Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperial Federation League - Imperialformat - Imperial General Staff - Imperial Institute - Imperialis - Imperialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMPERIALFORMAT
av imperiets bestånd. I. inkallade 1887 den i:a
kolonialkonferensen (se Imperiekonferenser).
Imperialformat, se Imperial.
Imperial General Staff [impFarial jennGral
sta’f], Brittiska samväldets generalstab,
upprättades vid imperiekonferensen 1907. I I. handläggas
ärenden rörande det operativa förberedelsearbetet i
fråga om imperiets försvar samt enhetligheten i
organisation och utbildning.
Imperial Institute [impi’arial in’stitjot], grundat
1887 i London med uppgift att främja
utnyttjandet av hela det brittiska väldets naturrikedomar
och att bidraga till ökade kunskaper om livet i
dominierna och kolonierna. L är inrymt i en
1893 invigd byggnad i Kensington, London, där
natura- och tekniska produkter från rikets olika
delar utställas och vetenskapligt arbete utföres.
Ett tillhörande bibi, omfattar över 100,000 vol.
Imperia’lis, -e (lat., kejserlig), artnamn på växter,
antydande blommornas ovanliga storlek el.
färgstyrka, och på djur av ståtlig kroppsbyggnad.
Imperialism’ (av lat. imper’ium*), ett ej minst
i våra dagar ofta brukat slagord, som användes
dels i allm. för att beteckna en stats strävan att
utsträcka herraväldet utöver det ursprungliga
maktområdet och bli en världsmakt, dels mera
spec. om stormakternas ekonomiska, finansiella
och militära expansionspolitik alltsedan 1870-talet.
Det moderna begreppet i., som skapades i England
på 1880-talet, avsåg urspr. endast strävandena att
utvidga och sammanhålla det brittiska väldet.
Sedermera har det blivit en sammanfattande
beteckning för vissa allmänna grunddrag i
stor-maktspolitiken, ss. strävan att förvärva kolonier
el. att på andra sätt skaffa sig intressen, särsk. i
utomeuropeiska länder. Enl. marxistisk åskådning
är i. kapitalismens sista utvecklingsstadium, en
teori, som särsk. Lenin med stor konsekvens
utformat.
Under forntid och medeltid tog sig i. uttryck
i strävan att under en enda stats hegemoni samla
hela den då kända världen. Stora delar av
forntidens kulturvärld stodo i 300 år under assyriskt
och under mer än 200 år under babyloniskt
herravälde. Därefter är Alexander den stores rike ett
belysande om än kortvarigt ex. på strävan till
ett världsvälde. Senare uppträdde i hittills osedd
skala det romerska väldet i hägnet av den s.k.
pax roma’na (romerska freden). Detta kan sägas
beteckna urtypen för i:s förverkligande. I nära
ett årtusende kom det att äga bestånd, därav o.
300 år på obestridd höjdpunkt. Tanken på ett
enda rike med politisk myndighet över hela den
civiliserade världen fortlevde för en kort tid i
Karl den stores imperium och senare i det
tyskromerska kejsarriket och i habsburgarnas
riks-bygge, vilket kulminerade i Karl V :s välde i
början av 1500-talet.
I den moderna i., som i grunden blott är en
forts, av den gamla stormaktspolitiken inom det
europeiska statssystemet, har i st.f. tanken på en
enda universalstat trätt uppfattningen om flera
tävlande världsvälden. Sin särskilda prägel har
den nutida i. fått genom den snabba
industriali-seringsprocessen under 1800-talet, som ledde till
en systematisk kolonialpolitik från de olika
stormakterna för att tillgodose behovet av nya
mark
nader, egna råvarutillgångar, utvandringsområden
för deras befolkningsöverskott samt icke minst
vidgade verksamhetsfält för deras
överskottska-pital. Den närmaste bakgrunden för våra dagars
i. kan sägas vara den ekonomiska världskrisen
1873. I de flesta europeiska länder förde denna
efter hand till ett uppgivande av frihandeln till
förmån för protektionismen, samtidigt som
grunden lades till omfattande ekonomiska
sammanslutningar (karteller, truster). Som mest
framträdande kolonialmakt kom Storbritannien
att på ett belysande sätt förkroppsliga den
imperialistiska tankens möjligheter. Där framträdde
i. på 1870- och 80-talen som en rörelse, som
arbetade för en närmare sammanslutning i olika
avseenden mellan det brittiska väldets olika delar
{Imperial Federation League, 1884) och för ett klart
hävdande av det brittiska herraväldet över haven.
Som dess litterära förkunnare äro främst att
nämna Ch. Dilke (”Greater Britain”, 1866—67)
och efter honom J. R. Seeley och J. A. Froude.
I praktisk politik förfäktades i:s idéer framför
allt av Disraèli. Den brittiska i. betonade i mots.
till de liberala frihandlarna den världspolitiska
betydelsen av väldet över Indien (den indiska
kejsarkröningen 1876). Den vann vidare åt
England Egypten och Sudan och en del av Östafrika
samt fullbordade genom boerrepublikernas
underkastelse det engelska herraväldet över
Sydafrika (Cecil Rhodes och Joseph Chamberlain).
Genom utjämning och sammansmältning av
maktpolitik och federativa strävanden {imperium och
libePtas, världsmakt och frihet) ha de engelska
statsmännen strävat att utveckla ett slags
enhetlig form för Brittiska samväldet {Commonwealth
of Nations). Sedan 1931 har England uppgivit den
traditionella frihandeln och sökt samla sig inom
ett självförsörjande storrum {The British Empire).
— Även den franska i. var framför allt
verksam i Afrika. Efter 1880 vann tredje republiken
i v. Nord- och Mellanafrika ett omfattande
kolonialvälde; som dess imperialistiska slutmål
hägrade drömmen om det s.k. ”100 millionernas
Frankrike”. — Den ryska i. gjorde sig före
1914 gällande genom konsolidering och
utvidgning av herraväldet i Asien. Här stötte den
samman med å ena sidan den japanska, å den andra
den engelska i. Det centrala objektet för
stormakternas rivalitet i Asien var Kina. Ideologiskt
främjades i. genom agitatoriska vädjanden att få
driva civiliseringsverksamhet bland efterblivna
folk genom mission och på annat sätt. I denna
ideologiska utformning av i. spelade Kipling en
viss roll. — I Förenta staterna växte i.
under 1890-talet fram på grundvalen av
omfattande kapitalplaceringar i Syd- och
Mellanamerika, där USA gjorde slut på resterna av
Spaniens kolonialvälde. Även dess strävan efter
ekonomiskt herravälde (den s.k. dollardiplomatien),
särsk. i Mellanamerika, bär i:s prägel. — Den
tyska i. tog form under Bismarck och drevs
sedan vidare under slagordet ”en plats i solen”.
En sammanstötning mellan i:s strömningar från
skilda håll blev oundviklig och ledde till 1 :a
världskriget, som blivit kallat ”i:s krig”. Efter
detta krig gjordes på initiativ av Sydafrikas
ledande statsman general Smuts och den
ameri
— 211 —
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
