Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella fjärrförbindelseunionen (ITU, UIT)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA FJÄRRFÖRBINDELSEUNIONEN
Unionen, tidigare benämnd
Internationella telegrafunionen, räknar sitt ursprung
från 1865, då den första konventionen, omfattande
flertalet stater i Europa, undertecknades i Paris.
Dessförinnan funnos olika överenskommelser
mellan olika grupper av stater, sålunda en från 1849
mellan Österrike och ett flertal tyska stater och
en annan från 1852 mellan Frankrike, Belgien och
Preussen. Konventionen är ett avtal mellan
regeringarna och kan därför ändras endast vid
plenipotentiärkonferenser mellan
be-fullmäktigade delegater för dessa. Den första
konferensen efter unionens bildande hölls i Wien 1868.
Vid denna konferens skapades
Internationella telegrafbyrån, som fick sitt säte i
Bern. Organisationen av denna byrå anförtroddes
först åt den schweiziska telegrafförvaltningen och
senare, vid konferensen i Rom 1872, för att mera
markera byråns internationella karaktär, åt den
schweiziska regeringen. Byrån har fungerat som
sekretariat för utbyte av underrättelser
förvaltningarna emellan och för utgivande av
tjänste-dokument av olika slag. — De första
konventionerna avhandlade dels frågor av allmän natur
rörande förhållandena länderna emellan, dels
frågor av rent administrativ art rörande taxor,
trafik, avräkning m.m. Dessa senare frågor avskildes
längre fram, vid konferensen i S:t Petersburg
1875, från själva konventionen, och i stället
fogade man till densamma ett ”internationellt
tjänstereglemente”. Regi, skulle revideras vid
periodiskt återkommande administrativa
konferenser, till vilka icke längre
regeringarna utan endast telegrafförvaltningarna behövde
sända representanter. Att detta var en lycklig
utveckling, framgår bl.a. därav, att konventionen
av 1875 i S:t Petersburg var i kraft ända till
1933. Regi, reviderades vid olika tillfällen, efter
hand som tekniken utvecklades och man ytterligare
kunde utnyttja de elektriska korrespondensmedlen.
Den första administrativa konferensen ägde rum
i London 1879. Vid konferensen av samma slag
i Berlin 1885 utökades regi, med ett avsnitt om
telefontjänsten. Regi, var därefter gemensamt för
telegraf- och telefontjänsten och reviderades i
Paris 1890, i Budapest 1896, i London 1903, i
Lissabon 1908 och i Paris 1925. — Utnyttjandet av
den under seklets första år alltmer framträdande
trådlösa telegrafien för samfärdseln mellan
jordens länder reglerades i internationella
radiokonventioner, undertecknade i Berlin 1906, London
1912 och Washington 1927. — Det befanns snart
vara ett allmänt önskemål att sammanslå de båda
konventionerna av 1875 i S:t Petersburg för
telegraf och telefon och 1927 i Washington för radio.
Så skedde också vid plenipotentiärkonferensen i
Madrid 1932. Till den där undertecknade
Internationella fjärrförbindelsekonventionen fogades 4
olika regi., 1 för telegraf, 1 för telefon och 2
för radio (ett allmänt regi, och ett tilläggsregl.).
Samtliga regi, reviderades sedermera i Kairo 1938.
Den enorma utvecklingen av
fjärrförbindelsetekniken, spec. inom radioområdet, under och
efter 2:a världskriget medförde starka krav på en
fastare och effektivare organisation av unionen.
Det ankom på plenipotentiärkonferensen i
Atlantic City 1947 att genomföra denna
omorganisa
tion. — Den vid denna konferens avslutade nya
konventionen innebär också genomgripande
ändringar i unionens organisation och arbetssätt. I:s
högsta mydighet skall liksom tidigare utövas av
plenipotentiärkonferenserna, som skola
sammanträda normalt vart 5:e år för revidering av
konventionen med tillhörande allmänt regi, rörande
förhandlingsordningen vid konferenserna.
Samtidigt skola hållas administrativa konferenser för
revidering av de till konventionen fogade regi,
för telegraf, telefon och radio. Befinnas
regle-mentsändringar med kortare tidsmellanrum
erforderliga, kunna extra administrativa konferenser
inkallas. — Tidigare saknades ett permanent,
samordnande organ, som kunde handla på unionens
vägnar under mellantiden mellan konferenserna.
Internationella telegrafbyrån i Bern hade näml,
ingen auktoritet gentemot unionsmedlemmarna
och saknade möjlighet att ta initiativ till
önskvärda åtgärder. Konferensen i Atlantic City har
försökt avhjälpa denna brist genom att inrätta
ett administrativt råd, bestående av 18
medl. från olika länder inom I. Rådet skall
sammanträda i Genève minst en gång pr år. Det
har att övervaka genomförandet av de vid
konferenserna antagna bestämmelserna, att samordna
verksamheten inom I:s olika permanenta organ,
att granska och fastställa I:s årsbudget, att
upprätthålla kontakten med andra internationella
sammanslutningar, vilkas intressen och verksamhet
äro nära förbundna med I:s, att vid behov ta
initiativ till sammankallande av konferenser och
i allm. att vidtaga åtgärder, som i I:s intresse
kunna befinnas påkallade. Rådet har även
överinseendet över generalsekretariatet,
vilket är den nya benämningen på I:s internationella
byrå i dess i vissa avseenden ombildade form,
att godkänna dess årsbudget och revidera dess
räkenskaper samt att tillsätta I:s generalsekr. och 2
bitr, generalsekr. Rådet övertar därvid de
funktioner, som tidigare utövats av schweiziska
regeringen. Generalsekretariatet överflyttades i början
av 1948 från Bern till Genève, som sålunda
numera är säte för L och alla dess olika organ.
Till I:s permanenta organ räknas förutom
administrativa rådet och generalsekretariatet I
n-ternationella frekvensregistrering
s-ko m mis si one n*, IFRB (eng. International
Frequency Registration Board), och de
rådgivande kommittéerna: CCIT (fra. Comité
consultatif international des Communications
télégra-phiques*) för telegraf, CCIF (Comité consultatif
international des Communications téléphoniques å
grande distance*) för telefon och CCIR (Comité
consultatif international technique des
Communications radioélectriques*) för radio, vilkas uppgift
är att verkställa studier och utfärda
rekommendationer rörande såväl tekniska frågor som
frågor ang. trafik och taxor. — Unionens officiella
språk var tidigare endast franska. Vid
konferensen i Atlantic City nödgades man emellertid gå
med på att I:s officiella språk skulle vara 5, näml,
engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
Detta innebär, att I :s officiella dokument och
tjänstetryck måste avfattas och utgivas på
samtliga dessa språk. Vid meningsskiljaktigheter
rörande tolkningen av bestämmelser i konvention
— 555 —
— 556 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
