Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien - Mått - Mynt - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIEN
Mått. Av de indiska måtten kunna
framhållas: i hath — V2 yard = 0,4572 m, 1 guz el. gaz i
Bengalen = 1 yard, i Bombay = 1V2 hath; 1
big-gah i Calcutta = 0,134 ha. Två viktsystem äro
särsk. framträdande: basarvikten* med 1 maund
= 37,324 kg och den bengaliska faktorivikten med
l maund = 33,88 kg.
Mynt. Ett likformigt myntsystem infördes 1835
av engelsmännen, då l Company-rupee gjordes till
enhet. Nuv. rupee indelas i 16 annas å 4 pices å
3 pies och har en paritet av 1 shilling 6 pence. 1
lakh = 100,000 rupees. 1 mohur =15 rupees. 1 crore
= 100 lakhs = 10 mill. rupees. Av guld ha präglats
1, 2/s och V3 mohur, av silver 1, V2, V4 och Vs
rupee, av nickel 8, 4, 2 och 1 anna samt av koppar
V2, V4 (pice), Vs och V12 (pie) anna. Nu
förekomma av silver 1 rupee, av nickel 1, V2 och V4 rupee
samt 8, 4, 2, 1, V2 och V4 anna, av brons V4, Vs och
V12 anna. Den tidigare gällande guldmyntfoten
suspenderades 1931. I nov. 1949 var 1 rupee =
1,12 kr. N.L.R.
Finanser. Det indiska skattesystemet är ej
enhetligt utan är av gammalt olika i skilda delar
av I. Sedan gammalt ha uttagits delvis ganska
tryckande jordskatter samt höga
konsumtions-skatter, bl.a. på salt och opium. Tullen på såväl
import som export samt stämplar och
omsättningsskatter på förmögenhet ge betydande
belopp. Under senare år ha efter engelskt
mönster tillkommit skatt på inkomst jämte
tilläggsskatt på större inkomster och aktiebolagsskatt.
Det primitiva ekonomiska systemet gör dock, att
den direkta beskattningen trots upprepade
skärpningar blott ger en mindre del av den totala
skatteinkomsten. Budgetåret 1947/48, då I:s
uppdelning ännu ej påverkat finanserna, beräknades
centralregeringens inkomster till 3,52 och dess
utgifter till 3,81 milliarder rupees. Av de senare
belöpte sig 2,04 milliarder rupees på försvaret och
0,43 milliarder på statsskulden.
Provinsialförvalt-ningens inkomster beräknades till 2,66 och dess
utgifter till 2,72 milliarder rupees. Inkomsterna
utgingo efter samma grunder som
centralförvaltningens. C.Wr.
Bankväsen. Finansieringen av I:s handel har
av ålder legat i händerna på bankkasten, vars
medl. under olika benämningar (Vaiqyas, Kathri,
Arora m.m.) ant. endast lånade ut penningar
el. själva bedrevo affärsverksamhet. Många av
dem tjänstgjorde under Mogul-perioden som
upp-bördsmän och förmedlare av statens
utbetalningar. Under 1800-talet gick deras betydelse
tillbaka, men deras verksamhet bildar alltjämt
grundvalen för det nationalindiska bankväsendet.
Den intimare kontakten med andra kulturländer
har kraftigt bidragit att utveckla de urgamla
formerna för bankverksamhet, särsk. i städerna.
Många bedriva privat en fullständig bankrörelse
med användning av checkar och växlar (s.k.
hundi) som betalnings- och kreditmedel. — På
1700-talet grundades av engelsmännen i Calcutta
s.k. agency houses för att underlätta
handelsutbytet, och ett av dessa handelshus bildade 1770
den första affärsbanken under europeisk ledning,
Bank of Hindustan, vilken upphörde 1832. Även
andra handelshus grundade på samma sätt
banker, men de flesta av dessa försvunno, då
han
delshusen o. 1830 utplånades av en affärskris.
Under resten av 1800-talet följde en långsam
ny-grundning av inhemska aktiebanker. Flera av
dessa ha upphört, men många ha utvecklats, och
f.n. räknar man ett 30-tal större inst. Under
de senaste årtiondena ha ett 10-tal utländska
banker öppnat filialer i de större
handelsstäderna. Sedelbehovet tillgodosågs tidigare av
centralregeringens avd. för myntväsendet. Genom lag
av 1934 grundades emellertid en centralbank,
Reserve Bank of India, Bombay, som
startade V4 1935. Denna bank är ensam
sedelutgivande. Sedelcirkulationen i I. redovisades 31/s
1949 med 12,8 milliarder rupees, guld- och
valutareserverna med motvärdet av resp. 247 mill. $
och 2,854 mill. $. Ledande affärsbank är I
m-perial Bank of India, Calcutta, bildad
1920 genom sammanslagning av de tre förnämsta
bankerna i Calcutta (grundad 1806), Bombay
(1840) och Madras (1843). — En livlig
verksamhet bedrives även av postsparbanken samt av
de kooperativa kreditföreningarna. Antalet
kreditinrättningar är dock icke tillräckligt för
landets behov, och en betydande kreditverksamhet
bedrives därför alltjämt av köpmän (b ania) och
”utlånare” (mahadjan), vilka spec. ägna sig åt
finansieringen av varuhandeln mellan städerna
och de otaliga byarna. [K.W-B.]O.L.
Ekonomisk geografi. I. är ett utpräglat
jordbruksland; nära 70% av befolkningen äro direkt
sysselsatta i jordbruket. Andra yrkesgrupper spela
en förbluffande liten roll. Den stora massan av
folket har icke stora behov. Vad som behövs i
det dagliga livet, framställer bonden själv av
för-handenvarande material, på sin höjd anlitar han
ortens hantverkare. Markens gröda behandlas
med hjälp av för hand dragna maskiner, som
kunna skötas av en enda man, och varje by har
sin riskvarn, sitt oljepresseri och sockerbruk; små
väverier finnas också överallt. Indiernas behov
av samfärdsmedel äro små, de lämna sällan sin
by och sin familj. Tidigare funnos ganska få
större industri- el. gruvföretag, upprättade av
furstarna; det är först i nyaste tid, som engelskt
kapital börjat utnyttja landets stora resurser, dels
genom upprättande av fabriker och gruvor, dels
genom byggande av bevattningskanaler,
varigenom den odlade arealen och antalet kulturväxter
betydligt utökats. Den på gr. av dessa stora
investeringar väntade ökningen av utrikeshandeln,
export av livsmedel och mineralråvaror och
import av maskiner o.a. färdigfabrikat, har dock i
hög grad slagit fel; den genomsnittliga
utrikeshandeln pr inv. är blott 6 kr, och den synes
snarare minskas än ökas. Det väntade överskottet
på livsmedel har icke kommit till stånd, och
indierna framställa i stigande grad sina egna
förnödenheter innanför landets gränser.
Jordbruk är I:s huvudnäring, och c:a 2/s
av befolkningen äro sysselsatta därmed. De
enskilda brukningsdelarna äro mycket små, från 0,5
till 5,3 ha i medeltal, och ägorna äro ofta
uppdelade i små parceller. Blott 27 °/o av bönderna
äga själva sin jord, 34% äro arrendatorer, 32%
lantarbetare och 7 % godsägare. I de forna
brittiska provinserna utgör den besådda arealen
864,000 km2, vartill kommer 190,000 km2 träda,
— 281 —
— 282 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
