Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ab. Industrikredit - Industriluftskydd - Industrilånefonden - Industripsykologi - Industrisocker - Industristatistik - Industristyrelsen - Industritidningen Norden - Industritjänstemannaförbundet - Industry and Labour - d’Indy, Vincent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRILUFTSKYDD
ring av banklagen, innebärande bl.a. rätt för
affärsbankerna att i viss utsträckning bevilja
bundna lån. O.L.
Industriluftskydd, tidigare benämning på
verkskydd*.
Industrilånefonden, en av Statens
utlåningsfon-der, bildad 1902 under namnet Torvin dus
tri-lånefonden, nuv. namn 1927. Ur I. beviljas
lån dels till torvindustrien och dels till annan
industri på samma villkor som från
Manu-fakturförlagslånefonden. I. uppgick 3% 1948 till
4,761,428 kr.
Industripsykologi, se Psykoteknik.
Industrisocker, kameral benämning på sådant
socker, vilket begagnades som råvara bl.a. inom
sötvaruindustrien under den period (1939—48)
under 2:a världskriget, då särskild sockeraccis
utgick. Även sedan ”varuskatt å sötsaker”
införts 1941, har begreppet i. behållits med hänsyn
till att industrierna under ransoneringstiden haft
att betala ett med 8 å 10 öre pr kg förhöjt
sockerpris. Sedan sockerransoneringen hävts (aug. 1949)
och nämnda prisdifferens utjämnats, anger i.
im-portraffinad för industriens behov. A.Lg.
Industristatistik. Den svenska i. uppstod på ett
tidigt stadium. Redan 1625 utarbetades sålunda
en tabell över järnverkens tillverkningsbelopp och
arbetarantal, och i fortsättningen insamlades
uppgifter från framför allt bergshanteringen. En
mera ordnad i. uppstod, när Kommerskollegium
1802 ålades att utge årliga berättelser om
fabriker och hantverk. Från 1833 skulle
Bergskollegium utge berättelser om bergshanteringen i alla
dess delar. När Bergskollegium 1857 upplöstes,
övertogs denna uppgift av Kommerskollegium,
som från 1858 i ”Bidrag till Sveriges officiella
statistik” utgav ”Bergshanteringen” (Lit. C) och
”Fabriker och manufakturer” (Lit. D), vilken
senare 1896 reformerades under titel ”Fabriker och
hantverk”. Numera utges av Kommerskollegium
sedan 1911 årsberättelserna ”Industri” och
”Bergshanteringen”. Kommerskollegium gör vidare en
årlig uppskattning av förändringen i den totala
industriproduktionens volym. Denna erhålles
genom att värdesiffrorna omräknas till ett enhetligt
penningvärde. Preliminära uppskattningar av
produktionsvolymen göras dessutom för varje mån.
Ärssiffrorna publiceras i ”Kommersiella
meddelanden”, medan månadssiffrorna återges i
”Ekonomisk översikt”. Vidare utarbetar Sveriges
industriförbund en månadsstatistik över
produktionsvolymen vid till förbundet anslutna företag.
Denna publiceras i ”Meddelanden från Sveriges
industriförbund” och återges bl.a. i ”Ekonomisk
översikt”. Bl.a. till följd av att industriförbundet
främst innefattar större företag, avvika dessa
siffror något från Kommerskollegiums. —
Internationell i. publiceras t.ex. av FN i ”Monthly
Bulletin of Statistics”. [T.Er]C.Wr.
Industristyrelsen, se Statens industristyrelse.
Industritidningen Norden, Stockholm, startades
1872 under namnet ”Norden” (”tidn. för idoghet
och förvärv”) av bokförläggare Axel Kjellberg.
Tidn. utkom första året var 14:0 dag, härefter en
gång i veckan. Red. blev 1875 ingenjör Per
Lindell (1842—1902), och tidn. erhöll först under
dennes energiska ledning ett klart, i huvudsak
tekniskt och industriellt betonat program, varför
Lindell kan sägas ha varit dess egentlige grundare.
I syfte att stärka företagets ansträngda ekonomi
under en tid, då allmänhetens intresse för
tekniska frågor ännu ej hade vaknat, sökte Lindell
förbindelse med föreningen TI (nuv. Svenska
teknologföreningen) för att få tidn. antagen som
dess organ; TI bestämde sig 1878 att i stället
överta konkurrentorganet ”Teknisk tidskr.”. Först
1901 blev I. knuten till en teknisk
sammanslutning, näml. Svenska uppfinnareföreningen. En
ytterligare konsolidering skedde hösten 1944, då
Tekniska läroverkens ingenjörsförbund (TLI)
tills, med Svenska uppfinnareföreningen övertog
utgivningsrätten till I. I. utgör numera (sedan
1942) jämväl organ för Kyltekniska föreningen
genom bilagan ”Kylteknisk tidskr.”, som
utkommer en gång pr mån. — Alltsedan sin tillkomst
har I. visat ett speciellt intresse för patentfrågor,
bl.a. genom att införa en löpande förteckning över
beviljade svenska patent. Uppgifterna härom ha
sedan 1879 införts i en särskild bilaga, vars nuv.
namn är ”Svensk tidskr. för industriellt
rättsskydd”. A.Lg
Industritjänstemannaförbundet, se Svenska
industri tjänstemannaförbundet.
Industry and Labour [in’dastri ann léTba] (eng.,
industri och arbete), tidskrift, sedan 1949 utg. av
Internationella arbetsbyrån.
d’Indy [dändi’], Paul Marie Théodore V i
n-c e n t, fransk tonsättare (1851—1931). I.
studerade klaver för Diémer och teori för Marmontel
och Lavignac; deltog
i fransk-tyska kriget
1870—71 och var
efter fredsslutet lärjunge
hos César Franck;
blev organist vid Saint
Leu och verkade som
kördirigent först vid
Colonnes och senare
vid Lamoureux’
konserter. Sin första stora
framgång vann han
med den dramatiska
legenden ”Le chant de
la cloche” (till egen
text, efter uppslag från
Schiller), vilken förskaffade honom staden Paris’
stora kompositionspris. Efter Francks död
övertog I. presidiet i Société nationale de musique och
grundade jämte Ch. Bordes och A. Guilmant 1896
den snart berömda Schola cantorum*. Som
tonsättare var I. kunnig och idérik, i sin uppfinning mera
spirituell än frodig och påverkad av både Franck
och Wagner. På musikdramats område försökte
han sig (till egna texter) med verken ”Fervaal”
och ”L’étranger” men gjorde sin tyngst vägande
insats som symfoniker, bl.a. med den
symfoniska trilogien ”Wallenstein”, de symfoniska
variationerna ”Istar” och de båda symfonierna i
G-dur och B-dur. Hans orkestersats utmärker sig
för en glänsande och pittoresk instrumentering
och livas ofta av sydländsk kolorit. Även inom
kammarmusiken åstadkom I. intressanta ting,
varibland 2 stråkkvartetter, pianokvartett och
pianokvintett samt violinsonaten op. 59; skrev tillika en
— 363 —
— 364 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
