Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Icke-krigförande - Ickes, Harold - Icke till order - Icke vapenföra - ICN - Icones florae danicae - Iconium - Iconotheca botanica Bergiana - Icopal - Icosandria - ICP - ICSU - Icteridae - Icterus - Ictidomys - Ictus - ICW - Id (botanik, zoologi) - Id. (förkortning) - Ida (kvinnonamn) - Ida (bergskedja) - Ida (berg) - Ida. (Idaho) - Idaeus - Idaho (Ida.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICKES
för Italien ovärdigt ställningstagande, underlät
Mussolini att utfärda en officiell
neutralitetsde-klaration och förklarade i stället, att Italien var
icke-krigförande. Den underförstådda meningen
var, att Italien diplomatiskt och politiskt alltjämt
skulle samarbeta med Tyskland och stödja dess
politik. Termen har därefter brukats för att
beteckna liknande ställningstaganden — det har
sålunda även officiellt fastslagits, att Sverige, som
ej heller utfärdade någon officiell
neutralitetsför-klaring, under finsk-ryska vinterkriget var
ickekrigförande makt. Någon skarp gränslinje mellan
neutral och icke-krigförande makt kan ej dragas,
och någon folkrättsligt erkänd mellanställning
mellan neutral och krigförande finnes ej. B.
Ickes, Harold Le Clair, amerikansk politiker
(f. 1874), urspr. journalist, fr.o.m. 1907 advokat
i Chicago. I. deltog tidigt i kommunalpolitiken,
var flera år progressiv republikan men blev
senare demokrat, organiserade F. D. Roosevelts
kampanj i Västern vid 1932 års presidentval och
blev 1933 inrikesminister. Han var starkt
intresserad av den sociala reformpolitiken och ledde
som chef för Public Works Administration de
stora offentliga arbetena under Roosevelts New
Deal. I. lämnade inrikesministerposten vid
Roosevelts 2:a omval 1940 men återinträdde 1941.
Hetsig och stridbar invecklade han sig ofta i
konflikter; framträdde tidigt som häftig
motståndare till fascismen och nazismen. I. avgick
som inrikesminister i febr. 1946. S.Br.
Icke till order, handelsv., se Rektaklausul.
Icke vapenföra, enl. 1925 och 1936 års
värn-pliktslagar värnpliktiga, vilka på gr. av mindre
god kroppsbeskaffenhet ansågos icke kunna
deltaga i vapentjänst. Enl. 1941 års värnpliktslag
hänföras de värnpliktiga till olika grupper:
dugliga (besiktningsgrupp 1, 2, 3 el. 4), tillfälligt
odugliga el. odugliga till krigstjänst.
ICN, förk. för International Council of Nurses
(se Internationella sjuksköterskeförbundet).
Ico’nes flo’rae da’nicae, se Flora danica.
Icon’ium, antikt namn på Konya.
Iconothe’ca bota’nica Bergia’na, se Bergianska
stiftelsen.
Icopal, varumärke för bl.a. underhållsfri
takpapp, tillverkad av ab. Svenska icopalfabriken,
Malmö.
Icosan’dria, i2:e klassen i Linnés sexualsystem*.
ICP, förk. för international candle power, = 10/s
hefnerenhet (se Fotometri).
ICSU, förk. för International Council of
Scien-tific Unions.
Icter’idae, zool., se Vävarstarar.
IcTerus. 1) Med., se Gulsot. — 2) Zool.,
fågelsläkte av fam. vävarstarar*.
Icti’domys, gnagarsläkte, se Sislar.
Ictus, se Iktus.
ICW, förk. för International Council of Women
(se Internationella kvinnorådet).
Id. 1) Bot., art av idegransläktet*. — 2) Zool., art
av mörtsläktet*.
Id., förk. för lat. Idus och idem.
Ida, sannolikt urspr. tyskt kvinnonamn,
kortform till namn på Id-, t.ex. fhty. Idaberga.
Ida, bergskedja i Mindre Asiens n.v. del, nuv.
Kaz dagi, 1,770 m ö.h., i de antika landskapen
Mysien, Frygien och Troas (Troja ligger vid dess
v. fot). Med I. stod Rhea-Kybele-kulten i
förbindelse.
Ida, antikens namn på berget Hypseloreites på
mell. Kreta, 2,498 m ö.h. I. har flera grottor, som
spelat kultisk roll: Idagrottan, där enl. sagan Zeus
föddes och uppföddes; den har grävts ut och
visade sig innehålla fynd från n:e—9:e årh. f.Kr.;
Kamåresgrottan med vaser o.d. från
mellan-mi-noisk tid (se Egeisk kultur, sp. 1281).
Ida., förk. för Idaho.
Idaeus, -a, -um [ide’-], förekommer någon gång
som namn på växter, t.ex. på hallon, Rub’us idaeus,
och lingon, Vacci’nium Vitis-idaea, åsyftande, att
växten förekommer på berget Ida.
Idaho [äi’dahåu], förk. Ida., stat i n.v.
Förenta staterna (se karta vid d.o.); 217,261 km2,
därav 215,878 land; 524,873 inv. (1940; 2,4 inv.
pr km2; 1870 14,999, 1900 161,772, 1930 445,032
inv.). I. begränsas i ö. på en lång sträcka av
Bitter Root Mountains, den v. huvudkedjan av
Rocky Mountains’ n. del i USA. V. därom
utbreda sig flera lägre bergskedjor och
höjdsträckningar, ss. Clearwater Mountains, Salmon River
Mountains och Sawtooth Mountains, den sistn. med I:s
högsta punkt, Hyndman Peak (3,681 m ö.h.). V.
och s. I. tillhör Columbiaplatån*. Nästan hela I.
avvattnas av Snake River och dess bifloder, som
skurit sig ned i djupa kanjoner. En mindre del
av s. I., n. om Snake River, är avloppslös och
kallas Snake River Desert. Här avsattes 1924
och 1928 210 km2 som nationalpark, Craters of
the Moon National Park, med 61 slocknade
kratrar och stora lavafält. Lavaplatån kring
Snake River, Snake River Plains, har mindre än
250 mm årlig nederbörd och är därför en
buskstäpp med Artemi’sia tridenta’ta som
karaktärsväxt. övriga delen av I. har 500—1,000 mm
nederbörd och är barrskogsbeväxt (Pseudotsu’ga
taxifoVia, Pinus ponder o’sa, Pinus contor’ta).
Me-deltemp. för jan. och juli är i Boise (840 m ö.h.)
—1°3, resp. 23°o. — Befolkningen utgjordes 1940
av 519,292 vita, 595 negrer, 258 kineser, 1,191
japaner, 3,537 indianer (indianreservat vid
Poca-tello). De utlandsföddas antal uppgick till 24,116
(4,5% av hela befolkningen), därav 2,974 födda
i Sverige, 2,533 i Tyskland, 2,252 i England, 4,098
i Canada, 1,637 i Norge, 1,244 i Danmark, 1,113
i Ryssland och 892 i Italien. 33,7 °/o av
befolkningen bodde i stad. Huvudstad och största stad
är Boise, 26,130 inv. (1940). Mer än hälften av
dem, som tillhöra de olika kyrkosamfunden, äro
mormoner. Statsuniv. finnes i Moscow (6,014
inv.). 1940 funnos 43,663 farmer med en
sammanlagd areal av 41,192 km2, varav 15,716 (7,3%
av landarealen) voro besådda. 55,6 °/o av den
besådda arealen var konstbevattnad. Något över
V4 av den odlade jorden besås med vete;
därjämte odlas framför allt korn, havre, alfalfa,
potatis och sockerbetor. Kreatursstocken
räknade 1946 144,000 hästar, 3,000 mulåsnor, 1,302,000
får, 884,000 nötkreatur, därav 249,000 mjölkkor,
276,000 svin. 1939 funnos 549 industriella
anläggningar med sammanlagt 10,877 arbetare.
Träindustrien är den största industrien; ett mycket
stort sågverk finns bl.a. vid Potlach. I. är rikt
på metaller, guld, silver, koppar, zink, bly. Cæur
— US —
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
