Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationella jordbrukskonferenser - Internationella jordmätningen - Internationella journalistorganisationer - Internationella järnvägsorganisationer - Internationella karantänskommissioner - Internationella kommissionen för intellektuellt samarbete - Internationella kommittén för fågelskydd - Internationella kooperativa alliansen - Internationella kooperativa partihandelsföreningen - Internationella kriminalistföreningen - Internationella kulturorganisationer - Internationella kvinnoalliansen, Internationella rösträttsalliansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELLA JORDMÄTNINGEN
and Agriculture Organization och International
Federation of Agricultural Producers.
Internationella jordmätningen, se Geodesi.
Internationella journalistorganisationer, se
Pressföreningar.
Internationella järnvägsorganisationer, se
Järn-vägsorganisationer.
Internationella karantänskommissioner,
sammanslutningar, avsedda att handha gemensamma
åtgärder mot svårare epidemiska sjukdomar.
Dessa kommissioners uppgifter ha numera
övertagits av World Health Organisation (se
Internationella hälsovårdskonferenser), närmare bestämt av
denna organisations expertkommitté för
internationell epidemiologi och karantän.
Internationella kommissionen för intellektuellt
samarbete (fra. Commission Internationale de
co-opération intellectuelle) bildades i Genève 1921 av
Nat. förb:s delegeradeförsamling och råd. I.
utgör styrelse för Internationella
institutet för intellektuellt samarbete
(fra. Institut international de coopération
intellectuelle) och har som uppgift att verka för
främjandet av intellektuella internationella förbindelser.
Internationella kommittén för fågelskydd (eng.
The International Committee for Bird Preservation),
se Fågelskydd, sp. 902.
Internationella kooperativa alliansen, se
Kooperation.
Internationella kooperativa
partihandelsföreningen, se Kooperation.
Internationella kriminalistföreningen, en
sammanslutning av straffrättsforskare. och
fångvårds-män, stiftad 1889 av tysken von Liszt,
holländaren van Hamel och belgaren Prins, med ändamål
att verka för en reform av straffrätten. I:s syfte
är att motarbeta brottsligheten, främst genom
ett målmedvetet bekämpande av dennas yttre
orsaker, sociala missförhållanden o.d. För
ändamålet avhåller I. offentliga möten och utger en
årsbok. 1 :a världskriget medförde en splittring
inom föreningen (se Internationella
straffrätts-föreningen). — Litt.: F. Kitzinger, ”Die
interna-tionale kriminalistische Vereinigung” (1905). K.
Internationella kulturorganisationen (eng.
United Nations Educational, Scientific and Cultural
Organisation, förk. Unesco*, fra. Organisation des
Nations Unies pour l’éducation, la Science et la
cul-ture), FN:s organisation för undervisning, vetenskap
och kultur. Uppslaget till I. framkom under 2:a
världskriget, bl.a. vid överläggningar mellan de
allierade ländernas undervisningsministrar vid en
konferens i London 1942. Stadgar för I.
utarbetades på en konferens i London i nov. 1945,
varvid även en förberedande kommission tillsattes.
I. konstituerades i nov. 1946 och fick sitt
huvudsäte i Paris. Dess uppgifter äro att främja
kultursamarbetet i världen och att därigenom
bidra till ökat internationellt samförstånd.
Medlemsstaterna (47 st 1949) hålla varje år en
generalkonferens, som beslutar om riktlinjer för
verksamheten. Det löpande arbetet inom I. ledes
av en styrelse med 18 led., valda för 3 år. Ett
sekretariat förestås av en för 6 år vald
general-dir. (Julian Huxley, den 1 :e innehavaren av
denna post, var dock vald för 2 år och efterträddes
1948 av förutv. mexikanske utrikes- och
under
visningsministern Jaime Torres Bodet). I. hade
1949 inemot 700 anställda. Årsbudgeten, som har
varierat mellan 6 och 8 mill. $, grundas på årliga
bidrag av medlemsstaterna, enl. FN :s kvotsystem.
Arbetet inom I. är uppdelat på 7
huvudsektioner för resp, kulturell återuppbyggnad
(Department of Reconstruction), undervisning och
uppfostran (of Education), naturvetenskap (of Natural
Sciences), samhällsproblem (of Social Sciences),
allmän kulturell verksamhet (of Cultural Activities),
stipendiearbete (of Exchange of Persons) och
folkupplysning (of Mass Communications). I. skall ta
egna initiativ och stödja, stimulera och samordna
andra internationella och nationella
kulturorganisationers verksamhet. Ett stort antal stater
ha upprättat nationella kommissioner el. råd
(UNESCO-råd) som förbindelseorgan mellan det
egna landets kulturella och vetenskapliga
institutioner och I. Under sina första verksamhetsår
rönte I. kritik från många håll. Några av dess
projekt befunnos alltför omfattande el.
orealistiska. En viss splittring och planlöshet i arbetet
påtalades. Vidare ansågs administrationen
alltför dyrbar och delvis opraktisk. Ledningen har
beaktat sådana synpunkter och senare strävat
att utforma ett klarare avgränsat program med
tyngdpunkt på praktiska uppgifter i proportion
till de ekonomiska resurserna. I. har i
krigshärjade länder fördelat betydande mängder
undervisningsmateriel, laboratorieutrustning o.s.v.,
bekostade genom stora penninginsamlingar.
Un-dervisningssektionen utsänder expertkommissioner
för att bistå mindre utvecklade länders
skolväsen. Sektionen för naturvetenskap ger bl.a.
teknisk hjälp till olika institutioner och leder egna
vetenskapliga fältstationer i skilda världsdelar.
Sociala sektionen ser som en av sina främsta
uppgifter att studera krigens och
samhällskon-flikternas sociala orsaker. Den allmänna
kultursektionen omfattar avd. för konst, litteratur,
filosofi, musei- och biblioteksväsen. I. utdelar
ett litet antal egna stipendier. Dess
stipendie-sektion ger i övrigt informationer om forskares
och studerandes möjligheter att arbeta i
främmande länder, förmedlar internationellt utbyte av
forskare och experter o.s.v. — Sverige sände 1946
—48 observatörer till I:s generalkonferenser men
tvekade att ansluta sig till organisationen, dels
därför att dess värde ansågs ovisst, dels därför
att kostnaden var förhållandevis hög. Enl.
beslut av riksdagen begärde Sverige dock 1949
inträde fr.o.m. 1950. En kommitté med prof. I.
Diiring som ordf, bildades redan xn 1949 för att
provisoriskt fungera som samarbetsorgan med
I. och för att förbereda upprättande av ett
ständigt svenskt UNESCO-råd. S.Br.
Internationella kvinnoalliansen (eng.
International Alliance of Women. Equal Rights, Equal
Responsibilities, förr International Women Suffrage
Alliance), även kallad Internationella r ö s
t-rättsalliansen, bildades preliminärt 1902 i
Washington, definitivt 1904 i Berlin, för att i
arbete för kvinnans rösträtt samla alla kvinnliga
rösträttsföreningar. I. höll 1911 sin kongress i
Stockholm, varvid bildades en svensk avd. av
Männens internationella förbund för kvinnans
rösträtt under ordförandeskap av Ernst Beckman.
— 567 —
- 568 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
