Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huskvarna - Huskvarnaån - Huslega - Huslig ekonomi - Husligt arbete - Huslök - Husman - Husmandsskoler - Husmanskost - Husmaskar - Husmodern - Husmodersföreningar - Husmoderssemester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSMODERSSEMESTER
sjöfarten på Vättern (och Göta kanal) finns en
c:a 80 m lång lastpir vid 8—2 m djup. 1940
levde ej mindre än 81 °/o av befolkningen av
industri och hantverk, 10% av handel och
samfärdsel, 4% av allmän förvaltningstjänst och fria
yrken, 4 % av husligt arbete och ospecificerad
verksamhet samt 1 °/o av jordbruk med
binäringar. Med 401 arbetare pr 1,000 inv. (1946) är
H. Sveriges mest industribetonade stad. 1946
sysselsattes vid 25 industriella arbetsställen 4,335
arbetare; förvaltningspersonalen uppgick s.å. till
779. Utom Husqvarna vapenfabrik finnas av
större företag det 1936 från Jönköping
hitflytta-de Junex konfektions-ab., bildat 1927, med ett
aktiekapital av 1,4 mkr (1949), c:a 500 arb. och ett
årligt tillverkningsvärde av c:a 14 mkr (herr-,
dam-och barnkläder), samt en borst- och penselfabrik,
tillhörande ab. Husqvarna borstfabrik, firman
etablerad 1896, bolag 1911 (aktiekapital 240,000
kr, c:a 300 arb., årligt tillverkningsvärde c:a 5
mkr). Av snickerifabriker tillhör den största ab.
K. Andersson & söners möbelfabrik (aktiekapital
150,000 kr, 50 arb.). Som handelsort har H.
mindre betydelse på gr. av det nära grannskapet till
Jönköping. H. har bl.a. statlig samrealskola och
yrkesskola, sjukhem och fornminnesmuseum.
Kyrkan av trä med klockstapel byggdes 1907—08
och restaurerades 1930. H. tillhör Tveta, Vista
och Mo domsaga, Jönköpings fögderi samt
utgör tills, med Hakarp ett pastorat i Tveta
kontrakt av Växjö stift. Taxeringsvärdet å
fastig-hetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1947
278,700 kr och å annan dyl. fastighet 44,062,100
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. till för fysiska personer
m.fl. 24,591,250 kr och för svenska aktiebolag
4,062,620 kr. — Namnet skrevs 1528 widh
Hws-quernen. Förleden, fsv. hus, befäst stenhus, syftar
på Rumlaborg; senare leden hänför sig till
ovannämnda kvarnanläggningar. — Litt.: R. Lindstam,
”H. krönika” (1923—26); G. Weiler, ”H.” (1926).
Se även litt. vid Husqvarna vapenfabriks ab. P.;Er.
Huskvarnaån, tillflöde till Vättern, avvattnar
Nätaren och Ylen m.fl. sjöar n.v. om Nässjö och
mynnar vid Huskvarna, där den i en trång dal
störtar ned från höglandet och bildar
Huskvarna-fallen (se Huskvarna sp. 988). I dalen slingrar
sig den för sin naturskönhet kända Ådalsvägen.
Nederbördsområdet är 660 km2 och längden 65
km. Utbyggda effekten är 7,100 kW, varav i
Hus-kvarnafallen: Ebbes bruk 2,100 (41 m) och
Husqvarna vapenfabrik 3,900 kW (73 m). Sjöarna
Nätaren—Ylen och Stensjön äro reglerade för
kraftverkens behov. — Namnet är givet efter
Huskvarna. Förr kallades vattendraget
Hvmbla-ruma åå, så 1406. Humlarum var det gamla
namnet på nuv. gården Rosendal; förleden är väl gen.
av mansnamnet Hum(b)li, efterleden är rum,
röjning (se Hj. Lindroth, ”De nordiska ortnamnen
på -rum”, 1916, sid. 37). S.Es;Er.
Huslega, äldre juridisk beteckning för hyra av
hus, urspr. omfattande ett helt (litet) hus i stad.
Huslig ekonomi, pedag., se
Hushållsundervis-ning.
Husligt arbete, sammanfattande benämning på
det arbete, som avser ett hems skötsel från
ekonomiska och praktiska synpunkter. Inom
un
dervisningsväsendet (jfr Hushållsundervisning och
Yrkesutbildning) brukar termen h. avse
barnavård, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål el.
enbart de båda sista ämnena, vilket oftast är
fallet i fortsättningsskolorna.
Huslök, art av taklöksläktet*.
Husman (da. husmand-, eg. man, som äger ett
[litet] hus), i Danmark och Skåne, förr, bofast
arbetare på landet med eget hus, motsvarande ty.
Häusler, Kotsäte, angelsax. cotsaete, cottarius, eng.
cottager. H. ha funnits här sedan gammalt, men
uppkomsten av h. tog särsk. fart vid slutet av
1700-talet; anledningen var önskan dels att hysa
den jordlösa befolkningen, dels att kringgå
förbudet mot jordavsöndringar. H. ägde icke del i
byajorden utan i regel endast sin husbyggnad. För
tillhörande tomt med hageplats, ev. åkerlapp, hade
h. oftast att erlägga jordskyld el. dagsverken till
byn el. bonden, allteftersom huset låg på byns
gemensamma mark (oftast på ”bygatan”, ”gatehus”)
el. på visst hemmans jord. H. voro dels
lantarbetare, dels hantverkare el. soldater. — I Danmark
ha h. under 1800-talet genom en omfattande
jordstyckning och agrarlagstiftning (1848, 1899, 1919)
allmänt förvärvat äganderätt till kringliggande
jordområde, så att h. där numera betyder mindre
jordägare, som utan främmande hjälp själv kan
bruka sin jord, lägenhetsägare, småbrukare. H.
ha sammanslutit sig i husmansföreningar, varav
o. 1,000 finnas, och livligt deltagit i
andelsrörel-sen. Även i Skåne ha flertalet husmansplatser
fri-köpts, på senare år enl. 1925 års ensittarlag. — I
Norge var h. i äldre tid en hos bonden inneboende
lantarbetare, nu kallad inderst. Numera betyder h.
i Norge torpare; hans legorätt skyddades genom
en lag 1851. En jordlag 1928 ger h. rätt att
tvångs-inlösa husmanslägenheten, om den i 30 år
innehafts av h. el. hans släkt. K.
Husmandsskoler (da.), se Landbrugskoler.
Husmanskost (jfr Husman), enkel kost.
Husmaskar, larverna till nattsländor*.
Husmodern, illustrerad veckotidn., grundad i
Stockholm 1917 av Thora Holm-Lundberg och
Elsa Nyblom, utges sedan 1920 av Åhlén och
Åkerlunds förlag (Alb. Bonnier) med Ebba
Theorin-Kolare som red. (sedan 1924).
Husmodersföreningar, se Sveriges
husmodersföreningars riksförbund.
Husmoderssemester. Medan lagstadgad
semester för arbetare och tjänstemän numera finns i
ett flertal länder, ha åtgärderna för att bereda
husmödrarna en motsv. ledighet varit sällsynta.
I Sverige ha under de senaste årtiondena
upprättats ett antal husmoderssemesterhem av olika
föreningar och stiftelser och även av vissa
kommuner. Sedan 1946 är denna verksamhet
statsunderstödd och regleras i viss mån genom
statliga bestämmelser. I varje landstingsområde
(och stad utanför landsting) skall finnas en
husmoderssemesternämnd, utsedd av
landstinget (stadsfullmäktige), vilken skall leda
och övervaka verksamheten inom området och
verka för dess utvidgning. Uppgiften kan
överlämnas till någon förut befintlig nämnd, men i
regel torde en särskild nämnd (med uteslutande
el. övervägande kvinnliga medl.) ha utsetts. De
— 989 —
— 990 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
