Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella byråer - Internationella byrån för handelsstatistik - Internationella byrån för undertryckande av handel med kvinnor och barn - Internationella byrån för uppfostran - Internationella byrån för vikt och mått - Internationella byrån mot alkoholism - Internationella civiltjänstorganisationen - Internationella domstolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA BYRÅN
rådet för havsforskning*. —
Internationella byrån för vikt och mått,
fra. Bureau international des poids et mesures,
i Sèvres, upprättades 1875 genom
Conven-tion diplomatique du mètre, till vilken anslöto
sig 18 stater, och har bl.a. till uppgift att
förfärdiga och fördela de internationella och
nationella prototyperna (se Måttsystem och
Metersystemet). — Internationella byrån mot
a 1 k o h o 1 i s m*, fra. Bureau international contre
1’alcoolisme, i Lausanne (1907). —
Internationella byrån för undertryckande av
handel med kvinnor och barn, eng.
International Bureau for the Suppression of Traffic
in Women and Children, i London (1899), har
nationella kommittéer i ett stort antal länder och
samverkar numera med FN:s ekonomiska och
sociala råd. — Internationella
permanenta byrån för fattigvård och
välgörenhet, fra. Bureau international d’ assistance
publique et de bienfaisance privée, i Paris, bildad
på initiativ av internationella
fattigvårdskongres-sen i Paris 1900, var från 1921 underställd Nat.
förb. — Internationella byrån för
uppfostran, fra. Bureau international
d’édu-cation, i Genève (1925), arbetar för upplysning
och vetenskaplig forskning rörande uppfostran
med särskild tyngdpunkt på att befrämja
fredstanken. — Byrån för internationella
studier, fra. Bureau d’études internationales, i
Genève (1924), anordnade under en följd av år
årliga sommarkurser i Genève för studium av
internationella problem, spec. Nat. förb. A.E.
Internationella byrån för handelsstatistik, se
Internationella byråer, sp. 550.
Internationella byrån för undertryckande av
handel med kvinnor och barn, se Internationella
byråer, sp. 551.
Internationella byrån för uppfostran, se
Internationella byråer, sp. 551.
Internationella byrån för vikt och mått, se
Internationella byråer, sp. 551.
Internationella byrån mot alkoholism (fra.
Bureau international contre 1’alcoolisme) upprättades
enl. beslut av li:e internationella
antialkoholkon-gressen i Stockholm 1907 på initiativ av den
schweiziske psykiatrikern A. Forel. L, som
hittills varit förlagd till Lausanne i Schweiz, har
till uppgift att samla internationell statistik
rörande alkoholförbrukning och därav uppkomna
skadeverkningar, att samla resultat av
vetenskaplig forskning i alkoholfrågan, att upprätthålla ett
centralbibi, över alkoholfrågan, att genom sin
tidskr. och genom pressmeddelanden, monografier
och svar på förfrågningar sprida kunskaper om
viktigare fakta inom sitt verksamhetsområde samt
att medverka vid organiserandet av de
internationella antialkoholkongresserna. Byrån står under
ledning av en internationell styrelse, vars ordf,
under flera årtionden varit prof. Johan Bergman
och nu är minister T. Voionmaa. Den finansieras
genom statliga och enskilda bidrag från ett stort
antal länder. I :s ledare har sedan grundandet
varit dr R. Hercod. Dess tidskr., som utkommit
regelbundet utom under de båda världskrigen,
har haft olika namn. Sedan 1947 utkommer den
under namnet ”La Question de 1’alcool”. Jfr
Världsnykterhetsförbundet. A.E.
Internationella civiltjänstorganisationen (fra.
Service civil international, eng. International
Volun-tary Service) kan sägas ha vuxit fram ur ett frö,
som såddes vid ett möte med Internationella
för-soningsförbundet i Bilthoven i Holland 1920.
Efter ett första försök i mindre skala att sätta i
gång praktiskt återuppbyggnadsarbete på
slagfälten vid Verdun organiserades I. 1924 i Schweiz.
Skaparen och den entusiastiske främjaren var den
schweiziske ingenjören Pierre Ceresole, en
eldsjäl, som ledde I. till sin död 1945. Syftet angavs
vara att med hjälp av frivillig arbetskraft från
olika länder ordna undsättnings- och
rekonstruktionsarbeten efter naturkatastrofer, för uppröjning
och odling m.m. Genom denna konstruktiva
pacifism strävade man att skapa en ny anda av
bättre samförstånd mellan folken. Så ha
expeditioner utsänts till Liechtenstein 1928, s.
Frankrike 1930, Schweiz och Wales 1931, Indien 1934
—37, Spanien 1937—39. 2:a världskriget
begränsade verksamheten till Schweiz och England, men
de senare åren har arbetet åter kunnat ske på
ursprunglig nivå genom anordnande av
internationella arbetsläger till ett antal av o. 50 pr år
i de 12 länder, där I. har nationella grenar.
I anknytning till I. bildades våren 1936 en
svensk kommitté för densamma. I okt. 1943 kom
en ny liknande organisation till stånd, Svenska
fredsfrivilliga, som satte till sin uppgift
att förbereda en svensk hjälpinsats i de
krigshärjade länderna efter kriget. En omfattande,
förberedande kursverksamhet inleddes i olika
flyktingläger. Fr.o.m. nov. 1945 organiserades
verksamheten under beteckningen
Internationella arbetslag (IAL). Denna har huvudsaki.
tagit sikte på ungdomsverksamhet och kulturellt
återhämtningsarbete. Sådant har ansetts bäst
främjas genom kurser och deltagande i
arbetsläger i utlandet. IAL har som sitt mål ”att bygga
fred genom små internationella grupper av
frivilliga, som arbetar, lever och lär tillsammans”.
Som central exekutiv myndighet fungerar en
styrelse, först kallad samordningsgruppen, sedan
rådet, på 12 personer, vilka utse ett arbetsutskott
på 5 personer som verkst. organ. Sedan okt. 1946
bedriver IAL ett nära samarbete med I. och
tillhör efter en konferens i Askov i Danmark 1947
Liaison Office of International Work Camp
Organisations, varigenom ett samarbete kommit till
stånd mellan arbetslägeridéns främjare på skilda
håll. — Litt.: E. Best & B. Pike, ”International
voluntary service for peace 1920—1946” (1948);
W. Begert, ”Organizing international voluntary
work camps” (1949). H.Ci.
Internationella domstolar. Härmed avses i
regel domstolar, vilkas kompetensområde är
begränsat till tvister av internationell karaktär. De
viktigaste äro:
1) Internationella skiljedomstolen
i Haag* (Permanenta skiljedomstolen), fra.
Cour permanente d’arbitrage.
2) Internationella domstolen*
(Mel-lanfolkliga domstolen), fra. Cour Internationale de
justice.
3) Blandade skiljedomstolar, fra.
— 551 — — 552 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
