intresse för den muhammedanska Orienten; 1928
slog han sig ned i Marocko för att lära sig
arabiska, övergick 1929 till islam och företog därefter
en äventyrlig bilfärd genom Nordafrika, skildrad
i ”örkenen brænder” (1931, sv. övers. 1932).
Hösten 1931 sökte han som pilgrim begiva sig till
Mekka men blev, ej långt från Akaba, överfallen
av beduiner och efter en äventyrlig flykt dödad. O.
Holmby, socken i Frosta hd i Malmöhus län
och församling i Gårdstånga och Holmby
pastorat i Frosta kontrakt av Lunds stift, n.ö. om
Lund; 18,91 km2, därav 18,75 land; 953 inv. (1949).
H., som i s. begränsas av Kävlingeån, tillhör
den bördiga, skoglösa slätten, med åkern
utgörande 85 °/o av landarealen. Vid statsbanelinjen
Kävlinge—Sjöbo ligger stationssamhället F 1
y-inge (477 inv. 1946, därav 218 inom S.
Sandby) med tegelbruk. Egendomar: Holmby
boställe, Gårdala, Johannesberg och Maltesdal. Två
runstenar finnas, av vilka en står på
kyrkogården. Den nuv. kyrkan byggdes 1872—73;
tornet är dock medeltida och har tillhört Mårten
funtsnidares romanska helgedom, som revs 1872.
Under ledning av E. Graebe blev kyrkan
föredömligt restaurerad 1939; bl.a. hitflyttades som
deposition domkyrkans tidigare altaruppsats av
sandsten, delvis skulpterad av J. Börjeson 1888.
Bland träinventarierna finnas flera alster från J.
Krembergs verkstad, en rikt snidad dopfunt,
läktarbröstning, fragment av en altaruppsats
samt möjl. även predikstolen med reliefbilder. —
Namnet, urspr. givet åt kyrkbyn, skrevs 1290 de
Haulumbi, 1341 in holmby och in holumby
(avskrifter). Förra leden är holm, besl. med holme,
upphöjning över omgivande terräng. Kyrkbyn
ligger på en låg höjdsträckning. Senare leden
är by, gård. Se A. Falkman, ”Ortnamnen i
Skåne” (1877), sid 48. P.;Er.
Holmbäck, Magne B u r e, skogs- och
industrimän (f. 2/n 1888), jägmästare 1911, anställd i
statstjänst till 1918, då han övergick i privat
skogstjänst, skogschef vid Munksunds ab. med
dotterbolag 1927; verkst. dir. och chef där sedan
1936. H. tillhörde 1936 års skogsutredning och
1944 års Norrlandskommitté, är led. av
Skogs-högsk:s styrelse sedan 1940, av Skogsstyrelsen
sedan 1941 och är vidare bl.a. led. sedan 1936
och ordf, sedan 1944 i Norrbottens och
Västerbottens läns handelskammare. Th.
Holmbäck, Åke Ernst Vilhelm, rättslärd (f.
16/4 1889), jur. dr 1915 i Stockholm, doc. i
rättshistoria i Uppsala 1916, förestod skilda jur.
professurer där 1915—26, prof, i speciell privaträtt
1926, i civilrätt sedan 1938, Uppsala univ:s
prorektor sedan 1947. H. har flera gånger biträtt
som sakkunnig i
stats-dep. och var 1930
—32 konsultativt
statsråd i ministärerna
Ekman och Hamrin; led.
av A.k. 1937—41, av
F.k. sedan 1942. H.
har utövat en
omfattande litterär
verksamhet: ”Kvarnkommissionerna” (1914), ”Om
1686 års
testaments-stadga” (1916), ”Om
äganderätten till
hä-radsallmänningar”
(1918), Ӏtten och
ar
vet” (1919), ”Begränsade sakrätter till fast
egendom” (1925), ”Uppkomsten av kronans anspråk
på skog inom Älvdalens socken” (1934). Tills, med
E. Wessén har han utg. ”Svenska landskapslagar”,
1—5 (1933—46). K.
Holmdahl. 1) Gustav Fredrik H., arkitekt
(f. 14/io 1879). Efter avgångsexamen från
Chalmers tekniska läroanstalt 1899 och tekniska högsk.
i Karlsruhe 1901 praktiserade H. i USA och
genomgick därefter Konstakad:s byggnadsskola.
Han blev 1913 arkitekt i Byggnadsstyrelsen och
var 1915—33 lärare i arkitektonisk formlära vid
Tekniska högsk. H. har utfört ritningar till bl.a.
Umeå dubbelseminarium och Lantbrukshögsk.,
Ultuna, samt lett ett flertal kyrkorestaureringar.
2) Otto Samuel H., den föreg:s bror, teolog,
skolman, politiker (f.
27/s 1881), teol. dr i
Lund 1912, doc. i
kyrkohistoria s.å., lektor
vid
Folkskolesemina-riet i Stockholm 1919
—28, generaldir. och
chef för
Skolöverstyrelsen 1929—46, led.
av kyrkomötena 1929
—36. H:s
vetenskapliga forskning har
riktat den
kyrkohistoris-ka litteraturen med
värdefulla
undersökningar, bl.a. ”Studier
öfver prästeståndets kyrkopolitik under den
tidigare frihetstiden” (2 bd, 1912—19), ”Karl IX:s
förmenta kalvinism” (i ”Kyrkohistorisk årsskr.”, 1919)
och ”Gammal och ny förkunnelse” (1920). H:s
livliga allmänna intressen förde honom i
Stockholm in i det kommunala och politiska livet.
Som led. av Stockholms stadsfullmäktige 1923—
28 och av A.k. 1925—44 intog H. med sin dia-
— 681 —
— 682 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
