Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intubation - Intuition - Intuitionism - Intuitiv - Intumescens - Intumning - Intuskrustation - Intussusception - Intybus - Intyg - Intygsbok - Intäkt - Inuit - Inula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INULA
Intubatio’n, nedförandet av ett metallrör (tub)
från munnen mellan stämbanden i struphuvudet
och luftstrupen. L, som brukas för behandling
av difteri i struphuvudet (krupp, strypsjuka),
nyttjades först av Bouchut i mitten på 1800-talet
men kom ej i allmänt bruk, förrän ODwyer 1884
framlagt sina erfarenheter av metoden.
Resultaten av i. vid larynxdifteri äro ung. lika goda som
av tracheotomi. Efterbehandlingen är emellertid
besvärligare än vid tracheotomi, emedan tuben ej
sällan hostas upp, varför läkare ständigt måste
vara till hands för att åter nedföra den. Metoden
lämpar sig alltså ej för privat praxis utan bör
vara förbehållen sjukhusen. Kontraindicerad
anses den vara vid stark svullnad av svalget, vid
lungkomplikationer och hos spädbarn. Betr. i.
för säkerställande av fri luftväg vid
inhalations-narkos, framför allt vid operationer inom svalg
och munhåla och vid intrathorakala ingrepp, se
Narkos. A.Fl.
Intuitio’n (lat. intuit’io, åskådning), fil., kan
varje åskådning kallas: vad ögat ser, en minnes- el.
fantasibild. Dock begagnas termen särsk. för de
fall, då åskådningen blir så omfattande el.
invecklad, att den ej lätt kan sammangripas
(kompre-henderas) samtidigt. Successivt kunna vi mäta,
mått efter mått, en höjd el. en vägsträcka, men
förr el. senare brister förmågan att sammanfatta
i en blick, uno intu’itu. Denna förmåga är mycket
tänjbar, i sht när det gäller föreställnings- och
tankeserier. En schackspelare kan i ett nu
överblicka en lång följd av drag, en musiker likaledes
hastigt genomlöpa en invecklad komposition. En
sådan förmåga i dess högsta form har ansetts
kännetecknande för snillet, som i ett språng
kommer till resultat, vilka annars nås genom
successiva slutledningar. Måhända är komprehensionen
aldrig fullt samtidig, utan äger blott rum så
hastigt, att den närmar sig samtidighet. — I. kan
också betyda omedelbar åskådning el. upplevelse
av en osinnlig verklighet, så hos många filosofer,
t.ex. Bergson. Dock finnes ofta ett samband
mellan denna betydelse och den förra. I samma mån
vår i. vidgas (el. tänkes vidga sig) till att se livet
i stort, omfatta hela tillvaron, bli allskådning,
fattar den också tillvarons sanna väsen. I. får
sålunda metafysisk betydelse. — Omedelbart inse vi
t.ex., att det hela är större än sina delar, att 1:2 =
3:6 o.a. dylika satser, som en gång för alla äro
vissa med detsamma de äro insedda. Detta blir
en tredje form av i., som man kunde kalla den
axiomatiska, vilken dock sammanhänger
med de föregående, den komprehensiva och
den metafysiska. — Intuitionsproblemet rör
sig framför allt om förhållandet mellan vårt
vanliga tänkande och i. I våra dagar har Bergson
särdeles starkt gjort gällande en artskillnad mellan
intelligens och i., medan H. Larsson velat i i. se
en snabbare diskursion, en finare tillämpning av
den vanliga logikens lagar. Härvid är att märka,
att hos den förre det metafysiska problemet är
huvudsaken, hos den senare det logisk-tekniska.
Hos Spinoza, den typiske intuitionsfilosofen, äro
båda problemen betonade. — Litt.: Bland äldre
filosofer särsk. Spinoza, Schelling, Schopenhauer,
bland nyare Bergsons flesta skrifter; H. Larsson,
”1.” (4 uppl. 1920), ”Poesiens logik” (4 uppl. 1922),
— 605 —
”Intuitionsproblemet” (2 uppl. 1925), ”Postcriptum”
(1944); J. König, ”Der Begriff der I.” (1926). H.L.
Intuitionism’. 1) Fil., världsåskådning, som
väsentligen grundar sig på (metafysisk) intuition.
2) Matem. Sedan mängdläran utvecklats under
senare hälften av 1800-talet (huvudsaki. genom G.
Cantor), sökte åtskilliga matematiker göra den
till grundval för matematiken. Då fann man
emellertid några logiska motsägelser i denna lära, av
vilka den s.k. r u s s e 11 s ka antinomien är
den mest kända. L är en av de riktningar, som i
detta läge sökt ge matematiken en bättre grundval.
T. företräder den uppfattningen, att vissa logiska
principer, ss. tertium non datur*, icke ha så
vidsträckt giltighet, som man vanligtvis förutsätter
inom matematiken. Dess främste representant är J.
Brouwer. [HrlN.E.F.
Intuiti’v [el. in’-] (fra. intuitif, fem. -ive), om
vår uppfattning, då dess innehåll sammanhålles
i en samtidig åskådning. Motsats: d i s k u r s i v*.
Intumescens’, med., svullnad*.
Intumning, se Virkesmätning.
Intuskrustatio’n, geol., se Inkrustation.
Intussusceptio’n. 1) Biol., se Tillväxt. 2) Med,
se Invagination.
In’tybus (trol. av lat. in tubus, rörformig),
artnamn på cikoria, Cicho’rium Intybus, syftande på
den ihåliga stjälken.
Intyg, fur., en skriftlig förklaring, att vissa
förhållanden äro för handen. I princip är ett i.
avsett att tjäna som bevis om objektiva
förhållanden, men ibland får det samma funktion som
ett betyg, t.ex. arbetsbetyg, och innehåller då ett
värdeomdöme. I svensk rätt skyddas i. liksom
andra s.k. urkunder genom särskilda straffbud
mot förfalskning* (Strafflagens kap. 12 § 1).
Den som i i. el. annan urkund lämnar osann
uppgift om vem han är el. om annat än egna
angelägenheter kan straffas för osant
intygande (Strafflagens kap. 13 § 11). Straffet är
böter el. fängelse el., om brottet är grovt,
straffarbete i högst två år. Bz.
Intygsbok skall enl. 1931 års ändringar i 1912
års lag om arbetarskydd deponeras hos
arbetsgivaren av varje minderårig, som anställes i
industriellt el. hantverksmässigt arbete. I., som
utlämnas på pastorsexp., skall innehålla den
anställdes namn, målsmans namn, om i. sökts för person
under 16 år, och anteckningar om skolgång.
Gäller anställningen bergverks-, bruks-, fabriks-,
hantverks- el. byggnadsarbete, där minst 10
personer äro sysselsatta, skall i. även innehålla
läkarintyg. T.Er.
Intäkt (av fsv. taka, taga). 1) Besittningstagande
av egendom, se Intagor, Avtäkt och Besittning;
ang. omhändertagande av kreatur, som inkommit
på ens ägor, se Intagande av kreatur.
2) Som bokföringsterm: i penningar uttryckt
ersättning för ett företags prestationer i varor el.
tjänster; som skatteteknisk term: det belopp, som
inflyter från en viss förvärvskälla (bruttointäkt
minus ev. medgivna avdrag = nettointäkt). Jfr
Kostnad.
Inui’t, eskimåernas* benämning på sig själva.
In’ula, släkte av fam. korgblommiga växter med
o. 90 arter, fleråriga örter, mera sällan buskar, i
Europa, Asien och Afrika. Här och där i s. och
— 606 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
