Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell formgivning - Industriell organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL ORGANISATION
alltjämt den moderna i. av USA, varifrån de flesta
nya formgivningsidéerna utgå och som har
producerat såväl det bästa som det mest smaklösa
inom facket. — Litt.: S. & M. Cheney, ”Art and the
machine” (1936); ”Teknisk tidskrift”s specialnr
”1.” (1947, nr 22). A.Lg.
Industriell organisation (eng. industrial
management), kunskapsområde, avseende sätt att för
erhållande av bästa ekonomiska resultat
organisera och övervaka en industriell verksamhet. —
Uppgifter av detta slag erbjuda i regel ej någon
komplicerad problemställning vid småföretag med
en enda ägare och chef jämte ett antal arbetare;
organisationsproblemen göra sig påminta, först
då företagen nått en sådan storlek, att deras
arbetsuppgifter måste fördelas på ett flertal avd.
Samordningsuppgifternas antal växer självfallet
med företagets omfång, varvid det framstår
som en av ledningens viktigaste uppgifter att
finna en sådan form för samspelet mellan de
skilda organen, att dessa synas vara styrda av
en och samma intelligenta hjärna. En annan
och lika fundamental uppgift består i att
besätta organisationen med de lämpligaste
personerna samt i omsorgen om att den besitter
nödig flexibilitet för mötande av personskiften,
företagsutvidgningar o.s.v. Slutl. måste
företagsledningen kontinuerligt övervaka, att
organisationen fungerar så, som den planlagts. — De
funktioner, resp, organ, på vilka varje större
industriverksamhet kan uppdelas och för vilka
organisationen sålunda måste vara anpassad, äro
i huvuddrag följ.:
1) Administrationen, som utgör
företagets högsta kontrollorgan och dess ansvariga
instans gentemot aktionärer, de anställda,
kunderna och samhället. Den måste vara i
besittning av klokt förutseende, initiativ,
handlingskraft och planeringsförmåga samt kunna verka
för samordning och mot friktioner inom
företaget självt. 2) Produktkonstruktionen,
varmed må förstås det el. de organ, som i
samarbete med försäljnings- och tillverkningsavd. ha
att ange företagsprodukternas konstruktion och
utseende. Detta organ kan i vissa fall utgöras
enbart av ett ritkontor; i andra fall sidoordnas
det med en beräkningsavd. samt ev. med en
experimentverkstad, understundom med en
forsk-ningsavd. 3) Tillverkningen, vars uppgift
är att på billigaste och mest rationella sätt
framställa företagets produkter i rätt kvantitet,
på rätt tid och av rätt kvalitet. Tillverkningen
underställes vid större företag i regel ett
planeringsorgan, som svarar för att maskiner och
arbetskraft bli jämnt sysselsatta samt att inköp
och leverans av råmaterial ske i rätt tid. 4)
Försäljningen. Uppgiften för detta organ
består icke endast i att söka driva upp
försäljningssumman till högsta möjliga belopp; det
har dessutom att tillse, att priserna äro riktiga
samt att tillverkningen, så långt detta är
möjligt, inriktas på de mest vinstgivande objekten
(en sak, som ofta negligeras). 5) Finans
och ekonomi. Detta organ har icke endast
att ombesörja bokföring och statistik utan skall
även sköta företagets tillverkningsplanering i
stort, finansieringen av nya upplägg och
utvidg
ningar såväl som den löpande ekonomien.
Samtidigt har detta organ att tillhandahålla
administrationen sådant siffermaterial, som är ägnat
att ge en koncentrerad och riktig bild av
företagets ställning och verksamhetsomfång. 6) Ett
personalorgan, vars uppgift består dels i
att sörja för personalrekryteringen inom
företaget, dels i omvårdnad om personalens och
arbetarnas trivsel och slutl. i handläggning av
disciplinärenden, socialvårdsärenden o.s.v.
Inom var och en av nu nämnda grupper kan
arbetet organiseras efter olika mönster, bl.a.
beroende på företagets storlek och art; likaledes
kan de skilda organens sätt att samarbeta
varieras på olika sätt. Äldst är härvid den militärt
inrättade s.k. linjeorganisationen (fig. 1).
Fig. L
I praktiken äro emellertid de flesta
industriföretag mer el. mindre funktionellt
organiserade, innebärande, att vissa avd. direkt
kommunicera med och ömsesidigt ge uppdrag åt
varandra, varigenom administrationen avlastas
från mera rutinbetonat arbete (se fig. 2).
Fig. 2.
Den funktionella organisationsformen ställer
höga krav på urvalet av souschefer och är därför
icke lämplig längre ned på organisationsschemat,
då den innebär, att en anställd kan få order
från flera håll. Den erhåller, för undanröjande
av friktionsanledningar, oftast formen av ett
kollegium och ger härvid fördelen att
snabba beslut kunna träffas, även då högste chefen
ej är närvarande. Som allmän princip för
modern organisation gäller dock, att varje
avdelningschef skall vara ensam ansvarig för sina
åtgärder, samtidigt som han också bör ges
största möjliga befogenheter. Varje organisation
måste bygga på kombinationen förtroende och
individuellt ansvar.
Frågan om hur många direkta underlydande
en företags- el. avdelningschef lämpligen bör ha,
är av största betydelse, ej minst inom i.
Enig
— 359 —
— 360 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
