Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmestrand - Holmger - Holmgren, släkt - Holmgren, 1. Hjalmar (matematiker) - Holmgren, 2 August - Holmgren, 3. Frithiof - Holmgren, 4. Ann-Margret - Holmgren, 5. Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMGER
sidan av Oslofjorden; 2,165 inv- (i940- Export av
trävaror. Seminarium. Strax s. om H. finnes en
aluminiumvarufabrik och en
mjölkkondenserings-fabrik. H. blev ladested 1744 och stad 1752.
Holmger, storman (d. 1248), son till kung Knut
Långe*, deltog i ett uppror mot Erik Eriksson
1247, besegrades, flydde, enl. uppgift till
Gästrikland, greps och avrättades. H. ligger begraven i
Skokloster. Efter sin död dyrkades H. av obekant
anledning som helgon; denna dyrkan kan skönjas
redan på 1200-talet.
Holmgren, släkt, stammande från en
hemmansägare i Kjekestad, Ullervads sn, Västergötland,
vars son, hovpredikanten och kyrkoherden i
Motala Anders H. (1784—1874) antog namnet.
Dennes söner voro H.i)—3).
1) Hjalmar Josef H., matematiker (1822—
85), fil. dr 1845, doc. i matematik vid Uppsala
univ. 1847 samt efter utländska resor 1857 prof, i
matematik och teoretisk mekanik vid
Teknologiska inst. i Stockholm, till vars omorganisation
han verksamt bidrog. H. föreläste även en tid
vid Stockholms högsk. samt var fullmäktig i
Riks-gäldskontoret. Bland hans vetenskapliga arbeten
märkas sådana över trigonometriska seriers
konvergens, över multipla integralers transformation
samt över derivator av godtycklig (icke endast
Eeltalig) ordning. Hr.
2) August Emil Algot H., den föreg:s bror,
zoolog (1829—88), lärare i naturhistoria vid
Skogs-inst. 1858, lektor där 1871 och Lantbruksakad:s
entomolog 1880—86. H. har inlagt stora
förtjänster både som vetenskaplig forskare och som
praktisk entomolog. Hans talrika och omfattande
arbeten över den stora och svårutredda gruppen
Ichneumo’nidae bland parasitsteklarna ha i sht
skaffat honom erkännande, och genom hans verksamhet
gjorde den praktiska entomologien i Sverige ett
stort uppsving. Av stor betydelse för kännedomen
om skadeinsekterna voro hans talrika skrifter över
dessa, ss. ”De för träd och buskar nyttiga och
skadliga insekterna” (1867), ”Om åkerns
vanligaste skadeinsekter” (1873), ”Trädgårdens
skadedjur” (1883) m.fl. Om H:s mångsidiga intressen
inom zoologien vittnar hans jämte H. Widegren
utg. ”Handbok i zoologi” (2 bd, 1865—71). S.Bgtn.
3) Alaric F r i t h i o f H., den föreg:s bror,
fysiolog (1831—97), med. dr 1857, prof, i Uppsala
1864. Efter studier hos Brücke och Ludwig i
Tyskland upprättade H. 1862 i Uppsala det första
fysiologiska laboratoriet i Norden. H. införde här
den moderna fysiologiens experimentella
arbetsmetoder, som han
inhämtat under flitiga
studieresor hos
utlandets förnämsta
fysiologer, ss. Du Bois
Reymond, Helmholtz
och Claude Bernard.
H. blev 1864 prof, i
fysiologi — den
första lärostolen i detta
ämne i Norden —, och
1867 byggdes av
medel ur Regnells fond
den första
fysiologiska inst. H:s första
arbeten avhandlade blod- och elektrofysiologi, men
snart kom han in på det område, där hans
forskning skulle komma att bli banbrytande:
färgsin-nesfysiologien. Efter att ha utarbetat en
praktiskt användbar metod, sefirgarnsmetoden, för
avslöjande av färgblindhet*, visade H., att
färgblindhet var vida vanligare, än man dittills trott. Av
social betydelse blevo H:s undersökningar,
sedan han efter järnvägsolyckan vid
Lagerlunda 1875, vid vilken H. hade anledning
misstänka, att den dödade lokomotivföraren var
färgblind, kunde visa, att bland
Uppsala—Gävle-järnvägens personal om 266 personer 13 voro
färgblinda. Undersökningen gav anledning till
obligatorisk färgsinnesundersökning av all personal vid
trafikväsendet till lands och sjöss. H:s arbete om
färgblindhet och trafikväsen översattes till talrika
främmande språk, och i utlandet upptogs H:s
undersökningsmetod vid de även där stadgade
obligatoriska färgsinnesundersökningarna av
trafikpersonal. — H:s allsidiga begåvning gav honom
även tillfälle att framträda som uppskattad talare
och skald. J.E.L.
4) Anna Margareta (A n n-M a r g r e t) H., f.
Tersmeden, den föreg:s hustru, skriftställarinna,
(1850—1940). H. fick tidigt beröring med tidens
radikala strävanden (bl.a. inom föreningen
Ver-dandi, vars skriftserie hon senare redigerade), men
först efter makens död kom hon i början av
1900-talet att aktivt deltaga i den svenska kvinnliga
rösträttsrörelsen, där hon blev en av de främsta
ledarna. Efter
kvinnorösträttens genomförande 1921 bildades på
hennes initiativ
Svenska kvinnors
medbor-garförbund. Hon
verkade även inom
fredsrörelsen, bl.a. som
ordf, i Sveriges första
kvinnliga
fredsförening. H. utgav
talrika broschyrer rörande
kvinnorörelsens
historia m.m. (en samling
levnadsteckningar,
tidigare i ”Verdandis
småskrifter”, utkom 1928—30 med titeln
”Pionjärer”), ”Minnen och tidsbilder” (2 bd, 1926). E.Ltn.
5) Emil Algot H., son till H.2), läkare (1866
—1922), började som entomolog och var en tid
assistent vid Riksmuseet, övergick därefter till
medicinen, blev 1899 med.
lic., disputerade s.å.
på en avh. om
gang-liecellerna hos Lo’~
phius piscato’rius, blev
doc. i histologi och
1901 prof, i detta
ämne vid Karolinska inst.
H:s undersökningar
röra nästan
uteslutande cellen. Hans
talrika arbeten om
tro-fospongier, som han
benämnde en del
kanaler i vissa celler och
— 687 —
— 688 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
