Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hysterophyta - Hysterotomi - Hystricidae - Hystricomorpha - Hystrix - Hythe - Hytt - Hytta - Hyttebruk - Hyttefat - Hyttgång, masugnsgång - Hyttkonst - Hyvel - Hyvelbänk - Hyvelkutter - Hyvelmaskin - Hyvinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYSTEROPHYTA
Hysteroph’yta [-f-], i det av Eichler uppställda
naturliga systemet förekommande grupp av
tvåhjärt-bladiga, närbesläktade växtfam. med översittande
hylle, innefattande Aristolochia’ceae (hållrotväxter),
Rafflesia’ceae, Balanophora’ceae, Loranthaceae
(mis-telväxter) och Podostemona’ceae, samtliga med
egenartad blombyggnad och, utom den förstn. och
sistn. fam., parasiter.
Hysterotomi’ (till grek, hystera, livmoder, och
tomP, snitt), operativt snitt i livmodern, t.ex. vid
kejsarsnitt.
Hystric’idae, se Piggsvin.
HystricomoFpha [-f-], se Piggsvinsdjur.
Hystrix, släkte av fam. piggsvin*.
Hythe [haiÖ], stad i Kent i England, vid Pas de
Calais; 8,741 inv. (1938). Havsbad. H. är en av
de s.k. cinque ports. I närheten lämningar av ett
romerskt fäste.
Hytt, mindre uppehållsrum på fartyg. H. avses
ant. för bostadsändamål el. användes som
sjukhytt, expeditionshytt, navigeringshytt m.m.
Hytta (ytterst från ty. Hütte-, möjl. besl. med
sv. hydda med en annan bildning än d.o.). 1)
Bergstekn., smältugn (särsk. för järn) el. masugn;
ofta även om smältugnen jämte byggnaden
däromkring samt, allmännare, i betydelsen järnbruk.
2) Skeppsb., överbyggnad akterut på forna
tiders större segelfartyg. H. inrymde vanl.
bostads-inredning. Jfr Skans och Poop.
Hyttebruk, äldre benämning på ordningen vid
tackjärnstillverkningen i Bergslagen. Om flera
bergsmän voro delägare i en hytta, bildade de
ett s.k. h y 11 e 1 a g och ägde att i tur och
ordning efter fastställd plan driva masugnen för
utvinnande av tackjärn. Stadgandena om h.
upphävdes 1859, varefter tillverkningen
betraktades som fabriksrörelse, och delägarna enl.
näringsfrihetens grundsatser själva fingo
bestämma ang. ordningen för hyttdriften.
Hyttefat, i vissa trakter benämning på sump
för förvaring av fisk.
Hyttgång, metall., masugnsgång, se
Mas-ugnsprocessen.
Hyttkonst, se Metallurgi.
Hyvel, handverktyg för träbearbetning. H.
består av två huvuddelar, stocken och
hyvel-j är ne t. Stocken kan vara av trä el. järn, och
med denna överfares trästycket, som skall
formas, avjämnas el. glättas. I stocken sitter i c:a
45° vinkel mot stockens undersida h.-järnet, vars
egg skjuter så mycket utanför undersidan, den
s.k. sulan, att ett spån tages vid h:s rörelse
framåt. Eggen kan vara rak, ss. på den korta
puts-h. och den långa fogbanken (rubanken), el.
böjd, ss. på skrubb-, list- och käl-h. — Ordet h.
användes även som kortform för hyvelmaskin. v.S.
Hyvelbänk, arbetsbord för snickeriarbete, vanl.
med en dubbel uppsättning grova skruvar av trä
för arbetsstyckets fasthållande. Brädstycken o.d.
kunna inspännas för ändarna medelst b ä n k j ä r n,
varav det ena insättes i 4-kanthål i bänkytan, det
andra i motsv. hål i sidoskruvstycket.
Hyvelkutter, se Hyvelmaskin 2).
Hyvelmaskin, tekn. 1) Verktygsmaskin för
hyv-ling av metaller, företrädesvis gjutjärn och
smidbart järn. H. kännetecknas av ett bord för
uppspänning av arbetsstycket, vilket härefter
bearbetas med ett skärande stål, spån för spån, så
att en tillnärmelsevis plan yta genereras. För
mindre och medelstora arbeten användas
kipp-hyvlar (fig. 1). Härvid är stålet fästat i en
för kippning avsedd, fram- och återgående
stål-hållare, medan bordet är i huvudsak stillastående.
Bordet rör sig sakta i sidled (ev. i höjdled) och
för varje spån endast så mycket, som motsvarar
den avsedda spånbredden. Kippningen innebär, att
stålet vid varje återgångsslag halkar över
arbetsstycket utan att skära. Kipphyvlar arbeta
långsammare än motsv. planfräsmaskiner och
användas ej i nämnvärd utsträckning som
produktionsmaskiner utan företrädesvis vid framställning av
verktyg o.d. För större arbeten, t.ex. tillverkning
av maskinbäddar, svarvprismor och växeltungor,
användas bordhyvelmaskiner, vid vilka
stålet hålles i huvudsak stilla, medan bordet med
sitt arbetsstycke beskriver en fram- och
återgående rörelse. Fig. 2 visar en större bordhyvel
av tvåpelartyp för en bearbetningslängd av 4,25
m. Även dyl. h. utföras i regel med kippande
stålhållare. — Utöver de två nu nämnda
huvudtyperna av h. finnas ett flertal andra, t.ex.
maskiner för hyvling av kugghjul (spec. koniska),
stickmaskiner för hyvling av t.ex. invändiga
kilspår, plåtkant-h. för rakskärning och ev. fasning
av grövre plåtar o.s.v. A.Lg.
2) Spånavverkande maskin för planing el.
profilering av trä. H. arbeta efter fräsprincipen
och hänföras till h. endast därför, att träytan får
i huvudsak samma utseende som vid noggrann
hyvling för hand. Man särskiljer här två
huvudtyper, rikthyvlar och planhyvlar. Rikthyveln
är den enklaste av de två (jfr fig. 3 och 4).
Kuttern är anordnad under arbetsstycket, mellan
de två bordshalvorna, som kunna inbördes
förställas i höjdled, så att rätt bearbetningsdjup
erhålles. Maskinen i fråga användes för planing
av en sida i sänder på ett arbetsstycke och har
sin väsentliga användning vid hantverksmässig
framställning av trädetaljer. Planhyveln
är en typisk produktionsmaskin för hyvling av
bräder, profilering av lister o.s.v. Större
planhyvlar utrustas med upp till 5 kuttrar och
användas för samtidig bearbetning av alla 4 sidorna på
plankan; den 5:e kuttern har till uppgift att
framställa ev. profileringar el. kälar på brädans
över-el. undersida. Kuttern roterar med stor
hastighet, från 4,000 varv/min vid större maskiner till
7,000 varv/min vid mindre. Bräderna matas in
i maskinen medelst tandvalsar och utmatas
mellan släta valsar. Avverkningshastigheten kan
uppgå till 70 m/min el. däröver. A.Lg.
Hyvinge, fi. Hywinkää. 1) Köping i Nylands
län, Finland, n.v. om Helsingfors, 52 km2; 9,698
inv. (1948), finsktalande. H. är en viktig
järnvägsknutpunkt på stambanan
Helsingfors—Riihi-mäki. Från den utgå banor till Hangö och
Högfors. Köpingen grundades 1926 på Hyvinge
landskommuns mark. Den är även betydelsefull som
industriort. Antalet arbetsställen är 40 med 1,717
arbetare (1947). De största industriföretagen äro:
De förenade yllefabrikerna ab., statsjärnvägarnas
stora centralverkstad, Helsingin verkatehdas ab:s
klädesfabrik, tre skofabriker m.fl. — I H. finns
—- 1103 —
— 1104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
