Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isblink - Isblommor - Isblåsa - Is-Boset - Isbrodd (issko) - Isbrytardirektör, Statens - Isbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISBRYTARE
Statsisbrytaren ”Ymer”.
randen av en glänsande vit strimma; det är i.,
som förorsakas av ljusets diffusa reflexion från
den snötäckta isen. Jfr Isberg.
Isblommor, vid stark köld och relativt fuktig
luft på fönster, isytor el. väggar avsatta
iskristaller. Kristallerna, som utbreda sig i synnerligen
vackra, ornamentliknande figurer, tillhöra det
hexa-gonala systemet (se Is).
Isblåsa, med., gummiblåsa, fylld med krossad
is, som appliceras på t.ex. svullnad efter slag mot
huvudet, buken vid blödande magsår,
hjärtre-gionen vid hjärtsäcksinflammation. Verkan av i.
är diskutabel i de anförda sammanhangen, och
metoden används nu knappast i större
utsträckning. En variant är den s.k. isinpackningen av
benen vid immersionsfot*.
Is-Bo’set (hebr., vanärans man, förvanskning av
det urspr. Is-Baal, Baals man), Sauls son,
invecklad i strid med David.
Isbrodd (i s s k o), anordning av järn, försedd
med taggar för underlättandet av förflyttning på
glatt is el. i hala backar. Den nu brukliga i.
fastspännes under häl och hålfot medelst 2
läderremmar. — Jfr Hovbeslag.
Isbrytardirektör, Statens, se Isbrytare.
Isbrytare, fartyg, konstruerat för att hjälpa
andra fartyg genom isbelagda farvatten. I:s
konstruktion skiljer sig avsevärt från andra fartygs
både vad gäller skrov och maskineri. Skrovet
bygges med tättsittande spant och med
byggnadsdelarnas dimensioner långt över det normala.
Djupgåendet är stort för att få ned propellrarna,
bredden är stor dels för undvikande av plana och
parallella skrovsidor, dels för att ge en
tillräckligt bred isränna. Vinkeln mellan vattenlinjen och
förstäven under vattenytan ges ett värde av c:a
250 (isbrytarstäv), varigenom fartyget bäst
anfaller isen. För att förhindra, att isskruvning o.d.
pressar ned i., lutas skrovsidorna utåt. Större
i. kunna vanl. ges en rullande rörelse och
förhindras fastna i packis genom att vatten snabbt
pumpas mellan på båda sidor befintliga
kräng-ningstankar. I en i. installeras största möjliga
maskinstyrka för att göra fartyget så kraftigt och
effektivt som möjligt. Maskineffekten uppdelas
på akter- och förpropellrar, varvid förpropellern
(-rarna) upptar o. Vs av summaeffekten.
Förpropellerns uppgift är att bortföra av förstäven
brutna isstycken och genom sin sugande el.
tryckande verkan underlätta förstävens isbrytning
samt slutl. att genom den bakåt transporterade
vattenströmmen minska friktionen mellan isen och
fartygsskrovet. Det första enbart för isbrytning
konstruerade fartyget var den 1837 byggda
hjulångaren ”City Ice Boat” i Philadelphia, USA.
I Europa tillkom den första verkliga i. 1871 i
Hamburg, karakteriserad av bl.a. skedformig
förstäv med en stävvinkel av 400, avsedd att genom
skrovets tyngd krossa isen. Med den svenska
kanonbåten ”Svensksund” med smäckrare förskepp
och en stävvinkel av 28° infördes 1891 nya linjer
inom isbrytartekniken. Förpropeller användes f.f.g.
för isbrytning på den i Stora sjöarna, USA,
stationerade tågfärjan ”S:t Ignace”, färdigställd 1888.
Den första europeiska i. med förpropeller var
den finska ”Sampo” (1898).
Framdrivningsmaski-neriet var tidigare ångmaskin med kol- el.
olje-eldade pannor, men med den 1933 färdigställda
svenska statsisbrytaren ”Ymer” (se fig.) med 2
akter- och 1 förpropeller infördes dieselelektrisk
drift på i. ”Ymer” har stått modell för senare i
Europa och Amerika byggda större i. Några
mindre i. ha i Sverige under senare år försetts med
dieselmotorer och propellrar med vridbara blad.
Finland bygger f.n. (1949) en större i. med 2
förpropellrar, vilket först använts på den 1948 i bruk
tagna kanadensiska tågfärjan ”Abegweit”. B.Bl.
Isbrytarverksamheten avser att med användning
av statliga och/el. kommunala och enskilda i. dels
åvägabringa en för näringslivet önskvärd
förlängning av skeppningssäsongen i isbelagda farvatten,
dels öka säkerheten till sjöss vintertid, varvid
havsisbrytning numera vanl. ombesörjes av
staten, medan lokalisbrytning, i en del fall
med bistånd av staten, skötes av kommunala el.
enskilda hamnar. Större utländska hamnar började
redan på 1870-talet och svenska på 1890-talet
anskaffa egna i. Omkr. 1890 skaffade Finland
— 680 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
